fredag, mars 07, 2025

Nostalgi: så minns jag 90-talet

Liten underbar dotter och hennes mamma på jobbet - det är 90-tal!
Dags för lite nostalgi så här en fredag i mars. Det är Elisa Matilda som med sina
fem fredagsfrågor tycker att vi ska dra oss till minnes hur livet tedde sig på 1990-talet. Inte så länge sedan, historiskt sett, men ändå väldig avlägset ... jag tänker efter! Och kommer fram till några svar. 

  1. Hur upplevde du 90-talet? Minns inga egna konflikter eller stora händelser på hemmaplan ö h t. Öst- och Väst-Tyskland blev hopslaget, det var stort. Men visst var det då man fick sin första mobiltelefon? 
  2. Vad gjorde du på 90-talet? Var (småbarns)mamma, jobbade heltid. Trivdes!
  3. Vilken trend minns du bäst? Glömmer aldrig de fenomenala glasögonen med metallbågar som jag hade. På dem satte man lösa "plastskenor" i olika färger och mönster. Enkelt, suveränt bra och klädsamma var de också! Borde relanseras!
  4. Vad för musik lyssnade du på? Lek- och låtlaget, Svenne Rubins, Spice Girls. Inte främst för egen del, alltså, men faktiskt tre kul grupper!
  5. Vad var bättre då jämfört med nu? Annorlunda var det, det kan man lugnt påstå. Rejält olika liv har man om man jämför mammatiden med pensionärstillvaron! Somt var nog bättre, annat sämre. Men generellt? Törs jag inte säga. Fast det var bra att vara yngre ...
Copyright Klimakteriehäxan

25 kommentarer:

  1. farmor/mormor Hannele12:38 em

    lite "mamma"tid fortfarande; hämtar barnbarn på förskolan och annat, är mig mycket av dem

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är fantastiskt med barnbarn!

      Radera
  2. Din sista mening stämmer jag in på...
    KRAM-Susie

    SvaraRadera
  3. Minns tiden som småbarnsmamma väldigt intensivt....så allt var inte bättre förr ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men där fanns så många gyllene ögonblick!

      Radera
  4. jag tycker att en orkade så mycket mer på 90 - talet. simultanförmågan var på topp. egentiden var det nog lite sämre med

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och hjärnan jobbade snabbare ...

      Radera
  5. Ja, tänk att man minns livet innan mobiltelefon ... Nu är det svårt att klara sig utan den!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Märkligt hur dominerade vi är av teknik numera. Inte riktigt bra, tror jag ...

      Radera
  6. Förr är ju förr och visst är det en hel massa som fungerade bättre på den tiden, samhället, omvärlden, vi lever väl i hoppet allihopa om att allt ska bli bra igen, men så kanske man tänkte förr också?

    Jag är ganska okunnig på området men ändå.

    Ha nu en fin afton.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att världen förändras är förstås nödvändigt, sedan är frågan hur väl man klarar av nymodigheterna - och hur bra man lyckas trivas med dem ...

      Radera
  7. Det var roligt att tänka tillbaka på 90-talet, som vi givetvis upplevt på olika sätt beroende på ålder och erfarenheter.
    Jag var mellan 50 och 60 år men kände mig ändå inte speciellt gammal, även om jag jobbade på en arbetsplats där de flesta var i 20-30 årsåldern.
    Ha en fin helg!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att jag "höll mig ung" eftersom jag fick barn sent, vilket jag absolut inte ångrar idag.
      Har som du jobbat mycket med betydligt yngre människor och kunnat glädja mig åt att bli behandlad som "människa" och inte som "tant".

      Radera
  8. Småbarnstiden är ju speciell, den kom några år senare för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blev mamma sent, men faktum är att jag aldrig upplevt det som ett problem - som tur är har inte mina barn det heller, jag har frågat och tror att deras nej var sant.

      Radera
  9. LillaSyster7:00 em

    Jag som haft glasögon nästan hela livet kan inte minnas bågarna du beskriver. I början av 90 talet hade jag plastbågar i tre olika färger ( vita, rosa och ett par blå, sen tryckte man ut glasen och satte dem i de bågarna man ville ha den dagen. Jo, det var bättre förr....Trevlig helg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fick glasögon när jag gick i ettan, har alltså haft det nästan hela livet! De var ganska inne de där bågarna, som var svarta. Plastskenorna kunde man köpa till, jag hade ett helt gäng och kunde matcha både humör och kläder. Himla bra var det!
      Ditt system låter lite osäkert men om du undvek att tappa glasen så var det väl också kanonbra!

      Radera
  10. Det hade absolut sina fördelar att vara ung/yngre. Det håller jag absolut med dig!
    Så även på 1990-talet kunde man ta med sig sina barn till jobbet. Det upplevde jag aldrig, eller så minns jag inte.
    Vilket minne du har - det där med glasögon minns jag inte alls, trots att jag ju faktiskt bär glasögon.
    Spice Girls minns jag , men ingen låt av gruppen. Däremot minns jag att Posh Spice gifte sig med sin David Beckham. Och de är fortfarande gifta. Bara en sån sak:-)
    PS. Vilken söt dotter du hade/har! DS.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, visst besökte ungarna mig på jobbet ibland, men jag kunde inte ha dem där när jag jobbade. Hittade nyss en bild på mig med de där glasögonen, kände att jag gärna skulle ha såna igen!
      Den söta Dottern och jag har sett Spice Girls två gånger, i Globen och i London ...

      Radera
  11. Anonym5:15 em

    Men vad säger du, såna brillor har jag aldrig haft! Inte ens hört talas om trots att jag burit glasögon hela mitt vuxna liv....Min dotter förärade mig med första barnbarnet som födelsedagspresent när jag fyllde femtio, sen blev sig livet aldrig likt... o familjen har fortsatt växa. Kläder och musik är inget jag lagt jättemycket på minnet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag skulle inte alls vara anonym!

      Radera
    2. Bättre minnas barnbarnstiden än musik och kläder! (och glasögon)

      Radera
  12. Visst var vi bättre förr, när vi var yngre. Men vi är väl rätt bra nu också, hoppas jag...
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  13. Låter som en fin tid för dig. Det är spännande att läsa om andra tid som man upplevt helt annorlunda. Blir mest nyfiken på glasögonen, det låter verkligen jättekul 😊

    SvaraRadera