Det visar sig att jag än en gång hamnar hos Chimamanda Ngozi Adichie, eftersom hennes "En halv gul sol" (Half of a Yellow Sun) tilldrar sig under Biafra-kriget i författarens hemland Nigeria. En suveränt bra roman som är en förklädd historiebok!
"Kriget vid världens ände" (La guerra del fin del mundo) av Nobelprisade Mario Vargas Llosa har också en verklig konflikt i grunden. Den utspelade sig i Brasilien på 1800-talets andra halva. En religiös sekt försökte ta den världsliga makten med våld och resultatet blev ett blodigt kaos.
"Livläkarens besök" är en bok av PO Enquist som jag gillat (har absolut inte tyckt om allt jag läst av det han skrivit). Huvudpersonen, en tysk läkare, får till uppgift att ta hand om Danmarks unge kung Kristian VII som "inte har alla hästar hemma". Doktorn och drottningen hamnar i ett kärleksförhållande som förstås utvecklas till katastrof.
"Den längsta dagen" (The Longest Day) av Cornelius Ryan bygger på mängder av intervjuer med människor som var med den dramatiska dagen D, den 6 juni 1944 då trupper gick iland på Normandies kust. Att de ofta gripande vittnesmål som förmedlas kommer från alla sidor bidrar starkt till bokens tyngd. Den har filmatiserats (förstås) och jag har för min del lyssnat till den i en strålande bra inläsning av Claes Elfsberg.
Där blev det en liten historisk bukett plockad från så skilda trakter som Afrika, Latinamerika och Europa. Inget nyskrivet men allt väldigt läsvärt! Och apropå långa dagar, förresten ... visst är det underbart att det börjar märkas nu, ljuset som håller stånd mot natten lite längre kväll efter kväll ...
Copyright Klimakteriehäxan
undviker historiska böcker om krig, läste en hel del på 1970-talet
SvaraRaderaJa det kan bli för mycket, det håller jag med om, speciellt som världen omkring oss ser ut.
Raderabesökte Normandie för ett par år sedan, platsen för landstigningen där 9 387 unga män miste livet, starkt
RaderaDet kan jag tro.
RaderaHistoria, då det kommer till skolämnet, är tyvärr ett område de flesta individer blir mer intresserade av med en högre ålder. Men då vill man ju tillägga ordet - förhoppningsvis! -.
SvaraRaderaJag gick i skolan i äldre skolbyggnader som hade kvar gamka skolplancher, vilka läraren tog fram i samband med lektioner i framförallt religion och historia: Då blev allt mycket både roligare och mer intressant. I dag är det mycket digital inlärning, vilket jag som jobbar inom skolan, tycker ser trist ut.
I övrigt finns det bra talesätt kring området historia, bl.a att om vi inte kan vår historia, då är det svårare att kunna se framåt men också, tyvärr, att "vi lär av historien att vi inte lär av historien"...
Debatten om skolan och skärmarna är verkligen inte över på länge än ... många saknar penna och papper, utan dem går man miste om mycket. Bakgrund behövs för att bygga framtid.
Raderajag tycker alltid att det är intressant att veta hur folk levde förr. inte minst hur kvinnor, barn, gamla och sjuka hade det på hemmafronten medan männen var ute i krig.
SvaraRaderaSant. Fogelström har gett oss sådana romaner, Lena Kallenberg också och Peter vadhannuheter i Sv akademin för att ta några exempel.
RaderaEn halv gul sol var ett riktigt bra val.
SvaraRadera