Därför blir jag aldrig sommelier

Nog för att jag varit på vinprovning. Snusat i glaset, smuttat, anlagt en förnumstig min och, försiktigt, mumlat något om ”blomdoft” eller ”läder” eller ”päron”. Fast särskilt säker har jag aldrig varit, min näsa är inte superkänslig och smaklökarna har väl fått sig en och annan törn genom åren. Och när andra då har föreslagit ”hästspillning”, ”mörk choklad”, ”valnötsolja” och ”apelsinskal” som smakförnimmelser som strömmat upp ur tulpanglasen har jag anlagt en, som jag tror, passande och respektfull min, nickat i medhåll.

I själva verket är jag bara säker på en sak: jag har inga som helst problem med att skilja på rött, vitt eller rosé, åtminstone inte om jag får se hur det som hälls upp ur flaskorna ser ut.
Vid det här laget förstår var och en, att jag inte är, aldrig varit eller någonsin kommer att bli ett lovande sommelier-ämne. Munskänkarnas exklusiva skara skulle jag aldrig ta mig in i.

Ska man skämmas nu då, om man glatt och utan närmare eftertanke bara hugger en flaska rödtjut och korkar upp i helgen? Om buteljerna man har i hyllan inte alls kostar minst 300 kronor flaskan? Om man i stället för att lusläsa expertspalterna och lägga flaskor på tillväxt och mognad väljer en bag-in-box?

Nej, det behöver man faktiskt inte. Och även om man trots allt trott det kommer nu stöd från en expert: Eric Asimov, högt respekterad vinskribent i New York Times, slår fast att det räcker alldeles utmärkt med två ord för att smakbestämma vin. Ju fler ord som används, desto sämre information överförs, menar han. Endera är den ädla drycken söt (sweet) eller smakrik (det mer svåröversatta savory). Två ord som alltså ska ersätta den uppsjö av fantasifulla uttryck som vinprovare excellerar i så snart de får chansen.

Visst blev det lättare nu? Det söta ska vi väl kunna identifiera – och då hamnar alla andra per automatik i grupp nummer två.
Ajajaj, nu gjorde jag det för lätt för mig i alla fall. Du som är seriös vinvän och intresserad på riktigt kan läsa hela artikeln här och kommer då att inse, att inte ens denna insiktsfulla text placerar mig i sommelier-gruppen.
Vilket får mig att tänka på den glada kroggäst som skulle välja dryck från vinlistan. Restaurangens vinspecialist kom för att bistå och presenterade sig med sin experttitel.

-Somalier? Är du från Afrika, det skulle man verkligen inte ha gissat, sa den törstige. Som i bästa fall, med eller utan hjälp, hittade ett utmärkt vin till sin middag.
Sött eller smakrikt, det är frågan.

Copyright Klimakteriehäxan