lördag, april 30, 2016

När mormor blev en bok

Valborgsmässoafton 2013 blev inte som andra hälsa-våren-välkommen-kvällar. Innan mörkret hade lagt sig och brasorna tänts dog min mamma.
Vi begravde henne precis innan de sista vitsipporna, som hon tyckte så mycket om, hade vissnat. En bukett som Dottern plockade fick hon med sig på den sista resan.

Mormor var en viktig person inte minst för mina barn. Hon var helt enkelt reservationslöst älskad, och kärleken var naturligtvis besvarad. Därmed blev också saknaden stor. Varje sommar brukade vi tillbringa en tid hos henne, varje jul kom hon till oss. Och så lite andra besök inemellan.

Till jul det där året när mormor för första gången inte skulle komma gjorde jag en julklapp av ovanligt slag till ungarna. De fick var sitt exemplar av Mormor-boken, med text och bilder såväl om hennes eget liv som livet tillsammans med barnbarnen. På så vis fanns hon med oss ändå. Behöver jag säga att det var en lyckad gåva?

Paketet med boken fick de öppna allra sist, när det i övrigt var tomt under granen. Båda läste på direkten. På så sätt fick de faktiskt veta en hel del inte bara om mormor utan också om sin morfar, som de aldrig träffat, eftersom han dog redan vid 59 års ålder, långt innan jag hade ens tänkt tanken att bli mamma. Och så kunde de återuppleva en del egna minnen av roliga stunder med mormor.

En sorts sorgearbete var det förstås för mig att sammanställa materialet. Jag skrev nya texter, hittade bilder jag aldrig förut sett. Och resultatet blev så tillfredsställande!
Därför tänker jag att detta är ett tips till andra när stora saker inträffar: gör en egen dokumentation och gör den i bokform!

En sån här bok är faktiskt lätt att åstadkomma eftersom så många firmor i dag tillhandahåller enkla mallar att ladda ner i datorn och sedan anpassa efter egna behov och idéer. Storlek, format och sidantal väljer man, liksom pärm- och papperskvalitet. Vid första anblicken kan det tyckas bli dyra böcker  vad annat kan man vänta när upplagan som i mitt fall är tre (3) exemplar  men de är absolut värda pengarna!

Både jag själv och barnen tar fram Mormor-boken ibland och bläddrar. Andra personer jag visat den för har velat ha egna exemplar, men det finns ju inga, det här är vår grej. Hur som helst var det extra passande att hedra min mamma mellan hårda pärmar, för böcker älskade hon hela sitt liv, nästan lika mycket som sina barnbarn, tror jag.

Nu hoppas jag bara att jag kan hitta blommande vitsippor till en bukett att sätta på hennes grav i dag.

Copyright Klimakteriehäxan

Citat om ljus och åsnor

"Det lönar sig inte att tända ljus när solen skiner eller att göra konster framför en åsna."

-Ett indiskt ordspråk får bli mitt bidrag till raden av lördagscitat den här gången. Fler hittar du här. Massor av klokskap att hämta!


Denna fina åsna - El Burro - har funnits i mitt liv sen 1978. Gjord i Uruguay.

fredag, april 29, 2016

Sorglig säsongsstart

"Den är i gång nu.
Skräpsäsongen.
Inte för att den egentligen tar slut någon gång under hela året, men när vintern tvingar oss inomhus blir det som alldeles av sig självt lite mindre skräp kvarlämnat ute.

Om du går på en vårlig fotvandring i marker som inte ligger alltför långt från en tätort ser du spiksäkert spåren av andra. Ölburkar, engångsgrillar, vinboxar, plastpåsar och -lådor. Jag undviker med flit att kalla dem ”bortglömda”. För tyvärr är det sällan det de är. Man har bara rest sig och gått, bara plockat med sig det som hade något värde.  Resten lämnas.  Åt ”någon annan”, eller åt naturen. Men även om åren går försvinner inte spåren av den mysiga stunden på gräset i solen så lätt. Nedbrytningsbart finns, visst, men ... "

Å så gärna jag vill att fler tänker om och blir miljövänner, till vardags och inte bara i teorin! Tyvärr verkar inte ämnet locka särskilt många. Men kanske ändå? Du läser hela min krönika på News55, nyhetssajten för 50plussare som vill hänga med men slippa tramset. Kommentera, dela gärna så blir jag riktigt vårglad! 

Copyright Klimakteriehäxan

Böcker på hemmaplan

Hur definierar man egentligen begreppet "hemma"? Är det där jag bor, tillfälligt eller sedan länge, eller är det där jag av födsel och ohejdad vana har mina rötter? Själv har jag den märkliga egenskapen att jag applicerar hem-etiketten på simplaste hotellrum så snart jag checkat in. Men bor gör jag ju sedan länge i kungliga huvudstaden. Fast hemma är också Barndomslandet.

Funderingen kring den där definitionen utlöstes av veckans uppmaning i bloggstafetten Bokbloggsjerkan:
Tipsa om en bok (eller flera) som utspelar sig i dina hemtrakter!
Att börja fundera kring eventuell Stockholmiana i hyllan, eller att peka på någon av de oändligt många deckare och romaner som genom århundraden utspelat sig här, lockar mig inte, även om jag hyser den största respekt för herrar som Strindberg, Fogelström och Söderberg och sentida skribenter som exempelvis Lena Kallenberg.

Alltså vänder jag blicken mot Värmland. Och vad hittar jag där? Jo, en lokal superklassiker: "Klockorna ringer över Värmeln". Den skrevs 1953 av en i övrigt för mig okänd Per Westerlund och kallas "folklivsskildring". Varenda familj i trakten köpte den, oavsett hur lässugna medlemmarna var. Det var i alla fall lokal historia som utspelade sig på en plats man väl kände till, vid Värmelns strand.

Klockring-ningen sätts igång för att kyrkan i Värmskog börjat brinna. Klangen ljuder över sjön och dramatiken är stor ... men när jag nu ska leta upp boken för att friska upp minnet är den naturligtvis borta. Utlånad? Den är inte lätt att få tag i så här drygt 60 år efter utgivningen, en lokalpatriotisk klenod. Så som lästips är nog detta helt värdelöst, är jag rädd. Ren kuriosa, alltså ...

Men "Hemtrakter" av Lars Lerin är ändå av betydligt senare datum, en av många böcker han fyllt med sina fantastiska bilder och text som dock är lite svårtydd, eftersom det är hans handstil.
Våra hemtrakter är förstås inte exakt desamma, men likheterna är stora och få skildrar landsbygd som Lerin.

Och Majgull Axelssons "Moderspassion" utspelar sig i trakten runt Arvika, som jag förvisso också kallat "hemma" i tio år.
Andra litterära hemtrakter hittar du vägen till via Annika som är värd för Bokbloggsjerkan!

Copyright Klimakteriehäxan

torsdag, april 28, 2016

Dagens fönster

Grå himmel, kala träd. Fin fönsternisch, sparsamt dekorerad. Samt en brandsläckare som det säkert vore lagstridigt att ta bort. Men håll med om att den förstör hela bilden!

Som tur är vet man, även om man inte ser det så här på håll, att det knoppas på de där grenarna. Och att de levande ljusen inte skulle synas om vårsolen bara kommer tillbaka. Vi väntar!

Copyright Klimakteriehäxan

onsdag, april 27, 2016

Ny dagsnotering

Tror att jag har utsett mig själv till Er Personliga Vår- och Blomspanare. Smiter ideligen iväg till Kungsträdgården för att kolla läget på körsbärsblomsfronten, det där jag kallar "det rosa molnet" över våra huvuden.

Och budskapet till dig som ännu inte kunnat ta dig dit är glädjande: visserligen har vind, ösregn och hagel tvingat ner en del kronblad på marken, men det finns fortfarande knoppar som inte slagit ut.
Det är som gjort för ett glas med bubblande dryck och ännu ett "välkommen, våren!".

Copyright Klimakteriehäxan

tisdag, april 26, 2016

Tisdagstema HEMMA

Det var inte så ofta alla sju barnen var hemma samtidigt. Den äldste redan etablerad som lanthandlare, de andra fyra sönerna unga vuxna på väg i olika riktningar. En for till USA och blev kvar där. En klev in i möbelbranschen, med eget snickeri. En hamnade i utkanten av Stockholm och där stannade han, även om han bytte förort. Den yngste övertog så småningom gården.

Men småflickorna bodde förstås kvar. Och tyckte att det var enormt roligt när storebrorsorna hade vägarna förbi. Det kunde betyda presenter: en bok, till exempel, en eftertraktad vara i en enkel bondefamilj på landet. I stallet fanns en häst, i ladugården några kor. I trädgården potatis, äppelträd och vinbärsbuskar.

Ingen lyxliv alltså. Mat på bordet och kläder på kroppen ändå. Liksom gott om frisk luft, ett rent tjärn att simma i, skog med bär och svamp och i rummet till vänster innanför verandan den enda riktigt pålitliga inkomstkällan: telefonväxeln. Den var dagligen bemannad av någon som kopplade samman pratsugna, ordnade rikssamtal, tog emot telegram.
Döttrarna fick tidigt lära sig hur man hanterade knappar och proppar i den där växeln.

Vem som hade kamera har jag inte en aning om, men tillfället när alla "ungarna" gick att samla på en enda bild fick inte missas. Resultatet ser ni ovan. Fotot bör ha tagits på senare hälften av 1920-talet.
Den minsta flickan på bilden skulle så småningom bli min mamma.

Och även jag hann prova på, om än mest på lek, hur det var att "sitta i växeln" innan den las ner, de tvåsiffriga telefonnumren blev femsiffriga och kontakterna automatiserade.
Idag kan Televerkets gamla växelbord beundras på museum och fast telefoni är snart musealt även det ...

Copyright Klimakteriehäxan

Tisdagstema denna vecka är alltså HEMMA och du hittar hem till många fler om du tar den här vägen!

måndag, april 25, 2016

Tio i topp med ett leende

Upptäckte via Ewelina en liten bokbloggarstafett till  det verkar finnas ungefär hur många som helst ... Nu är det en tio-i-topp-lista med internationella rötter som föreslår ett ämne per vecka. Just denna gång skulle man lista titlar, tio eller färre, som fått en att skratta eller åtminstone le.

Vilken tur att sådana böcker finns! Och vilken tur att jag läst flera stycken som jag gärna rekommenderar, utan inbördes rangordning! Och tänk så underbart att kunna dela sina skratt med andra!

1. Drottningen vänder blad (The Uncommon Reader)  Alan Bennett
2. Grass Is Always Greener Over the Septic Tank  Erma Bombeck (alla hennes böcker är roliga, det finns många men ingen verkar finnas översatt till svenska!)
3. Den ljuva giftkokerskan  Arto Paasilinna
4. Tre män i en båt  Jerome K Jerome
5. Mamma bit för bit  Cecilia Hagen
6. Naiv Super  Erlend Loe
7. Priset på vatten i Finistère  Bodil Malmsten
8. Bridget Jones dagbok (The Diary of Bridget Jones) – Helen Fielding
9. Svea Hunds limerickar  Hans Alfredson
10. Fnitter, en rolig bok på fullt allvar – Annika Danielson m fl

Och med små bokstäver ber jag i största blygsamhet att också få påpeka att mina böcker "Klimakteriehäxan" och "Att vara yngst är ett handikapp som går över" också fått sina läsare att skratta och/eller le ...

Copyright Klimakteriehäxan

söndag, april 24, 2016

Vill du gå naken på krogen?

OJ! Nu spillde jag visst igen! Och tomatsås som är så svårt att få bort! Grrrr! Man borde sätta sig till bords naken!
Känns situationen igen?

Visst är det lätt att få en fläck när man äter. Visst är det så gott som omöjligt att servetten tar emot hela spillet. Haklapp används knappast efter knatteåldern, annat än på kräftkalas. Finns det då någon lösning på det som förefaller vara ett närmast olösligt problem?

Självklart gör det det. Du har redan läst det, i inledningen till den här texten. Man sätter sig till bords utan kläder!
Verkar det lite udda, tycker du? Må så vara. Men faktum är att redan står nästan 25 000 människor i kö till den veterligen första nakenrestaurangen i världen. Den heter Bunyadi och öppnar i London i juni.

Krogen inreds med idel naturmaterial.  Här finns inga artificiella färger eller essenser, ingen plast. Köksredskapen ska vara av trä. Besticken är ätbara. Serveringsfaten av lera. Bara stearinljus i matsalen. Och kameror är förbjudna ...

Gästerna får klädskåp där de kan låsa in sina tillhörigheter (inklusive mobiltelefonen!) medan de äter. En lätt rock slängs över axlarna medan man går in till sitt bord. Väl där uppmanas man sitta på rocken för att inget kroppsligt ska hamna på stolsitsen, som förstås är av trä. Insynen till andra gäster hindras av skärmar av bambu och flätad pil.

Några av borden fotograferade från taket.
Restaurantens personal är dock inte helt naken, främst av hygienskäl, men tjänsteklädseln kallas "minimal". Och de förväntas bära fram en femrätters meny till bordet, för ungefär 800 kronor. Då får man bomullsrocken på köpet.

Den nytänkande krögaren heter Seb Lyall och är uppenbarligen en stjärna i Londons krogvärld, efter flera uppseendeväckande satsningar.
Lyall menar, att ingenting kan vara naturligare än att vara just naken. Det är så vi föds, det är ofta så vi sover och badar! Nu alltså dags att också äta naken. "Upplev befrielsen!" (Experience liberation!) är den slogan Bunyadi använder.

Om du nu, som så väldigt många svenskar, planerar en tripp till London och vill testa ett nytt krogkoncept får du snabba på för att få en köplats och det lär väl ta ett tag innan just ditt bord är dukat. Det finns plats för 42 gäster åt gången.
För min del funderar jag lite på det där med spillandet. Jag är osäker på hur Lyall tänkt med servetterna. Men kanske har man planerat in en tillgänglig dusch i stället?

Copyright Klimakteriehäxan

Källa: Washington Post   Bilder: bunyadi.com

lördag, april 23, 2016

I dag: Världsbokdagen

Och vad passar då bättre än denna utomordentligt pedagogiska och kloka lilla treminutersfilm?

Visdomsord

Förra året fyllde jag 50. Som journalist.
Sommaren 1965 när jag hade mitt första jobb, på Arvika Nyheter, fick jag en kopia gjord av ovanstående dagsvers. Den är hämtad ur Dagens Nyheter och det är signaturen H (Alf Henrikson) som står för texten. Det brukade stå ett "H" under, förstår inte varför det saknas här. Men äras den som äras bör!

Han skrev tusentals varianter som publicerades på DN:s Namn & Nytt-sida. Den sortens poesi låg på gränsen till journalistik, en tanke som Alf Henrikson själv utvecklat.

Nu kom den inramade dagsversen fram ur mina gömmor och hamnade raskt på väggen igen. Den är gulnad, förvisso, men budskapet är för evigt glasklart. Och osedvanligt snyggt formulerat. H hade hand med språket!

Har tänkt på de där orden många gånger genom åren, även när de inte hängt framför mina ögon.
I dag väljer jag att uppfatta versen som en hälsning på 50-årsdagen, om än några månader för sent ... Hoppas att budskapet lever vidare, i ytterligare 50x50 år!

Copyright Klimakteriehäxan

Dessutom får H stå till tjänst med denna veckas lördagstema-citat. Fler hittar du om du klickar här. Och eftersom jag utan ansträngning kan komma fram till att den som tar till sig H:s rader blir en mer upplyst människa dubbleras härmed lördagstemat/citat med lördagstema två som är just UPPLYSNING! Här hittar du länkar till fler bloggare som bjuder på ljus i en eller annan form.

fredag, april 22, 2016

Suget efter en bok

Fredag och dags för ännu en bokbloggsjerka. Denna gång är frågan:
Vad är du mest sugen på att läsa just nu?

Det är faktiskt en väldigt bra fråga. Jag är inne i en svacka. Lyfter och vänder på den ena olästa boken efter den andra. Men kommer inte igång. Hoppas jag ska vakna till liv igen. Fast en gång storkonsument betyder uppenbarligen inte alltid storkonsument.

Så det jag är mest sugen på att läsa, det är något som framstår som helt oemotståndligt även för mig. Kanske är det en av mina många hyllvärmare. Eller något hittills helt okänt. Ser fram emot att läsa andra svar (som ni hittar här) och få inspiration till något man "måste" läsa ...
Suget efter en bok låter tyvärr vänta på sig.

Copyright Klimakteriehäxan

torsdag, april 21, 2016

Dagsnotering

Det blir nästan ett tvång. Man bara måste hoppa in under körsbärsträden i Kungsträdgården och vända blicken mot himlen. För varje dag tätnar det rosa molnet över våra huvuden. Och vi är MÅNGA som vallfärdar till denna sagolika blomsterprakt, ett vårtecken vi älskar. Ett vårtecken vi dessutom älskar att fotografera!

Men om just du inte haft vägarna förbi än ska du inte misströsta. Fortfarande är det gott om knoppar och sidan mot Illums (den västra?) ligger snäppet efter träden längs Kungsträdgårdsgatan.
Räkna med att ljuvligheten håller över helgen åtminstone!

Copyright Klimakteriehäxan

onsdag, april 20, 2016

När skatten blommar

Visst händer det rätt som det är att vi muttrar. Fnyser. Gnäller. Blir riktigt irriterade, faktiskt. Och anledningen är användningen av offentliga medel, helt enkelt hur pengarna vi betalar i skatt tas i bruk. Det förmodas vara till det allmännas bästa, men – förlåt oss, kära politiker – vi uppfattar det inte alltid så.

Så här års inträffar dock undantaget. Vi ser alldeles tydligt hur många sköna kronor har disponerats och vi känner att vi mår SÅ bra av det! Varje svensk stad med självaktning vill vara vacker, locka till besök, få folk att ta fram kameran och sprida budskapet om hur trivsam staden är.

Det sker bland annat med hjälp av blommor och grönt i väl uttänkta planteringar, med kombinationer av färger och växter som smeker ögat, får oss att stanna till, ta ett extra andetag, känna doften som sipprar genom bensinångorna. Stockholm är naturligtvis inget undantag. I år satsas ....

Läs hela texten News55, nyhetssajten som vänder sig speciellt till folk som är 55+ och vill veta vad som händer men slippa tramset!
Håller du med mig? Eller tycker tvärt emot? Kommentera gärna! Och om du vill dela så är det bara att klicka på Facebook-ikonen här nedan eller under krönikan på sajten!

Copyright Klimakteriehäxan

tisdag, april 19, 2016

Tisdagstema MÖNSTER

Det var så livsmönstret såg ut: en kvinna gifte sig, bildade ett hem, fick barn. Och hade alltid något att göra, om inte direkt nödvändiga sysslor handlade det antagligen om handarbete i någon form. Så finns den där, väggprydnaden som summerar alltihop. Budskapet noggrant broderat i rött, stjälkstygn och plattsöm. Mannen, som väl finns med i sammanhanget, är dock osynlig ...

Förvisso är budskapet ofta sant än i dag (om man har tur), men det presenteras med största säkerhet inte som en textil prydnad för det där lyckliga hemmet. Visst kan man fortfarande köpa handarbeten med tillhörande tydligt mönster och allt material, men branschen har krympt rejält.

Blir du sugen på bonaden som jag fotograferat på en utställning med gammal handsömnad är mönstret lätt att kopiera. Och så passar det ju bra när tisdagstemat är MÖNSTER. Som vanligt klickar du på länken för att se fler tolkningar.

Copyright Klimakteriehäxan