lördag, mars 28, 2020

Grattis på 75-årsdagen!

Hon fyller 75 i år och det blir firande. Hurra för födelsedagsbarnet, må hon leva uti hundrade år!
Tja, det är faktiskt inte alls omöjligt att hon gör det.
För Martha Sandwall-Bergströms flickbokshjältinna Kulla-Gulla är inte vilken 75-åring som helst.

Omslaget är tecknat på 60-talet av Elisabeth
Kugelberg som använde sin egen dotter Åsa
som modell för en söt Kulla-Gulla.
Historien om Gulla, det fattiga barnhemsbarnet, började när författarinnan 1945 med sitt manus vann en tävling som Bonniers förlag utlyst i jakten på nya böcker för unga. För att högtidlighålla jubileet ger man nu i april ut de tre första böckerna i serien igen. I vinter kommer dessutom en teaterversion av Kulla-Gulla på Stockholms Stadsteater.

Jag vet att jag läste om henne, men tror inte att jag sparat böckerna. Fast jag minns att det var rysligt synd om Gulla, som fick jobba hårt och aldrig hade särskilt roligt. Historien ska åtminstone delvis bygga på författarens egna barndomsminnen från Småland.

Förlaget vill sätta två etiketter på bokserien: både "flickboksklassiker" och "proletärroman". Titti Persson på Bonnier Carlsen säger:
 -I en tid då vissa politiska strömningar gärna målar upp ett gammeldags Sverige som ett solstänkt försvunnet ideal känns det extra viktigt med den här sortens historiska skildringar som även levandegör smutsen, slitet, svälten och barnarbetet. Lägg därtill i ett jäkla driv i den spännande handlingen och en huvudperson som är nästan omöjlig att inte tycka om i sin okuvliga rättrådighet så har du en bok som förtjänar att kallas klassiker och läsas i 75 år till.

Så här tror jag att den Kulla-Gulla jag minns
såg ut. Men boken har tryckts med olika
"omslagsflickor" genom åren.
Maria Nilson, lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, har skrivit ett efterord till nyutgåvan:
Om någon skulle fråga mig idag varför man ska läsa böckerna om Kulla-Gulla, skulle jag svara att förutom att dessa böcker är en viktig del av svensk litteratur och skildrar hur fattigt folk levde i Sverige, innehåller de något vi behöver. Kulla-Gulla är en karaktär som alltid försöker hitta lösningar på alla problem som dyker upp i hennes väg. 
-Böckerna innehåller både solsken och mörker, här finns både lyckliga slut och elände, men framför allt finns det hopp. Hopp om att samhället ska kunna bli mer rättvist och hopp om att människor ska lära sig att respektera varandra, skriver Maria Nilson.

Tror faktiskt att jag ska söka upp Kulla-Gulla igen. Hon verkar vara en flicka att se upp till: flitig, positiv och rättänkande. Helt enkelt ett födelsedagsbarn värt att fira.

Copyright Klimakteriehäxan

PS Låt dig inte förledas att söka upp "Kulla-Gulla i övergångsåldern". Cecilia Hagen har skrivit mycket bra, men den boken hör inte dit.

10 kommentarer:

  1. inte läst... men Cecilia Hagens bok har jag i bokhyllan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Föreslår att du läser den om systrarna Mitford i stället!

      Radera
    2. och det säger du till en motvallskäring :)

      Radera
  2. Jodå, Kulla-Gulla känns igen.
    Kanske tänkbart att söka upp böckerna igen.
    Trevlig lördag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker att det låter som att man borde göra det faktiskt!

      Radera
  3. Jag vet inte om jag har läst den, troligen. Vet att boken står i bokhyllan bland mammas böcker (född - 37) och där gick jag nog igenom det mesta. Man kanske borde läsa (om) den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då kanske din mamma var tio när hon läste den. Möjligen i den åldersgrupp den var tänkt för? Vet inte hur gammal jag kan ha varit, tror att jag "ärvde" den av min storasyster. Men bra barnböcker ska kunna läsas med behållning även av vuxna.Jag är beredd att läsa den igen, tror jag!

      Radera
  4. Hörde om att hon fyllde år på radion. Jag läser om böckerna så många gånger att jag kommer ihåg Tomas Torpare rejält och hur fint det var med deras kärlek. När Gulla sa ifrån till sin morfar Patron och lilla Sossa-stina som patron föll så för :).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj du kan verkligen din Kulla-Gulla! Vilket får mig att tänka att ja, jag ska verkligen läsa om den.

      Radera