Just nu i mars

Just nu läser jag "Leva på gränsen", texter om Sydafrika skrivna av min vän och kollega Leif Norrman, som under en lång karriär bl a varit Dagens Nyheters korrespondent där. Redan det inledande kapitlet, i vilket man får följa med på Leifs första besök i landet, då som sjöman, är så välskrivet att jag verkligen ser fram mot fortsättningen. Och avsnittet om hur Nelson Mandela återvänder till Robben Island i sällskap av en grupp journalister gör mig inte besviken! Nutidshistoria i angenäm form.

Just nu lyssnar jag på hur min granne dammsuger. Kör hårt munstycke på trägolv. 

Just nu tittar jag på "Sex dagar kvar att leva", dokumentär serie i SVT. Carina Bergfeldt skrev för drygt 10 år sedan reportageboken "Sju dagar kvar att leva" om en dödsdömd amerikansk man och alla berörda av hans brott. Det blev en läsvärd bok, återstår att se om hon lyckas upprepa idén med gott resultat en gång till. Svårt, tror jag. Uppföljaren hon skrev, "En bra dag att dö", var inte alls lika lyckad som den första, men fängelsepastorn som lyftes fram i den finns med nu också.

Just nu njuter jag av en av årets sista semlor.  

Just nu längtar jag efter mycket mera sol. Och snödroppar, vintergäck, krokus. Det är på g!

Bloggen Kulturkollo startade traditionen med "just nu", en fingret-i-luften-notering att publicera när det varit månadsskifte.  

Copyright Klimakteriehäxan

CITAT om svenska

Den som inte kan svenska ordentligt klarar inte av att lära sig andra ämnen heller. Och vuxenlivet blir så mycket svårare. Att förstå politiker, eller myndighetsinformation, och tillgodogöra sig sina demokratiska rättigheter ordentligt ska inte vara en möjlighet bara för somliga.

-Max Hjelm, ledarskribent på Dagens Nyheter, skriver en krönika om ett synnerligen viktigt ämne: det svenska språket, som faktiskt försummas i obegripligt hög grad. Och inte bara i skolan, föräldrarnas roll är också stor. Läs hela texten, han sätter fingret på ömma punkter i rad! 

Veckans kärleksförklaring 4 : KÄNSLOR

Tänk positivt, skicka en kärleksförklaring till någon eller något! Vi klagar och gnäller för ofta, dags att ändra på det! Så började mitt tänk när jag la ut första trevande förslaget om Veckans kärleksförklaring. Nu har vi kommit till den fjärde omgången. 

Och då hamnar vi mitt i känslostormen – visst slår den till ibland? För temaordet är helt enkelt känslor! Men bara av positivt slag, alltså.

Jag❤️filmen "Brokeback Mountain". Vi har på senare år serverats otroligt många skildringar av enkönad kärlek, men den här (med Heath Ledger och Jake Gyllenhaal i regi av Ang Lee) berörde mig verkligen.

Jag❤️när Janis Joplin sjunger "Me and Bobby McGee". Bra även när Kris Kristofferson (som skrivit låten) framför den. Så mycket feeling!

Jag❤️idrottsbragder! Sport är verkligen engagerande, nästan oavsett gren. Jag gråter när det går dåligt, jublar när det går bra! Kan bli glädjetårar också. OS bjöd på det mesta av det bästa.

Jag❤️ när Bernt Stafs speciella röst når mina öron – fast man hör den alltför sällan nu för tiden. Men hans låtar är sprängfulla av livsglädje! Lyssna bara på  "Familjelycka"  och "Ute på drift"!

Jag❤️en svensk bokklassiker som har i princip allt: "Doktor Glas" av Hjalmar Söderberg. Här finns kärleken, svartsjukan, drömmarna, osäkerheten, svärtan ... allt!

Jag❤️att höra "Den blomstertid nu kommer" för då VET jag att sommaren är här.

Jag❤️Finlands president Alexander Stubb. Han får mig att känna mig upplyst. Klok karl, välformulerad, verkar stå stadigt på jorden, ger klar analys av (det eländiga) världsläget. Du hittar honom här.

Några nya bloggare har sällat sig till skaran som skickar ut kärleksbudskap i min efterföljd. Jättekul att vi blir fler! På förra veckans ledord kunskap reagerade:  Margaretha, Jenny, Mrs Calloway, Susjos, Susanne, Åsa, och BP  – hoppas jag inte missat någon! Nytt tema om en vecka! Har du förslag på tema får du gärna berätta det, mina kommer ju att sina!

Copyright Klimakteriehäxan

Var så god, det är serverat!

Mat, denna livsavgörande del av vår existens, är temat för denna veckas bokliga Tisdagstrio, så har Skriv-Robert bestämt. Var så goda, det är serverat!

Torgny Lindgren, den oöverträffade, skrev en hel roman, "Pölsan", med bas i en inälvsrätt som avnjutes med rödbetor och kokt potatis i det svenska bondesamhället. Minns att jag åt det i skolbespisningen och gillade det, till skillnad från de flesta andra barn som tyckte det var äckligt. Nu har jag inte smakat pölsa på decennier, och som den beskrivs i boken väcks inte  min aptit heller ... men bra läsning är det!

"I lust och nöd" (Heartburn) är den åtminstone delvis sanna berättelsen om den tid då Nora Ephron var gift med stjärnjournalisten Carl Bernstein, mest känd som en av Watergate-avslöjarna. Han var inte den bäste äkta mannen, flitigt otrogen, och det blir skilsmässa, bl a efter en praktfull "tårtning". Men den goda maten hustrun lagat glömmer han inte. Här finns exempelvis Key Lime Pie, så gott! Det bjuds på  recept i boken, som är typisk för Roberts, full av humor!

"Festen i Hulabo" är en saga på rim skriven av Britt G Hallqvist och det var en höjdare att läsa den högt för barnen när de var små. Det är bonden Jöns som ställer till med kalas och bjuder in alla djuren. Den stora frågan är om det ska bli nån tårta ...  

Och tårtan kom, och den var fin,

och hönsen fick en solig min.

Och de sprang fram till  tårtan strax

i sällskap med en liten tax.

Och hönorna flög genast opp

och satte sig på tårtans topp.

De sprätte grädde, sprätte bär.

Fru Jöns hon svimmade så när.

Och sedan ropade hon; -SCHAS!

Så gör man inte på kalas!

Tårtan som serverades på festen i Hulabo, tecknad av Helga Henschen.

Copyright Klimakteriehäxan

Jösses flickor, det är dags för J!

Under ledning av Enligt O håller vi på att skapa ett nytt Litteraturens ABC, och nu har vi kommit till bokstaven J. Tre uppmaningar per bokstav ska hörsammas! 

Berätta om en författare med för- eller efternamn som börjar på J!

Kanske är det dags att påminna om Elsie Johansson (1931-2025). Hon skrev mest om kvinnor och fick sitt stora genombrott med trilogin om Nancy. Men missa inte hennes prosadebut: "Kvinnan som mötte en hund"! Så läsvärd!

Berätta om en minnesvärd bok med en titel som börjar på J! 

"Jag heter inte Mirjam" är en av Majgull Axelssons allra bästa romaner. Vid 85 års ålder ser Mirjam tillbaka på sitt liv och kommer fram till att det är dags att berätta sin historia för omgivningen: hur hon föddes som Malika i Tyskland men kom att hamna i koncentrationsläger, som judinna. Hon överlevde och landade i Småland, där hon stannade. 

Berätta om en bok från Japan! 

Inte vet jag riktigt varför, men geishor fascinerar mig. Arthur Goldens "En geishas memoarer" (Memoirs of a Geisha) har jag läst flera gånger, helt indragen i flickans öde. Kände det som om hon själv berättat sin historia för författaren! Imponerad blev jag också av faktaboken "Geisha", skriven av amerikanska Liza Dalby och mycket hyllad. Hon var den första icke-japanska kvinna som fick gå den mycket speciella utbildningen. Dalby kom till Kyoto och fick snart namnet "den blåögda geishan". Såvitt jag förstår (har googlat) är hon fortfarande den enda västerländska som förtjänat titeln.

Copyright Klimakteriehäxan 

Dagens ord 180

 EHURU

-Ordet dök upp från ingenstans och plötsligt kände jag att det måste vara ett av svenska språkets minst användbara ord. Ja men smaka på det! Har du sagt det någon gång? Det har inte jag, det är jag ganska säker på. Har jag skrivit det? Tror jag inte heller. Förran nu alltså. Det finns kvar i SAOL, hur nu det är möjligt? Ett försök till översättning av denna ålderdomliga term till modern svenska blir ungefär "fastän", ehuru jag betvivlar att det är exakt samma sak ... 
Där ser ni: Dagens ord kan, i min tappning, vara nytt eller gammalt, roligt eller svårt, obegripligt eller klargörande, men det skiljer ut sig från mängden på ett eller annat sätt! Det här är nummer 180 i min serie.

Fint och fult i veckans foto

Visst är det fint att sitta inomhus i värmen vid ett fönsterbord med levande ljus och en vacker blombukett strax intill! Där ute trotsade folk vinden och knegade idogt vidare längs Hornsgatan. Fint!

Men så fult som det är just nu på sina ställen i stan, det blir det ofta så här när de där plusgraderna vi (jag) längtat efter infinner sig. Vinter-Stockholms svarta stenhårda meterhöga snödrivor står emot tövädret. Och resultatet: fulare finns inte! Jag visar detta dubbelt upp för säkerhets skull!

Men för att ni inte ska lämna min blogg med denna hemska skitiga ishög kvar i minnet adderar jag ett foto på en blombukett jag inte kunde avstå: ranunkel är en sån fantastisk blomma, typisk för våren (den där årstiden vi väntar på ifall ni undrar).

Det är bloggaren Åke som uppmanar oss, bloggkollegorna, att visa vad vi har fotograferat i veckan. I hans kommentarsspalt hittar du länkar till fler bilder – fina, fula eller allting däremellan! 

Copyright Klimakteriehäxan