Originellt tisdagstema denna vecka: Hjälpmedel - och jag valde att ta det bokstavligt.Fler temabilder här.
Copyright Klimakteriehäxan
Originellt tisdagstema denna vecka: Hjälpmedel - och jag valde att ta det bokstavligt.
Jag tyckte att det var ursnyggt. Något att skryta med. En riktig turistattraktion. Men ack som allting åldras här i världen! Till och med konstverk som bara har några år på nacken ser skamfilade ut ibland.
finns speglarna, som reflekterar Årstavikens vatten, grönskan och flanörerna. För bara tre år sedan var jobbet klart, ett unikt konstverk som förvandlade en riktigt trist betongfasad till ren ögonfröjd.
anfrätta – kanske är det fuktskador? I alla fall har många av dem antagit en brun färgton, lite tråkigt flammigt och avskavt.
Jag har kommit fram till att jag har smaklökar känsliga för rött.
Nu har det hänt igen. Jag har bekänt det förr: jag har svårt att låta bli att köpa röda skor om jag ser ett par som tilltalar både fötterna och ögat. Så vad händer om man stöter på sådana här? Jo, man slår till. Halva priset, sommar-rea, dessutom. Visst blir man glad av att bara titta på dem, mina nya röda sandaler?!
Jag måste inse faktum.
Förr eller senare hamnar de där pennorna hemma hos mig. De fyller burk efter burk, utgör en stilig samling, blyerts, kulspets, fungerande, hoptorkade, med och utan suddgummi, med rött, blått eller svart bläck, med mer eller mindre greppvänligt skaft i regnbågens alla färger, plus silver och guld. (Ingen heter dock Parker eller något annat dyrbart, det verkar stå Bic på de flesta.)
Och apropå Michael Jackson, så är det en dagsens sanning att jag väldigt ofta tänkt på honom under rätt många år när jag varit i närheten av Liljeholmsbadet. Jag har nämligen tänkt att ett sådant här "vykort" skulle ha klippts in i MJ:s video av superhitten "Bad" ...
Veckans tisdagstema är sommar - trots att den har dragit sig tillbaka, om än tillfälligt. Men nu är det flera dagar sedan sjön inbjöd till ett dopp. De enda som simmar runt i viken är fåglarna. Och hela tiden ser jag mina kära sothöns, med ungar i varierande ålder och antal. Men lika söta är de allihop! 
Inget att tjafsa om, kan man tycka, vi bor ju mitt i huvudstaden, vad är problemet? Jo, problemet är att trots att vi bor mitt i huvudstaden råder kollektivtrafikskugga. Gudarna ska veta att den enda existerande bussen alltid går med glesa turer – var femtonde minut i högtrafik – men INGEN BUSS ALLS, det är väl ändå väl magstarkt! OK, jag jämför inte med hur tätt bussarna går i Lapplands inland och jag kräver inte att den ska gå var tredje minut men – ja, ni fattar.
Klimakteriehäxan – finns hon? Absolut. Du känner garanterat ett antal, även om du inte råkar vara en själv. Än. Jag har utsett mig själv till Klimakteriehäxan med stort K för att jag har skrivklåda. Min blogg är i första hand till för mig själv, det är bara att erkänna. I bästa fall är ni fler där ute som hänger på. Kom, kom igen, kommentera gärna. Välkommen till Klimakteriehäxan!