Så långt har jag alltså befunnit mig i sagornas värld, och då kan naturligtvis fantasin få råda. I sagokategorin placerar jag också Harry Potter och låter honom trolla, umgås med sin uggla och bli osynlig emellanåt.
Men när det kommer till läsning för vuxna är jag inte så förtjust i de mystiska inslagen, jag kan rent av bli tvärirriterad och sluta mitt i ett kapitel. Har till exempel gjort slut med John Ajvide Lindqvist. Det räckte egentligen med "Låt den rätte komma in", men jag läste också "Människohamn", proppad med övernaturligheter. Tack, men nej tack.
Och Olga Tokarczuk, Nobel-pristagare, blev jag också grymt besviken på. "Styr din plog över de dödas ben" hade rader av "konstigheter", bl a med djur som kunde uträtta märkliga saker. När jag sedan kom till det väldigt snöpliga slutet på romanen (nej, ingen spoiler!) kände jag att det fick räcka.
Det är väl helt enkelt så att jag föredrar att läsa historier som bär sannolikhetens prägel. Då kan jag ju överlåta konstigheterna och mysticismen till andra. Fast lite konstigt är det ju, det måste jag medge, att denna trio består av tre och en halv (eller nästan fyra) "deltagare", eftersom Harry P slank med i förbifarten ...
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
Intressant så olika det kan vara :-) Själv är jag riktigt förtjust i Ajvide Lindqvist, kanske inte mest för hans övernaturligheter utan hans andra kvaliteter - men jag har absolut inget emot en och annan vampyr. Tomtar och troll hade jag flera stycken när jag var liten. Kom ihåg att jag gillade illustrationerna bäst.
SvaraRaderaJAL skriver bra, tycker jag. Men ...
RaderaJag gillar inte när man blandar in övernaturligheter i "vanliga" böcker, som till exempel att något övernaturligt är förklaringen på en deckargåta, eller liknande. Däremot gillar jag det när jag är beredd på det 🙂 John Ajvide Lindqvist uppskattar jag nog alltid.
SvaraRaderaNä den där sortens "easy way out" är hiskelig. Vi minns ju hur Bobby Ewing återuppstod i Dallas ... Värdelöst! (fast den gången var det en "dröm")
Raderahar antal gamla Bland tomtar och troll i bokhyllan, mysig decemberläsning, jag tror ju på tomten
SvaraRaderaBorde väl funka året om, tänker jag???
RaderaTomtar och troll betydde mycket under min barndom. Och vi har ju olika smak. Själv är jag ju ingen fantasyläsare direkt.
SvaraRaderaNä nån fantasy blir det inte för mig heller.
RaderaJaså det kommer "Bland tomtar och troll" ännu, det visste jag inte!
SvaraRaderaImponerande, eller hur! Men det är väl en trevlig tradition. Hoppas jag, har inte sett nån av upplagorna på väldigt många år.
RaderaHade också Bland Tomtar och Troll som barn och älskade den. Men den och en massa böcker "försvann" när vi flyttade till Gotland, det var så mycket böcker ändå att jag inte kunde spara alla. Men tydligen gjorde den att jag fick mersmak för SF & Fantasy för den genren gillar jag fortfarande.....
SvaraRaderaKRAM/Susie
Jag har inte kommit till SF/Fantasy, tveksamt om jag nånsin gör det. Men visst är det bra att man får gilla olika!
RaderaStyr din plog över de dödas ben är jag riktigt nyfiken på pga det du inte gillade :)
SvaraRaderaJa jag inser förstås att min åsikt inte delas av alla, precis ... hon fick ju ändå Priset!
Radera:-D
Olgas bok var märklig, det håller jag med om.
SvaraRaderaTill en början tyckte jag den var lite Torgny Lindgrensk, dvs trivsam, men det gick över. Och vilken usel upplösning!!!! Hej då, Olga!
RaderaBarn älskar fortfarande Bland tomtar och troll. Det blev jag varse när jag för några år sedan var "Tant Saga" på en förskola. Mycket mer spännande än böcker som avhandlar just precis det dom själva upplever.
SvaraRaderaKul! Kanske nåt att satsa på när mitt första och (hittills) enda barnbarn blivit lite större.
RaderaHade en hel uppsättning av Bland tomtar och troll när barnen växte upp.
SvaraRaderaOm du har dem kvar är det kanske en riktig skatt!
RaderaAjvide Lindqvist läser jag inte längre. konstigt nog svalde jag Låt den rätte komma in utan problem. Tokarczuks konstigheter går också bra och även Faxnelds berättelser som jag har med i min trio
SvaraRaderaFaxneld har jag inte hört talas om. De andra två har jag gjort slut med ...
RaderaAjvide Lindqvist är inte och har aldrig en författare jag gillat. Och Olga Tokajevs bok som du relaterar till gillade jag inte heller. Men "Bland tomtar och troll" tillsammans med "Min skattkammare, del 1-6 vet jag var introduktionen för mitt intresse för att läsa. Och det tidigt
SvaraRadera. Astrid Lindgren blev snart också en favorit när jag lärt mig läsa vid 5 år. Pippi, Karlsson på taket och Rasmusböckerna blev favoriter. Däermot har jag inte förstått mig på Harry Potter men jag har jobbat med det. Och barnbarnet Max började jobba med mig redan när han var 7 år. Tacksam för det. Men intresset för de böckerna är inte på topp.
Astrid L har vi mycket att tacka för! Harry P:s storhet insåg jag när Dottern plöjde hela serien på engelska. Hon läser fortfarande om dem rätt som det är, och nu är hon över 30! Jag har nog bara läst ettan, tror jag.
RaderaHarry Potter böckerna är de enda böcker jag läst om flera gånger. Tycker att serien inte nödvändigtvis är för barn och ungdomar utan passar utmärkt för vuxna (med barnasinnet i behåll) också.
SvaraRaderaHåller helt med dig om John Ajvide Lindqvist. Första boken var suverän, sedan blev det för mycket. Har också slutat köpa hans pockets.
Jag upprepar mig; bra barnböcker ska vara bra läsning även för vuxna. JK Rowling har lyckats med det. JAL blir det inget mer med i min läshörna.
RaderaJag är inte heller förtjust när det blandas in. Ibland har jag dock blivit positivt överraskad
SvaraRaderaDet måste naturligtvis kunna hända! Men skrock, spöken och andar blir aldrig min grej.
RaderaMysigt tips :)
SvaraRaderaJa jag får i a f för mig att det är kvalitet på tomtarna och trollen i den där serien.
RaderaBland tomtar och troll är ju som klippt och skuren för detta tema. :)
SvaraRadera