Nu blommar det i Sverige

Sverige har fått sin nationalblomma, det är en dagsfärsk nyhet. Liten blåklocka avgick med segern efter omröstning anordnad av Svenska Botaniska föreningen. En värdig vinnare, som finns över hela landet och som väl rimligen inte har några fiender över huvud taget? 

Tyvärr finns de inte just nu tillgängliga för fotografering, de där fina blommorna. Men turligt nog råkar det hampa sig så att jag har gott om såna på lager. För blåklockor är mönstret på ett urgammalt älsklingslakan som är ganska slitet, men som jag på grund av blomstren inte kunnat med att slänga. Och se där, nu kom det till pass!

En rival till den där titeln är i min värld den förtjusande maskrosen. Men jag tillhör väl en minoritet i ett folk fullt av trädgårdsvänner som hatar de där små ljuvliga solarna som tänds på försommaren och lyser med all sin kraft. Med full energi går man in för att utrota dem, men si det går inte! 

Kolla in! Både antenner och vingar
 har den lilla humlan!

Dock har jag några meningsfränder. En av dem är dessutom osedvanligt händig, och i pandemins tid har hon pysslat flitigt. Vilket jag nu kan glädjas åt! För titta bara vilken maskrosburk jag fått i present, helt utan anledning dessutom! Den står och sprider glädje som det lilla konstverk det är. 

Jag har tappat bort Gems Weekly Photo Challenge, verkar det som. Nu råkar jag ändå upptäcka att temat för denna vecka är BLOMMA. Hur kan jag missa det, jag som plåtar blommor hela tiden?! Över fem hundra inlägg finns här på bloggen försedda med etiketten "blomma". Älskar dem alla, stora, små, vilda, odlade, diskreta, färgsprakande. Och nu blev det ett inlägg till, om TVÅ favoriter!

Så här fördelades rösterna när valet av Sveriges första nationalblomma gjordes (maskrosen fanns inte ens med bland finalisterna ...)

1 liten blåklocka
2 linnea
3 styvmorsviol
4 hästhov
5 midsommarblomster
6 smultron
7 lingon
8 skogsstjärna
9 rödklöver
10 blåbär

Copyright Klimakteriehäxan

Veckans mening – om små barn

Inspirerad av mig själv (!) högg jag tag i en hittills oläst roman av Malin Persson Giolito, en pocket som stått och väntat i hyllan ett tag. "Dubbla slag" har varit denna veckas läsning på papper. Jag blir inte besviken. Författaren skriver om sådant hon vet något om: livet på en advokatbyrå (MPG är jurist i botten) och att vara mamma med både hem, man och karriär att hantera. Lägg därtill ett litet mysterium åt krimhållet ... Här hittar jag också veckans mening, en mening som ska ha fått mig att hejda mig ett par sekunder extra av någon anledning. Kanske är den rolig, kanske sorglig, kanske på pricken eller – ja vad som helst faktiskt, som lyfter och gör den till något extra. Skriv-Robert har "uppfunnit" Veckans mening!

Min mormor brukar säga att hon aldrig har varit så lycklig som när hennes barn var små och att hon önskar att någon hade varit vänlig nog att berätta det för henne så att hon hade begripit det innan det redan var över.

Ber er vänligen notera att jag numera färgmatchar veckans läsning med blommande
orkidé ...

Copyright Klimakteriehäxan

Hur trendig är jag?

Tittar ut på ett riktigt grådaskigt och trist landskap där blöt snö ligger och dräller, oönskad av alla. Men det är ju ändå fredag! Lustigt nog tycker också jag att fredagar är lite annorlunda än andra vardagar, trots att jag inte går till jobbet i veckorna. Ännu märkligare är väl den känslan om man betänker att jag i många många år arbetat på ett schema som täckt både helger och veckodagar utan skillnad. 

Fredag är det hur som helst i pandemins land. Inget brev har kommit som säger att det ligger en liten spruta och väntar på mig på vårdcentralen. Inga andra stora överraskningar har jag heller att se fram emot. Fast jo, en stor sak har hänt! Jag fick min första puss i går, av barnbarnet som trutade så sött mot farmor och så slog vi till! Underbart!

Man kan i alla fall lita på Elisa Matilda som klurar ut fem frågor varje fredag, för oss andra att svara på. Denna gång ger svaren kanske en vink om hur pass trendig jag är?

1. Vad var mest trendigt under dina tonår? Antar att det är kläder som avses? Jumperset och veckad kjol, minns jag. Sjalett knuten under hakan. Prasselrock.
2. Hur har du omedvetet någon gång varit trendig? Nja, jag har nog snarare ansträngt mig lite ... tror att jag var ensam i stan om att köpa franska modetidningen Elle, som kom in i ett ex till Pressbyråkiosken vid järnvägsstationen. På 60-talet.
3. 
   Vilken trend skulle du vilja se komma tillbaka? Jag ser gärna mer svenska och finska modeplagg. Fantastiska designers i båda länderna.
4. Vilken trend skulle du aldrig anamma? Tatuering. Byxor med hål på redan när de är nya.
5. Vad vill du ska bli en trend? Slätrakade män. Vill slippa de vildvuxna skäggen som dels ger mig dåliga vibbar av hysterisk ortodox religiositet, dels gör sina bärare så mycket äldre och klär extremt få (om än några). Dessutom luktar vanskötta skägg illa.

Copyright Klimakteriehäxan

Helgfråga i busväder

Finns det någon bok du ser extra mycket framemot? 

Det är Mia i bokhörnan som undrar. Och jag antar att hon menar någon ny, i vårutgivningen. Där blir mitt svar nej. Dels för att jag har dålig koll på vad som är att vänta, dels för att jag (det vet ni ju sen länge) ändå har så otroligt mycket oläst. En bok jag skulle se mycket fram emot om jag vågade tro på den vore min egen nästa, men ingenting tyder på att den är på g. Tyvärr.

Denna vårtorsdag är det lätt att få en släng av pessimism. Det räcker att kasta ett öga genom fönstret: snön ryker på alla ledder, det blåser så det knakar i träden. Halt väglag, nästan inga kläder som står emot. Sammanfattningsvis: USCH. Rena rama busvädret! 

Lite usch-känsla har jag också inför Mello. Mia vill med sin bonusfråga sondera intresset bland sina medbloggare: Brukar ni se på Melodifestivalen? Något vinnartips? Från mig blir det ett dubbelt nej. 

För utdraget, för mycket strålkastartävling (ja, så pass mycket har jag ändå sett de senaste åren) och sällan artister som jag fångas av. Kan hända missar jag ett och annat guldkorn, men då dyker det nog upp ändå, i andra sammanhang. Inget barn i Mello-ålder har jag heller i min närhet, för jag har förstått att i den situationen kan man bli "tvungen" att titta ... men det blir ju hur som helst flera miljoner i publiken, så jag blir inte saknad!

Copyright Klimakteriehäxan

Vart tog våren vägen?

Visst hade den kommit alldeles nyss, våren? Men nu!!! Det är inte alldeles enkelt att vara vårblomma just idag. Inte vårlängtande människa heller. Vi hukar oss för snön, både snödropparna och jag. 

Copyright Klimakteriehäxan

När kvinnor kan

Det är en så gott som omöjlig uppgift som Enligt O delar ut i dag när det än en gång är dags för veckans kulturfråga: Vilken bok skriven av en kvinna med en kvinna i huvudrollen vill du lyfta fram?

Hade jag blivit ombedd att presentera en lista på femtio eller varför inte hundra böcker hade det varit enklare! Så blir det när man inser faktum: Kvinnor kan!

Nu dyker de upp i skallen, en efter en, kvinna efter kvinna: Kristin Lavransdotter, Kajsa Kavat, Miss Marple, Gun-Britt Sundströms (och Hjalmar Söderbergs) Lydia, Majorskan på Ekeby, Anne på Grönkulla, Kay Scarpetta, Basquiats änka ... men jag letar i minnet efter någon jag inte redan låtit fladdra förbi här ideligen.

Kanske är det dags att slå ett slag för Ida Jessen? Hon är danska, 50+, och har en rad böcker bakom sig. Det jag har läst och gillat är berättelsen om den unga lärarinnan Lilly som kommer till en gudsförgäten by på danska landsbygden, där hon möter och gifter sig med den betydligt äldre men inflytelserike lokale doktorn, en relation som inte blir så enkel. Författarinnan har själv en bakgrund som lärare och är uppväxt på landet, vilket jag tycker märks.

Paret Bagges liv skildras i två böcker, "En ny tid" och "Doktor Bagges anagram", och Jessen har fått en rad fina priser för dem. De är också flitigt översatta. För egen del tänker jag att jag absolut måste läsa mer av författarinnan. Senast hon publicerade något var 2018, en roman som heter "Telefon". Den ska jag leta upp!

Copyright Klimakteriehäxan 

Dragspel och mambo

När tisdagstrion har musik i böckernas värld (i handling eller titel) som tema väljer jag mot alla odds att ta med en diktsamling. Den är inte ny, men den är skriven av en av de mycket få poeter jag står ut med och inbillar mig att jag begriper mig på: Gustaf Fröding. "Gitarr och dragharmonika" var hans debut. Den kom ut 1891 och innehåller många pärlor, låt mig nämna "Det var dans bort i vägen" och "Vackert väder" för att ta två som jag åtminstone har kunnat utantill, en gång i tiden. En värmländsk huspoet är vad han är, den gode Fröding!

"Mambo Kings spelar och sjunger om kärlek" (The Mambo Kings Play Songs of Love) av Oscar Hijuelos berättar om de kubanska bröderna som kommer till New York och mot alla odds slår igenom med sin dansmusik. Boken fick fina Pulitzer-priset och det är för mig en kvalitetsstämpel, som definitivt höll vad den lovar också den här gången.

Jag fortsätter på den inslagna vägen, kvar i New York med mer mambo, fler invandrare fast nu ur den kinesiska minoriteten. Jean Kwok skrev "Mambo i Chinatown" (Mambo in Chinatown) om flickan som hamnar i svår konflikt när dansen hon fascineras av leder till en total kulturkrock med släkt och familj, som vill hålla på sina gamla traditioner. Spännande med en inblick i deras värld, medan dansen går vidare.

Och det är förstås hos Ugglan & boken som tisdagstrion har sin upprinnelse.

Copyright Klimakteriehäxan

Ge oss leendet tillbaka!

Dags igen för en krönika på News 55, sajten som riktar sig till en publik som är 55+. Texten ligger öppen för alla inledningvis. liksom en hel del av det material sajten erbjuder. Senare blir den låst och då bara tillgänglig för prenumeranter. En nyhet är att man nu också lagt till en ljudfil där en visserligen mekanisk men ändå röst läster texten för den som inte kan eller vill själv. Här får du hur som helst ett litet smakprov:

Låt mig vara tydlig på direkten: detta handlar inte om munskyddens eventuella effektivitet i kampen mot coronaviruset i alla dess varianter. De lärde lär fortsätta tvista om det, medan de lämnar somliga mindre övertygade än andra, så kommer det nog också fortsätta. /.../ 

Det här handlar enbart om de negativa effekter munskydden har på mig och min omgivning. För allt avståndstagande till trots: hittills har man kunnat identifiera mötande bekanta på den dagliga promenaden, vi har utbytt en vänlig hälsning, skickat iväg ett leende på en och en halv eller rent av två meters håll. /.../ 

Nu möter jag folk som jag känner men inte känner igen, eftersom halva ansiktet är täckt. Saknar de leenden jag ändå tror finns där bakom det veckade papperspartiet. /.../  

Att gå miste om alla dessa leenden som faktiskt skänker viss livsglädje är en förlust vi verkligen inte behöver i denna kontaktlösa tid. /forts 

Hela texten har du vägen till här. Bara ett klick bort!

Copyright Klimakteriehäxan

PS Här finns en bra guide till hur man använder munskydd på ett korrekt sätt! Tar bara en minut!

Skyltar på Söder

Man kan ju omöjligen känna till allt. Som att det numera existerar tvättinrättningar speciellt för tygskor. Snacka om att uppfinna en ny nisch att etablera sig i! För nu finns den alltså, sneakers-tvätten på Hornsgatan. Missfärgade sulor kan bli vita igen, nya snören piggar upp trötta favoritdojor. Om detta är exakt vad du längtat efter så ser du adressen på bilden! Inte nog med det, nyss upptäckte jag att det blivit en het trend att köpa sina sneakers second hand (fast kanske inte i Sverige?). 

Inte långt från sneakers-tvätten finns glassbaren med den i mitt tycke smått geniala och väldigt snygga stiliserade glasstruten, med två kulor. Det kan kanske tyckas lite snålt med bara två, men är naturligtvis ett klokt val ... För visst börjar väl glassuget göra sig märkbart nu när marssolen strålar och temperaturen stiger?

Sug efter glass är definitivt en vårkänsla, och även om dagarna blivit lite kyligare i ett bakslag ska vi väl inte behöva bry oss om det särskilt länge!? Farbror Frost är inte välkommen tillbaka!

Går en kort bit till och kommer fram till blomsterhandeln Kaprifol. Där får man en synnerligen vänlig och klart originell hälsning via kassaapparaten, samtidigt som man kan njuta av åsynen av och doften från luktärt. Den vänligheten kunde jag ju behöva, eftersom presentkortet jag hittat och nu tänkte använda hade gått ut för två år sedan ...

Fler söndagsskyltar hittar du via BP:s blogg, precis som vanligt. 

Copyright Klimakteriehäxan

Bokrea dag 12

Nä hör ni, nu tror jag att jag struntar i bokrean. I dag har jag inte ens varit i närheten av en bok som varit till salu, och det är jag nöjd med. Facit: en pocket som var ett felköp. Det hände dag 8. Bättre lycka nästa gång, kanske? 

Veckans mening – om en spegling

Veckans mening är tänkt att hämtas ur något man nyss läst och reagerat på. Kanske är det roligt, eller tankeväckande i störta allmänhet? Kan också vara något man känner igen sig i. Hur som helst en formulering som är värd några extra sekunder. Det är Skriv-Robert som satt denna boll i rullning, häng på du också, så får vi en snöbollseffekt! Denna lördag kommer mitt bidrag ur Sara Stridsbergs bok "Happy Sally": 

Du har tekoppen framför ansiktet, dricker du hela tiden eller speglar du dig bara? 

Copyright Klimakteriehäxan

Bokrea dag 11

Eftersom jag är fortsatt jätteduktig och inte handlat mer på bokrean fick jag en semla som belöning. Men hallå, har de inte blivit väldigt dyra??? Gott ändå.

Copyright Klimakteriehäxan

Om man får välja ...

På fredagar dyker de upp, de fem frågorna från Elisa Matilda. Och jag lockas ofta att svara! Som i dag, när det handlar om att välja. Det har man ju vid det här laget insett: livet består av en rad val, mer eller mindre viktiga. Ska man ta lättöl eller alkoholfritt? Stor eller liten spolning på toa? Munskydd eller inte? Städa eller ta en liten promenad? Se på tv eller gå till sängs? Tja, valet är fritt. Påstås det i alla fall.

1. Vilka fem maträtter skulle du välja att för alltid äta? Torsk/lax och potatis. Köttfärs i någon form och pasta i någon form. Bananpannkaka (bilden). Kycklingpanna (med bacon, champinjoner och grädde) med ris. Skaldjur av "valfri" sort. Men jag är en allätare (bortsett från blodpudding och mannagrynsrätter).
2. Vilka fyra saker i källaren/förrådet skulle du egentligen kunna slänga? Min skrivmaskin. Makens räknesnurra. En resväska. Några gardiner.
3. Vilka är dina tre favoritklädesplagg i din garderob? Har (onödigt) många ... men ok: svarta långbyxor (finns flera varianter), svart långärmad t-shirt från Gudrun Sjödén (tål oändligt många tvättar) och så en långskjorta i blommönstrat linne från Ulla Olars (att slänga utanpå). Den är jättefin!
4. Vilka två telefonnummer kan du utantill? Mitt eget mobilnummer och vårt hemnummer, som vi mot alla odds har kvar.
5. Vilken enda högtid skulle du fira om du måste välja? Jul.

Copyright Klimakteriehäxan

Helgfråga på bokreans dag 10

Mia i bokhörnan är på spaning efter bokliga accessoarer denna gång när hon presenterar sin helgfråga:
Gillar ni bokrelaterade produkter? Ni får gärna visa en bild.

Ja det beror förstås på ... bokmärken både gillar och använder jag men det vet ni redan och ni har sett dem alla. Snygga bokstöd gillar jag också men de får inte plats i mina proppfulla bokhyllor. En bra läslampa är viktig, min bästa krånglar så det måste kanske bli en ny? Men jag har några kul kassar som har bokanknytning och som blivit souvenirer. Minns ni kasskampen? Den lever!

Hoppsan, höll ju på att glömma den lilla boken som är ett örhänge! En riktig bok är det, och kvinnan som gjort den sålde sina bokliga smycken ute på mässgolvet första gången jag var på Bok & Bibliotek i Göteborg. Jag och min kompis köpte ett par och tog ett hänge var, vi tyckte det räckte med ett. Men visst är det fint?

Som brukligt blir det en bonusfråga också: Vad längtar du efter nu? Att våren kommer tillbaka, den verkar ha tagit lite paus för i dag behövdes både dunjacka och mössa igen när det var dags för promenad. Lyckades gå riktigt långt från alla ställen där reaböcker förmodligen låg och bara väntade på mig denna bokreans tionde dag. 

Fyra kassar med boklig betydelse: överst en väska från en konferens om barnlitteratur
 i Melbourne, Australien. Nedre raden från vänster:  Alma-priset, En bok för alla
och en från Sveriges Författarförbund. Bara att återanvända!

Copyright Klimakteriehäxan

Om mig

Efter viss tvekan: här en länk till en intervju med mig som publicerats på  News 55, där jag är en oregelbundet återkommande krönikör.