Fem frågor om sommaren

Inte i Stockholm, men
väl i Barndomslandet!

Elisa Matilda säger att veckans fem fredagsfrågor går i repris (från i fjol antar jag), men vad gör det! Sommaren 2024 är ju inte en blåkopia på 2023:s variant! Nu håller vi bara alla tummar som finns för ett skapligt semesterväder. Just nu är det gott om moln på min himmel, en del ser riktigt hotande ut. Det blåser friskt också, men det kan ju ändra sig snabbt! Här frågorna:       

           1. Vad är det längsta du reser i sommar? Stockholm-Barndomslandet. Enkel resa 35 mil. Skulle önska att det vore kortare körsträcka ...

           2. Hur spenderar du en regnig sommardag? Med bok, korsord, mobil.

           3. Blir det någon spontan utflykt i sommar? Hoppas på det! Men eftersom den ska vara spontan har jag inget planerat.

           4. Vad är något du vill göra i sommar? Vara med barn och barnbarn, bada, läsa, äta gott, umgås i enkelhet.

          5. Har du något smultronställe där du är nu? Nej inte riktigt, även om smultronställen kan vara mycket mer än en plats där man kan hitta goda bär att njuta av ...

Copyright Klimakteriehäxan          

Dagens ord 147

BIFFGAPARE

-De har blivit fler igen, biffgaparna. Det framgår bl a av diverse nyhetsartiklar och   -inslag. Det finns för få överkomliga bostäder för unga som vill ha ett eget hem, flytta ifrån mamma och pappa. Antalet ungdomar som bor kvar hos föräldrarna har ökat drastiskt från 2022 till 2023, det kan man läsa om bl a här. Undrar du då lite över dagens ord som du kanske inte stött på förut? Ja det kan bero på att du inte brukade läsa Klimakteriehäxans blogg år 2006, när jag lanserade begreppet som är en försvenskning av det brittiska "kippers" (Kids Invading Parents Pockets, Eroding their Retirement Savings). I min version ”Barn som invaderar föräldrarnas fickor och gör av med pensionspengarna”. Man har som bekant inte roligare än man gör sig! Vore kul om det kunde bli ett "nyord"  – aktualitet saknas uppenbarligen inte! Läs historien här!

TV-tips för regniga sommarkvällar

-Nää det skulle du väl aldrig ...?
-Jo visst. /paus/ Skulle inte du?

Det där kan se konstigt ut men jag ska förstås berätta vad det är: det är den absolut geniala och avgörande replikväxlingen i slutuppgörelsen mellan de två huvudpersonerna i dramakomedin "Hacks", amerikansk produktion som kan ses på Max (som nyss var HBO). Ett kanonslut på en riktigt underhållande serie!

Handlar om Deborah Vance, fiktiv ståuppkomiker med stor framgång och många år i branschen. Hon är snuskigt rik men inte nöjd och nu har hon hamnat i en nedåtgående karriärkurva, efter att med marginal ha passerat vad vi skulle kalla dagen för pensionering. En ung tjej ska hjälpa henne vidare genom att skriva nya fräscha skämt som kan få publiken att skratta igen.

Tre säsonger finns att se, nitton drygt halvtimmeslånga avsnitt, och jag kan lugnt rekommendera serien från början till slut. Storyn bygger delvis på Joan Rivers liv, en otrolig komiker som blev legendarisk för sina ofta grova men galet roliga skämt. Deborah drar sig inte heller för att ta risker, och hon vet verkligen att hon inte är klar med jobbet. Dessutom bjuder förstås hennes liv på en del andra delikata äventyr och också stunder av allvar, ibland är hon stenhård och faktiskt elak!

Rollen görs av 73-åriga Jean Smart, flerfaldig Emmy-pristagare, jättesnygg och vilka kläder!!! Hannah Einbinder spelar Ava, tjejen som kommer på de bästa skämten och de djärvaste poängerna. Det är alltså de två som har replikerna jag inledde den här textstumpen med. Och nej, det är ingen spoiler, för vägen dit är lång och tämligen krokig! Dessutom lär en fjärde säsong vara på g, med en ny och kanske ännu bättre final? Men det dröjer. Hur som helst har "Hacks" gett mig mersmak. Och ålder är ju bara en siffra, det är jag och Deborah överens om!

Nu hade jag tur som en tokig dessutom. För på torsdagseftermiddagen, när Mia i bokhörnan brukar lägga ut sin helgfråga varje vecka, visade det sig att jag redan hade besvarat den ... I sommarens "lediga" veckor vill Mia ha tips om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater, en maträtt eller något annat skoj. Kan bli matnyttigt på flera vis!

Copyright Klimakteriehäxan 

CITAT om skrivande

Det finns fördomsfulla personer som tycker att man inte ska skriva kåserier efter 65 års ålder, och helst inte skriva något alls. Man behöver kanske inte sitta tyst i stadsparken och mata duvor, men hålla sig i bakgrunden när yngre personer tar till orda och breder ut sig. 

-Börje Karlsson hoppar in som vikarierande kåsör på Dagens Nyheters (numera generellt otroligt trötta och trista) Namn och Nytt-sida. Kan bara tacka för det lilla försvarstalet för oss som inte har vett att sluta skriva, på blogg eller annorstädes, för att vi blivit lite halvgamla ... dit jag naturligtvis måste räkna mig ...

Årets hittills bästa läsning

Bästa läsningen under första halvåret 2024, vilka tre boktitlar förtjänar det omdömet? Det är som vanligt Ugglan som ställer frågan som ska leda till en tisdagstrio. Jag anstränger mig för ett rättvist val, och här har ni resultatet:

"Amerikansk jord" (American Dirt) av Jeanine Cummins gör stundtals ont att läsa, huvudsakligen därför att man vet att även om man läser fiktion så ligger historien otroligt nära verkligheten. Om människor i nöd som flyr från Centralamerika med hopp om ett nytt och bättre liv i USA. En otroligt tung och farofylld "resa". men också om kärlek och stark vänskap.

"Samtycket" (Le consentement) av Vanessa Springora blev en sensation när den kom ut i Frankrike. Här handlar det inte om fiktion utan i stället blir en uppburen fransk "kulturman" avslöjad som pedofil och sexmissbrukare. Författarinnan är 14 år när han, en 50-åring, lyckas få henne på kroken – med  mammans godkännande! Boken ledde till att mannen petades ner från den kulturella piedestal där han suttit i åratal. Upprörande och fascinerande. Och tack och lov att flickan kom ut ur detta till synes (relativt) oskadd!

Min tredje bok är av helt annat slag: den är kul! Erlend Loe är förmodligen Norges roligaste författare, helt oförutsägbar ända sedan debuten med "Naiv. Super". Nu har jag läst "Fvonk" och det hoppas jag att fler gör! Den konstiga titeln är ett egennamn och på märkliga vägar får Fvonk en inneboende som heter Jens. Det visar sig vara ingen mindre än herr Stoltenberg ... som trots att han är statsminister (när boken utspelar sig, f n Natos generalsekreterare) och har mycket makt är allt annat än lycklig. Men Fvonk och han finner varandra och blandar blod!

Copyright Klimakteriehäxan

Ett mirakel på min fönsterbräda

Naturligtvis tror jag inte på mirakel. Ändå har ett just inträffat. Ett som inte går att ifrågasätta.

På fönsterbrädan i mitt sovrum står två oansenliga kaktusvarianter i var sin skojiga kruka. De får varje söndag en pyttepytteliten skvätt vatten, det är så TLC (Tender Loving Care) ser ut i deras fall.  I övrigt ägnar jag dem alltså i princip ingen uppmärksamhet alls, även om jag vet och gillar att de står där.

Så överger vi Stockholm och far till Barndomslandet. Är borta en dryg liten vecka. Och miraklet har hänt! I blomvattnerskans frånvaro har en av kaktusarna bestämt sig för att blomma! Rakt upp står en flera decimeter hög stängel – hur mycket har den egentligen växt per dag? – och i toppen på den ett ax med långsmala klockformade, blekt rosa blommor. Nej, den är inte praktfull, det menar jag inte, men märkvärdig är den ändå!

Har aldrig sett något liknande, har aldrig väntat mig några blommor. Nu tittar jag nyfiket varje dag: slår de ut mer? Kommer det fler? Men jag är hur som helst förundrad och nöjd över mitt lilla mirakel på fönsterbrädan. Även om det inte blir mer, grannare, större och oftare! Google säger att min krukväxt är en borstaloe. Jag väljer att tro på det.

Jo, visst vet jag att det finns större suckulenter ... de här på Fuerteventura.
Klart av det pampigare slaget! Men jag är jätteglad över min!

Copyright Klimakteriehäxan

CITAT om kulturpolitik

Detta liknar Tyskland 1933. Politikerna vill styra, kontrollera och montera ned. Vi måste alla bli kulturaktivister!

-Årets Almedalsvecka, det återkommande jättestora arrangemanget i Visby dit alla politiker och inflytelserika personer strömmar i stora skaror, är slut. Det är nu flera år sedan jag var på plats (för jobbets skull), men jag läser om en del av det som utspelar sig där. I dagens Dagens Nyheter skriver Sonia Hedstrand om kulturpolitik, ett av de oändligt många debattämnena i Almedalen.. Läget för framtiden i public service ter sig darrigare än på mycket länge. Citatet ovan kommer från ett debattinlägg av en allvarligt oroad Janne Scherman, f d chef för Y`TV4 (och mångårig medarbetare på Sveriges Television dessförinnan). Han är oftast klok.