Ja några av er vet förstås redan svaret på frågorna (scrolla ner!): jag har gjort en sväng till Waldemarsudde för att hälsa på Joan Miró. Eller åtminstone för att se utställningen som pågår där (juni månad ut).Fast jag vet inte hur imponerad jag är av honom egentligen. Visst betraktas han som "fin" men jag har amatörbilder på väggarna hemma som säger mig mycket mer. En sak som är klar och positiv, det är att han hade humor. För åtskilliga av hans verk måste man le åt, vänligt och roat.
Det gäller enligt mitt sätt att se såväl traven som toppas av en halvt urkramad tub (som sannolikt aldrig innehållit Kalles) som den där tomma matlådan som kanske en gång fyllts med något gott, nu noggrant uppätet till och med den sista smulan.
Och så kvinnobilden, förstås, den som framför allt består av ett par välformade ben. Om den ger uttryck för en positiv kvinnosyn? Hm, det känns tveksamt. Fast ganska rolig är den.
Affischer är det som dominerar utställningen, och hans spanska sol känner förstås alla igen.
Dessutom finns det en textil skapelse som, igen, är rätt skojig. Snören kan användas till mycket!
Men hur gärna man än vill visa sig konstintresserad och en aning kulturell så finns det en annan god anledning att gå till Waldemarsudde, alltid. Det är förstås blommorna.
De finns där noggrant utvalda efter prins Eugens instruktioner, såväl inne som ute.
Så när vi går förbi rabatterna där tulpanerna knoppas kan man betänka, att i vissa fall har det handlat om ett riktigt detektivarbete för att få tag i rätt sorts lökar. Färgblandningen måste vara den föreskrivna, och vem hade tänkt på (om inte prinsen hade gjort det) att iris är en praktisk kantväxt som håller isär jord och gruset på trädgårdsgången?
Trädgårdsarbetarna har fullt sjå året om, floristerna som står för de konstrika uppsättningarna på bord och fönsterhyllor också. Vi besökare dreglar över hortensior, otroliga buketter och välplacerade blomsterkaskader, när vi pliktskyldigast skyndat förbi Miró. Om han ska tävla med naturen ligger han i lä, den gamle spanjoren (katalanen, skulle han säga själv)! Se med egna ögon!
jag har besökt den fina trädgården - och har ett par böcker förstås
SvaraRaderaHaha, inget för en allergiker. Måste det inte vara jobbigt med all blomdoft? Miró är Miró och han har ju skapat en alldeles speciell form av konst som inte är någon annan lik. Man blir glad av hans tavlor åtminstone. Kaviartuben kan han få ha för sig själv.
SvaraRaderaIngrid