Naturligtvis är det svårt att slå fast ett idealiskt omfång, för det hänger ju intimt ihop med hur fångad man blir av storyn. Och jag har ju dessutom slukat serier vars delar var för sig har varit av avsevärt omfattande format.
Fast nu för tiden har jag påtagligt hög tröskel att ta mig över innan jag börjar bläddra i en tjockis. Visst, folk vars omdöme jag litar på säger att det är en fantastisk bok men ... borde inte den där författaren ha träffat en redaktör som visste vad knappen "delete" på datorn är till för?
Ungefär 300 sidor kan kännas ganska lagom och bör räcka, tror jag. Trots att jag vet att väldigt många böcker som ges ut nu är mycket längre. Behöver jag tillägga att det är självklart pocket som gäller, somnar man med en 700 sidors inbunden bok i händerna kan ju näsbenet stryka med!
Kerstin Ekman är inte bara en gudabenådad författare, hon är också ett föredöme när det gäller att berätta i begränsat omfång. Hennes nya, "Löpa varg" är på 150 sidor. Rena fjädervikten i sammanhanget! Den läser jag, snart.
Copyright Klimakteriehäxan
Låter bra med 150 sidor och Kerstin Ekman läser jag gärna. Var länge sen nu jag läste något av henne. Ska jag läsa en "tegelsten" numer så vill det till att jag tycker att den är riktigt bra.Instämmer i att mer än 3-400 sidor blir tungt.
SvaraRaderaJag törs nästan inte börja på en tegelsten längre ...
RaderaSom du vet är vi inte "överens" här;-) Kan i och för sig tycka att cirka tre hundra sidor är "idealet", men jag srar mig inte för tegelstenar. Den senaste jag avverkade på en vecka hade 1073 sidor. Robert Galbraith alias J.K. Rowling - "Troubled blood".
SvaraRaderaJag skulle kunna varmt rekommendera boken, men jag låter bli;-)
Förr i världen älskade jag att bli uppslukad av en tjock bok! I dag är tusen sidor inte tänkbart.
Raderatjocka böcker är sällan nattlektyr
SvaraRaderaDet kan du absolut ha rätt i.
RaderaEkmans bok vill jag läsa. Den verkar lite lagom i mängd sidor, En tegelsten måste vara bra om en ska orka läsa, försöker variera sidantal liksom böcker så mycket som möjligt.
SvaraRaderaVariation är alltid bra!
RaderaJag läser oftast på iPaden numera, och då tänker jag inte på vikten.
SvaraRaderaRiktigt bra böcker vill jag ha lååånga. Sörjer när de tar slut. Kerstin Ekmans stad-i-ljus-serie älskade jag som ganska ung. Hennes Vargskinn-serie läste jag om ... det var nog mitt livs största läsupplevelse, och då tog jag tvåan som ljudbok för att förstå dialekten.
Ser fram emot att läsa hennes senaste.
Visst är det fantastiskt när man är så förtjust i en bok att man inte vill att den någonsin ska ta slut! Men det var länge sen jag hade den känslan.
RaderaP.s. Nu läser jag en bok full av adverb och dialogattribueringar. Ganska outhärdligt, men eftersom jag nyligen lärt känna författaren vill jag läsa ut den. Handlingen är ok, som tur är.
SvaraRaderaDet kan bli lite jobbigt om man är personligen bekant med upphovspersonen...
RaderaHa ha, ja det är farligt med tegelstenar :) Jag föredrar också pocket eftersom de är mer lätthanterliga, men en 700-sidors bok är knölig även som pocket; det är svårt att slå upp dem ordentligt och man får kramp i handen av att pressa isär halvorna. Som sagt, farligt med tegelstenar, de kan orsaka både kramp och skallskador ;)
SvaraRaderaJag är övertygad om att de flesta tegelstensromanerna skulle tjäna på att krympas rejält!!!
RaderaJag läser gärna i sängen (och sällan pocket) så det är bra för både armarna och näsbenet om boken inte är för tjock :)
SvaraRaderaHelt enig med dig!
RaderaHar också alltmer ratat böcker p.g.a. tjockleken. Dumt kanske. Men delvis handlar det nog om att jag numera helst läser flera böcker samtidigt, låneböcker med tidsbegränsning dessutom. 300 sidor låter lagom.
SvaraRaderaDeadline funkar ofta på mig, men kanske inte när det kommer till bokläsning???
RaderaDet var en riktigt liten kortis.
SvaraRaderaJa fy för att somna med en tegelsten i händerna :)
SvaraRadera