Få författare har som Torgny Lindgren satt ord på känslor och företeelser och människors svagheter. I novellsamlingen "Berättelserna" finns historien om ett möte mellan två av den svenska litteraturens giganter, Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam, med titeln "Selma och Verner". Blickar möts och kvinnan ser på mannen och tvingas inse att hans storhetstid är över. En sorg som kan drabba vem som helst, tyvärr. Här är Veckans mening, den som med sin sorg fått mig att stanna till lite extra i min läsning:
Och nu vände han sitt ansikte mot henne och med ens såg hon hur gammal och fårad han blivit och hur barnsligt skrämd och osäker hans blick var, den tycktes vädja om förståelse bortom allt förnuft.Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
Torgny Lindgren är en favorit. är det i dessa berättelser som Selma Lagerlöf går på bottnen av Vättern för att hälsa på VvH?
SvaraRaderaJajamen! Verner kunde ju gå på vattnet, det kunde inte Selma ...
RaderaDen sortens konstaterande som gör ont att läsa.
SvaraRaderaÄven jag talar om ålder i dag, men med en mer positiv ton.
Margaretha
Ja visst gör den där meningen ont i hjärtat. Och ändå är det något som många tvingas uppleva.
RaderaDet är tungt att tänka sig att man en dag, om man får leva, kanske blir föremål för de yngres sorgsna blickar.
SvaraRaderaAck ja.
Radera