Störst är verkligen inte alltid bäst

Alla barn längtar efter att bli stora. Har aldrig stött på ett undantag från den regeln. Föga anar de små liven att det där med att vara stor, det är inte alls bara kul. Och i den mån saker och ting beror på storleken är det inte alls säkert att störst är bäst.

Resonemanget kan föras över på en mängd olika plan. Personligen tenderar jag alltmer till att föredra saker och ting som finns i mindre skala. Trivs exempelvis inte på vare sig NK eller Åhléns i City, men tycker att Åhléns Söder är riktigt mysigt, om man nu kan säga att ett varuhus över huvud taget kan vara just mysigt?

Det är väl därför jag tycker det är så bekymmersamt med butiksdöden som grasserar i såväl små som stora städer. Mindre affärer där kunden rent av syns gynnar jag mycket hellre. Service är guld värd!

Stora och små städer, förresten. Jag vet att jag aldrig, vad som än händer, ska till Delhi eller Bombay, lika lite som till Kairo eller Nairobi. Visst, Mexico City är ingen liten håla det heller, men där har jag varit, så jag behöver inte nödvändigtvis åka tillbaka. Minns bilköerna, luften som gjorde ögonen knallröda, och ryser.

Bor jag på hotell kan jag nästan få en känsla av att kvävas när byggnaden är som en hel liten stadsdel alldeles själv. Medan ett ställe där folk i receptionen rent av känner igen sina gäster åtminstone på dag tre är betydligt mera hemtrevligt (ja, jag har den konstiga vanan att kalla även hotell där jag tagit in för "hem").

För att inte tala om muséer. Blotta tanken på Louvren ger mig magknip. Museum of Modern Art i New York må vara ett av världens finaste, men det tar ju aldrig slut. Museishoppen räcker! Tacka vet jag The Frick Collection i samma stad, eller Hallwylska i min hemstad Stockholm. Man tar sig igenom utan att bli helt slut, vare sig av synintryck eller av trötta fötter. Men blir berikad.

När vi flickor blir stora på riktigt, om årsdagarna räknas, hamnar vi inte sällan i storlek L, XL eller rent av XXL. Även här kan man konstatera att M som i Medium faktiskt är att föredra, av hälsoskäl om inte annat.
Fast det är klart, man kan trösta sig med orden från innehavarinnan av en modebutik (en sån där trevlig liten) där jag nog faktiskt kan kallas stamkund.

Lotta (så heter hon) på O´Sofina vet nämligen att L också kan uttolkas som Lagom, XL blir då Extra Lagom och ja, XXL blir förstås väldigt lagom, det med ... Hennes butik är en av de där som (alltför?) ofta lockar med saker man villhöver ... och samtidigt naturligtvis en som lider i tider då vi helst ska stanna hemma, oavsett köpsug och längtan efter vårmodet.

Det där med stor och liten är faktiskt ett väldigt tänjbart begrepp. Även den som minns barnets längtan kommer att inse det så småningom.
Men störst är inte alltid bäst, det vill jag härmed slå fast å det bestämdaste!

Och när det kommer till shopping: om du ska handla, gör det i den lilla affären i ditt kvarter, i din egen stad! Överger vi den nu kanske vi aldrig får se den öppen igen. Gör det du kan i kampen mot butiksdöden!

Stor är alltså inte alltid bäst. Men den graffitimålare som skapade den här bilden
av en "Big Beautiful Woman" har i alla fall ingenting emot storleken XXL som i
Lottas uttolkning betyder Extra Extra Lagom ...

Copyright Klimakteriehäxan