lördag, mars 26, 2022

Veckans mening – om herrmode

Anmälde mig efter påstötning från en kompis till en föreläsningsserie i senioruniversitetets regi om mode under 100 år, med rubriken "Flärd eller nödvändighet?" och första gången var i veckan som gått. Ämnesrubriken var "Herrmode och herrhattar", och det är faktiskt inget jag någonsin har funderat särskilt mycket över ... Nu stod Peter K Andersson, fil dr i historia vid universitetet i Örebro, på scenen och berättade en hel del kul detaljer för publiken, som med ett enda undantag bestod av kvinnor. Bland annat citerade han en källa vars namn jag missade, men av den meningen blev jag och många med mig påminda om att våra fäder självklart bar hatt när vi var små! En aha-upplevelse! Alltså har jag inte läst mig till Veckans mening denna gång, utan bara hört den. Hoppas Skriv-Robert, som är "pappa" till denna bloggstafett, kan förlåta mig för detta snedkliv.

Det är inte arkitekturen eller frånvaron av spårvagnar som framför allt förändrat gatubilden sedan 1950-talet – det är det enkla faktumet att män slutat bära hatt.

Copyright Klimakteriehäxan

16 kommentarer:

  1. kul kurs för dig, ser både spårvagnar och hattar ❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas på en bra fortsättning.

      Radera
  2. Jag minns att min pappa alltid hade hatt när jag var liten och vi var på stan. När han mötte någon han kände lyfte båda på hatten. Ibland upptäckte de inte varandra förrän de var nära varandra, och då hände det att pappa lyfte på hatten när de redan hade passerat varandra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där känner jag också igen!

      Radera
  3. Min pappa hade också hatt. Alltid!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast så småningom övergick min pappa till vad som kallades "sportmössa" ... en sorts keps.

      Radera
  4. det finns åtskilliga bilder på pappa när han bar hatt förr i tiden. kan inte säga att jag minns. kul mening!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Både mamma och pappa hade hatt! Man skulle väl ha det om man skulle vara "fin" ... själv har jag ett par herrhattliknande saker som jag tar till på "dåliga hårdagar"!

      Radera
  5. Hahaha! Visst bar min pappa hatt. Å den lyfte han varje gång han såg ett bekant ansikte på huvudgatan i den lilla staden.
    Sedan blev det ju "inne" med gubbkepsar, men de lyfta man aldrig;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hatten hörde väl ihop med nån sorts överrock och sportmössan/kepsen med nån jacka va? De var nog inga äkta modelejon, våra fäder, fast de följde trenden ...

      Radera
  6. Visst hade min far, min morfar och farfar hattar. Tror inte min mor hade hatt... I så fall hade hon det sällan. Men "äldre" damer bar hatt.. och hade den på sig inomhus. Vilket förvånade mig storligen. På den tiden tog man ju av sig mössan när man gick inomhus!
    Ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Damer får väl fortfarande behålla hatten på inomhus ... själv är jag hysteriskt förtjust i såna där konstruktioner som folk har på skallen på engelska bröllop (och som man då får se på tv), den sorten är definitivt inte tänkt att tas på och av flera gånger!

      Radera
  7. Jag växte upp med föräldrar i hatt - när de inte var klädda i FA-uniform förstås, men den innehöll huvudbonad också.
    Jag minns att min mamma var lätt förfärad när jag gick på mellanstadiet (hette folkskola då) och en av mammorna hade utsläppt långt hår utan hatt!!! Visst såg det vulgärt ut! Ingen stil... Jag har funderat på det många gånger efteråt. Min mamma var 50 fyllda då, och förmodligen var den vulgära mamman bara 40 eller knappt ens det ... (min var 40 när jag föddes)
    Sen när vi kom till 70-talet hade mamma skippat hatten! Pappa gjorde aldrig det. Keps eller liten hatt av något slag hade han livet ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mamma köpte vårhatt och gladde sig mycket åt det kan jag minnas, men det var nog allra senast i slutet av 50-talet. Sen blev det nog mössa mot vinterkylan och inte mer än det.

      Radera
    2. När jag var 13-14 hade äldre tjejer hatt, jag minns en som åkte samma buss ofta - ååååh, vad jag längtade efter att ha en sån hatt som hon, bara jag blev vuxen. Tänkte faktiskt på det ibland när jag som nybliven vuxen hade en snusnäsduk knuten om huvudet - knuten i nacken förstås... det kändes inte längre så aktuellt med liten stråhatt!

      Radera
  8. Ja tänk, så var det ju även på 70-talet, kanske också till viss del 80-tal. Eller sån kepsmössa, fast äldre damer hade hatt matchande kappan, och handväska med "portmonnä". :) Tiderna har verkligen förändrats.

    SvaraRadera