När det gör HÄLvetes ont

Det måste ha stått skrivet i hela mitt ansikte: jag har ONT! Jag liiiider! Jag smäller av! Jag kan inte gå ett steg till!

Oförståndig som ett barn hade jag gett mig ut på stan med ett par sprillans nya skor på fötterna. Kanonsnygga, behöver jag tillägga det? Varningssignalen kom ganska snart, men då var det ändå för sent. Jag hade en tid att passa.

De sista stegen på vägen mot mitt mål gick sakta, otroligt sakta. Höger häl skrek: jag har ONT! Jag liiiider! Jag smäller av! Jag kan inte gå ett steg till! Märkligt nog hade vänster häl inga synpunkter alls på min promenad.

När jag sedan satt ner var det ju inget problem, även om jag var medveten om att något skett och att jag förmodligen hade en av världens största vattenblåsor i högerskon. Efter avklarat möte bet jag ihop. Väl ute på gatan, med ansiktet hopskrynklat av smärta, fick jag till min lycka syn på ett apotek. Jag tog mig dit, svårt haltande.

-Kan jag få köpa största möjliga skavsårsplåster, väste jag sammanbitet. 
Kvinnan bakom disken fattade omedelbart läget.
-Här, sa hon, det här hjälper! 
Eftersom detta var en uppenbart empatisk människa la hon till:
-Det finns en stol här du kan använda!

Jag sjönk ner på stolen, tog av mig skon (det gjorde också ont) och inspekterade hälen. Det handlade inte "bara" om en vattenblåsa. Det var rött kött som gnagts fram. Bara att peta fram ett plåster och klämma dit.
-Håll lite med handen över alltihop en kort stund, sa apoteksdamen, då fäster det bättre!

Sagt och gjort. Sedan var miraklet fullbordat. Jag kunde ta på mig skon igen, kunde gå igen. Undermedlet heter Compeed-plåster, uppfunnet av en Lars Backsell, som prövade ut plåstret på soldater i svenska armén. 1986 började det säljas i Sverige, en världsnyhet då. Lustigt nog har det dessutom fått designpris och ingår i samlingarna på Museum of Modern Art i New York!

Hemligheten med Compeed-plåstret heter hydrokolloidgel. Det absorberar fukt och låter kroppen bilda ny hud under en skyddande "kudde" som också förhindrar mer skav. På ytan ett lager elastomer och polyurethan som gör att plåstret håller sig på plats. Dessutom är det vattenavvisande och sitter kvar även i duschen. Mycket kemi som jag inte begriper, men det gör ingenting. HÄLvetes bra, helt enkelt.

Väl hemma igen inser jag att detta är en historia som uppenbarligen tenderar att upprepa sig, för i mitt badrumsskåp ligger redan två förpackningar Compeed i vilka bara ett plåster saknas. Men jag kan inte minnas lika stor desperation som den här gången, inte det där: jag har ONT! Jag liiiider! Jag smäller av! Jag kan inte gå ett steg till!

Backsell verkar ha blivit synnerligen förmögen på de trettiofem år som gått sedan Compeed såg dagens ljus. Med ett färskt jättestort skavsår som försvunnit som genom ett trolleri är man beredd att hävda att karlen också borde ha Nobelpris.

Copyright Klimakteriehäxan