Lite oklart är det vad jag ska svara, för nu har jag ännu en sån där period när jag nästan inte läser alls. Lånade hem Elin Wägners "Pennskaftet" från biblioteket när jag plötsligt insåg att jag faktiskt inte läst den (vilket jag kan tycka att jag borde ha gjort för mycket länge sedan). Men när jag öppnar den möts jag av ett sexton sidor långt förord av Horace Engdahl, och då tappade jag lusten, bara så där ... har ändå börjat på själva boken men den har mig inte i sitt grepp.
Traditionellt ska man ju läsa deckare, "påskekrim", efter norskt initiativ denna storhelg. Tänker att någon gång ska jag verkligen bekanta mig med Christoffer Carlsson som står i hyllan men som bara Maken läst. Fast tyvärr har jag annat påbörjat redan, som "Netanyahus" av Joshua Cohen som fått många lovord (Pulitzer-priset) och som känns klart intressant dessutom.
Vad jag ganska säkert kommer att läsa i helgen är i alla fall flera böcker om Lilla Anna och Långa Farbrorn (Inger och Lasse Sandberg) liksom någon av historierna om Viveca Lärns Mimmi, för barnbarnen är på ingång! Någon barnbok med påsktema vet jag inte att jag har att ta fram dock.
 |
| Varje dag en blomma! Eller varför inte många? |
Inlägg
älskar läsa förord, i en annan upplaga har Ulrika Knutson skrivit efterord, jag har Pennskaftet från 1913 i min bokhylla (utkom 1910).
SvaraRaderaTror att jag skulle blivit lite mer intresserad av Ulrika K:s tankar. Men säker är jag inte.
Radera
SvaraRaderaOm ett förord inte fångar mig mycket snabbt (låt säga 15-20 rader) skippar jag det. Kanske läser jag det efteråt, mycket hänger på vem som skrivit det.
Barnböcker är suveräna när det gäller att hitta någon slags läsbalans.
Just nu ägnar jag mig åt Helen Boylston. En väninnas tonåriga barnbarn hade hittat mormors flickböcker, och hade många frågor. Upptäckte att böckerna om ”Nurse Barton” (syster Ann på svenska) finns att läsa på nätet — jag känner redan hur läslusten långsamt kravlar sig upp mot huvudet, och Lisa och jag har en rolig mejlväxlingen på gång.
Men någon läsplanering kommer jag aldrig att bli istånd till.
Margaretha
Nä jag har aldrig förstått behovet av/vitsen med läsplanering. Kul grej med "syster Ann"! och vad beträffar för- och efterord så läser jag ofta de senare, tror jag - för då har jag ju en egen uppfattning. Medan jag får för mig att den som skriver förord vill skriva mig saker på näsan, och det gillar ju inte jag ...
RaderaFördrar Norrtullsligan framför Pannskaftet, men båda var säkert viktiga när de kom!
SvaraRaderaHm, Pennskaftet självklart.
RaderaJa jag måste erkänna att jag har lite problem med Pennskaftet ... Norrtullsligan minns jag som mer lättläst och bra.
RaderaRekommenderar Christoffers böcker! Det där med förord förstår jag mig inte på.
SvaraRaderaJag skulle vilja rekommendera er alla till en trovärdig och uppriktig långivare för privatlån som godkände mitt lån till mig bara inom några timmar efter så många misslyckade försök att få ett lån, jag blev förvånad och glad över att den privata långivaren räddade mig och erbjöd mig ett lån med 2% ränta, kontakta henne nu om du behöver ett brådskande lån E-post: christywalton355@gmail.com
SvaraRadera