Vide ung har inte bara vaknat efter vintersömnen, de små ulliga vita kissarna har hunnit bli både gula och gamla.
Om man inte sparar dem utan vatten, förstås. Som jag har gjort.
Ni ser några större videkissar (finns det verkligen inget bättre ord, eller åtminstone något att variera med?) på bilden. De kommer från en vanlig svensk buske, möjligen är de aningen mindre än de man oftast kommer över.
Titta nu på de andra kvistarna. Också vide. Fast varje liten ulltuss är bara tre-fyra millimeter stor.
Jag föll för de söta småttingarna och köpte dem i Riga för flera år sedan, fraktade dem varsamt och har sparat dem från påsk till påsk. Senast häromdagen kommenterades de: ”Så små har jag aldrig sett, finns det?” sa den förbluffade besökaren.
Ja, de verkar finnas, i alla fall i Lettland.
Tisdagstemat denna vecka heter kort och gott PÅSK. Och mitt bidrag blev alltså lite torkat lettiskt påskgodis, som möjligen glesnar en aning från en påskhelg till en annan – men jag trycker in kvistarna bakom någon gardin igen. För att ta fram dem i april 2012.
Nu är i alla fall årets påsk alldeles slut!
Copyright Klimakteriehäxan
Mitt påskris innehöll också videkissar. Påskris och påskliljor var det enda jag pyntade med till påsk.
SvaraRaderaVide är så vackert om man inte sätter kvistarna i vatten.. då varar de mycket längre som sagt :) Underbar bild på din Påsk :)
SvaraRaderaHar också funderat på det där med videkissar, måste ju finnas ett mer "riktigt" ord för det, fast det låter ju lite gulligt ;-)
SvaraRaderaSöta videkissar. Kul att du haft med dem från Lettland.
SvaraRaderaÅh vad roligt med en historia bakom ditt "pynt"...lycka till med 2012 *L*
SvaraRaderaJo men du, såg du inte badpojken? :)
SvaraRaderaPialotta - jag hade missat honom!!! Men nu är jag nöjd! :-D
SvaraRaderagillar videkissar
SvaraRadera