Stjärnornas nya vardag: hopp på plastkudde och skidor på asfalt.
Copyright Klimakteriehäxan
Stjärnornas nya vardag: hopp på plastkudde och skidor på asfalt.
Copyright Klimakteriehäxan
NOVENT
- En sammanslagning av november och advent som jag aldrig förr stött på, men som är väldigt självklar när man inser att det står för att tjuvstarta jul- och adventsmyset i november, innan första advent. Visst, många julgranar är på plats på stan, gatubelysningarna med stjärnor och andra julsymboler är tända, tomtarna har invaderat skyltfönstren och annonserna för julkonserter och julbord har redan brett ut sig sedan länge. Det är helt enkelt novent!
![]() |
| Min fredagsförmiddag är väldigt grå, novembergrå skulle man kunna säga. Passar bra då med en liten blomma! Så med denna amaryllis ur arkivet hänger jag på LillaSysters kampanj! |
![]() |
| 19/11: Internationella mansdagen och Amaryllisens dag. |
Jo men visst finns det. Den internationella mansdagens infaller i dag, den 19 november, bara en dryg vecka efter Fars Dag, så inte finns det anledning för gubbarna att klaga! Möjligen ligger det en del i att mansdagen inte uppmärksammas på samma vis som kvinnodagen, men grabbarna får väl se om sitt hus, mana varandra: Upp till kamp!
Skämt åsido så finns naturligtvis många anledningar att fira våra medmänniskor oavsett kön. Vi får helt enkelt vara glada åt att vi har varandra! Och fira om vi har lust, kan och det passar! Eftersom mannen dessutom delar denna dag med bl a amaryllisen kan han kanske få en blomma?!
![]() |
| Ljuvligt vacker är den, amaryllisen, och en färgsprakare! |
Har du en Sophie-scarf? Inte? Då har du missat en trend.
Det hade jag också gjort tills nyligen, när en artikel i Dagens Nyheter upplyste mig om att man "bör" ha en liten halsduk, helst hemstickad, virad runt halsen för att det ska synas att man fattar vad som är inne. (Och att man vill hålla sig varm förstås.) Enligt skribenten är detta något som "sitter runt var och varannan trendkänslig hals".
Idén är tydligen ett par år gammal redan och verkar ha varit viral ett bra tag, även om den gått mig förbi. Ett danskt företag, PetiteKnit, verkar ha "uppfunnit" modellen och säljer stickbeskrivningen som PDF-fil för 35 kronor. Den som designat halsduken heter Mette Wendelboe Okkels, men någon Sophie finns inte att spåra i dess historia.
När jag tittar på bilderna tänker jag att man nog kan peta ihop en sån där liten tarm i räta maskor om man någonsin förr hållit i ett par stickor – och det har förvisso jag. Återstår frågan hur man stickar en i-cord-kant, som modellen "ska" ha ... det uttrycket känner jag lika lite till som själva scarfen, men instruktion finns om du klickar på länken. Ser inte så svårt ut.
Ska jag nu sälla mig till trendbrudarna och sticka en meterlång smal halsduk? Tja, nog skulle jag kunna göra det. Men risken att det blir ännu ett UFO (Unfinished Object) i mina gömmor är stor. Så det troligaste är att jag avstår.
Nu lär det dessutom finnas varianter att köpa i flera klädkedjor, om behovet pockar på. Men att Sophie-scarfen nu finns i massproduktion kan också bli dess död, tror DN-skribenten. Jo, "fast fashion" känner vi ju till ... och den är aldrig resultat av handarbete!
![]() |
| Kortare variant (ca 80 cm) räcker till ett varv runt halsen, den längre (drygt 100 cm) går två varv, och ju gladare färg man väljer till sin stickning, desto bättre passar den under färgglada november! Bilderna från PetiteKnit. är en vinjett som vi illustrerar efter bästa förmåga i LillaSysters efterföljd, allt för att bättra på månadens rykte som grå och tråkig! Så en färgglad Sophie-scarf platsar alla gånger! |
Copyright Klimakteriehäxan
Ägg
Måste alltid finnas att tillgå. Kan rädda vilken måltid som helst, kan tillagas på väldigt många olika vis, är utan undantag gott och nyttigt, låter sig kombineras med nästan allt.
Äventyr
Här är tolkningsmöjligheterna många! För oss som inte är bergsbestigare eller offpist-åkare, som ogillar jättehöga vågor och som blir nervösa på broar som består av spjälor kan det räcka med äventyr på bio/tv eller i en spännande bok, det är trevligt nog. Visserligen har jag nog gjort ett och annat som varit i äventyrligaste laget, men det är historia nu!
Äkta pärlor
Har fått mig skrivet på näsan att det är jättemodernt med pärlor i höst. Oj då, jag visste inte att detta klassiska smycke hade varit omodernt? SÅ trendkänslig behöver man verkligen inte vara. Pärlor är vackert, klär faktiskt både unga och äldre, till skillnad från andra dyrbarheter med guld och ädla stenar som verkligen bara kommer riktigt till sin rätt på en tjej i 30-årsåldern ... Pärlor kan bäras till jeans lika väl som till festklänning. Jag har ett jättefint halsband, femtioårspresent av Maken. Men faktum är att man får fuska om man vill: konstgjorda pärlor är också snygga! Och vill man ha flera varv runt halsen (modernt!) verkar det enklast att satsa på fusk, med tanke på prislappen ... Sedan ska vi verkligen inte glömma att det finns människor som också är äkta pärlor.
Nu samlar vi kraft för avslutningen: nästa onsdag är det Ö+ soom gäller! När det handlade om Å+ hörsammades efterlysningen av Mrs Calloway, LillaSyster, Ingrid, Margarteha, Jenny, Livshäxan, Janerik, Merika, Debutsky, Susjos, Josjos och Åke. Klicka runt och kolla deras svar, det är riktigt underhållande!
PS Inser att Äpple borde ha beretts plats även här hos mig, men jag gav ju den frukten ett helt eget litet inlägg nyligen ... klicka här!
Copyright Klimakteriehäxan
Astrid Lindgren kommer först, föga överraskande, med sina småländska rötter och allt hon skrivit om i småländsk miljö. Vill än en gång lyfta fram berättelsen om hennes föräldrar och deras fina kärlekshistoria i "Samuel Agust från Sevedstorp och Hanna i Hult". Extra njutbar som hörbok när Astrid läser själv.
Margareta Strömstedt var Astrids goda vän med många gemensamma referenser till att vara barn i Småland. Serien om Majken, i sex delar, är till stora delar självbiografisk. Men Margareta S skrev också biografi om sin vän Astrid L.
Vilhelm Moberg var född i Småland även han, i lilla Algutsboda. Men det var med dem som utvandrade från hembygden till Minnesota i Amerika som han blev en av våra mest älskade författare. Har man läst hans serie som börjar med "Utvandrarna" har man upplevt ett stycke svensk historia. Finns även som musikal, i Björn & Bennys "Kristina från Duvemåla", och flera långfilmen, den nyaste från 2021. Den klassiska versionen i Jan Troells regi från 1971 har också visats som tv-serie.
Uttrycket "i mörkaste Småland" dök upp i slutet av 1800-talet och syftade då främst på att landskapet och dess befolkning uppfattades som kulturkoneservativa och religiösa i överkant. I dag tänker man kanske snarare på granskogarna, även om några rejäla stormar fått dem att glesna på senare år.
Copyright Klimakteriehäxan
Vissa souvenirer är förvissa lite "finare" än andra ... men det är ju inte inköpspriset som räknas, utam kärleken, habegäret den där prylen en gång väckte! Alltså tänkte jag nu, i min lilla bloggserie om saker att minnas, berätta hur det gick till när jag köpte en Mors Dags-present till mig själv, åtskilliga år innan jag kunde kalla mig mamma. Det här är mitt trettonde reseminne.
Jag är med dator igen. Ska så sakteliga försöka förstå vad som är sig likt och vad som inte är det. Inser att det kan ta ett tag. Men jag jobbar på det! Bit för bit!
Cpopyright Klimakterehäxan
Återanvändning
Självskrivet. För miljöns skull, för ekonomins skull, för samvetets och själsfridens skull.
Ålder
Tänk om vi skulle bestämma oss för att det inte bara är en siffra, det står för så mycket positivt: Erfarenheter, kunskapsöverföring exempelvis. Och att bli ett år äldre är något att vara tacksam för, alltså är varje födelsedag värd att fira, trots att man inte sällan hör att "det är väl inget att bry sig om"! Ålderismen, den sorgliga, behöver vi motarbeta och helst kväva helt. Man kan naturligtvis börja med att använda ordet "årsrik" i stället för "äldre", så som gamla liberalen och jämställdhetskämpen Barbro Westerholm föreslog.
Åtkomst
Har akut blivit varse hur jobbigt det är att stängas ute från ett område man är van att ha tillgång till, som nu från nätet! Eftersom jag lyckats slå ihjäl min laptop med ett enda slag, inte ens ett hårt ... (Jo jag har förstås mobilen kvar men ändå,) Men man kan ju stöta på även andra sorts hinder, av både fysisk och psykisk karaktär. Man vill ha åtkomst till vård och hjälp om och när man behöver, exempelvis. Eller tvättstugan, eller en buss, eller en teaterföreställning ... exemplen går att hitta utan större ansträngning!
Att bokstaven Z skulle skrämma bort hugade deltagare verkade verkligen inte stämma! Snabbt trillade de in i en lång rad, inläggen från Ingrid, Janerik, Jenny, Margaretha, Mrs Calloway, Merika, Debutsky, Livshäxan, LillaSyster, Susjos, Josjos och Åke (se där fick vi en trevlighet på Å helt utan ansträngning!).
Copyright Klimakteriehäxan
Det var faktiskt inte mitt fel. Jag håller en liten fluga för skyldig. En av den där allra minsta sorten som inte hörs och knappt syns. Men när en datorskärm tänds upp kommer de, älskar ju ljuset. I går kom en fluga till och det blev plötsligt en för mycket. Den satte sig framför mina ögon.
Jag siktade och dunkade till. Flugan överlevde, de har en otrolig förmåga att göra det.
Men det gjorde inte datorskärmen. Den blev kolsvart. Obotligt nedsläckt. För alltid. Går inte att väcka till nytt liv. Död på grund av yttre våld. Mord.
Nu snyltar jag en stund på Makens dator, men är alltså datorlös även om det inte kan få bli långvarigt. Dock vill jag gärna varna: Klimakteriehäxan gör troligen färre besök och kommer att skriva färre kommentarer. Men det är temporärt!
Copyright Klimakteriehäxan
"Loranga, Masarin och Dartanjang" av Barbro Lindgren är en galen och jätterolig bok, fullt njutbar även för vuxna och utmärkt lämpad för högläsning! (Masarin ÄR ett bakverk även om inte det är särskilt framträdande just här ...)
"Festen i Hulabo" är skriven på rim och självaste bonden pratar sälert skånska. Den stora frågan framför allt bland hönsen, som är inbjudna som gäster, det är om det kommer att serveras nån tårta? Britt G Hallqvist skrev. Också bra för hgläsning.
"Pettson och Findus äter tårta i trädgården" är en titel i raden om det där udda paret som Sven Nordqvist hittat på. Teckningarna är spännande att titta på detaljer i, alla älskar katten och gubben gillar vi ju också, eller hur?
Och nu går vi över på ett självbiografiskt tema ...
"Underskatta aldrig en mogen kvinna som älskar böcker och är född i november" det är budskapet på denna t-tröja.Att min översta bild andas jul eller åtminstone advent står förstås över alla tvivel. Poinsettiorna, julstjärnorna, är verkligen på gång! Här i ett av växthusen hos Ulriksdals slottsträdgård. Den vitstrimmiga varianten tycker jag är fin och känns den inte rent av lite ny? Helvit julstjärna brukar jag köpa till Lucia.
Mitt foto här nedan kanske inte slår er direkt som färgsprakande. Men blunda en sekund och tänk dig några veckor fram i tiden. Vid det laget har varenda kruka en ståtlig amaryllisstängel där det blir röda, rosa, orange och vita eller strimmiga blommor. Då är prakten på plats och ordningen återställd!
För egen del har jag helt slutat att köpa amaryllislökar. När stängeln kommer omges den inte av några blad utan ser bara gänglig och ensam ut, vilket den också är. Alltså behöver den stöd medan den rakar iväg mot taket, får den bara några droppar för mycket vatten går den inte att hejda! Och naturligtvis bryts den då av! (Ett undantag har jag upplevt: en lök som gav tre stänglar med flera klockor på varje men det lär inte hända särskilt ofta.)
Däremot är amaryllisen en utmärkt snittblomma. Står länge, kan behöva en pinne som stöd inuti skaftet men det är lätt ordnat. Visste ni förresten att man kan hänga dem upp och ner också? Då vattnas de i skaftet!
Jag glädjer mig dessutom åt att amaryllisarna man köper som snittblomma faktiskt är klart prisvärda. Lökarna ni ser på bilden kostar över 250 kr styck, det får man en hel bukett för när det är högsäsong! Finns förstås billigare lökar också, fast man ska ha tur och gärna gröna fingrar därtill.
Copyright Klimakteriehäxan
Just nu läser jag de sista sidorna i Jan Guillous "Den som dödar helvetets änglar", länge sedan jag läste något av honom senast. Underhållande, både spänningsdelen och reflektionerna om vår nutid, sedd med Erik Pontis (Guillous alter ego) ögon.
Just nu lyssnar jag på "Kapitalet", Therese Bohmans färska roman inläst av Electra Hallman, en ny röst för mig. Känner igen mig i miljöbeskrivningarna från mitt närområde (Södermalm)! En bloggare, Alice, har dessutom stor roll, även där hittar jag en del beröringspunkter. Fast hon livnär sig som influencer, det gör verkligen inte jag ... En dagsfröken, Emma, är berättarjaget och lilla Stella har en viktig roll. Man får hänga med dem på förskolan, bland pärlplattor, curlande föräldrar och papperssvalor! På tur i lurarna har jag "Pizzeria Roma" av Elin Persson.
Just nu tittar jag på "Kulturfrågan Kontrapunkt" och faktiskt också "1% Klubben". Lägg till "På spåret" och mitt mått är rågat, men jag gillar frågesport, vill kunna svara ... vilket jag långt ifrån alltid kan, förstås. Alla tre sänds i SVT och finns naturligtvis också att streama. Hamnar jag i zappandet mitt i Jeopardy stannar jag sannolikt även där ett tag. Kan lägga till att jag blev nästan lycklig över att upptäcla att det finns en ny säsong av "The Diplomat" på Netflix!
Just nu njuter jag av vetskapen att jag snart blir bjuden på födelsedagsmiddag hem till Sonen. Han lagar den själv, och det gör han alltid bra! Innan dess hinner jag njuta av mangon ni ser på bilden i inlägget nedan.
Just nu längtar jag efter att öppna födelsedagspresenten jag köpt till mig själv. Hoppas jag gillar den lika mycket nu som när jag köpte den!
Copyright Klimakteriehäxan
För min del handlar det verkligen om en favorit. Köper gärna trots att den är dyr och ibland svår att få mogen hemma i köket. En enda gång har jag kunnat plocka mogen mango direkt från ett träd och sätta tänderna i den, det var i Venezuela, och lika vacker som den jag nu burit hem från butiken var den inte. Men så god, förstås!
Vet ni att i Mexiko äter man "mango verde", alltså mango som är grön eftersom den ännu inte mognat? Ingen njutning rakt av, men mexikanerna doppar klyftor i en häftig kryddblandning med både salt och chilipeppar bl a och det händer verkligen saker i munnen när man tuggar! Mango verde säljs ofta på gatan i små stånd.
![]() |
| Köper ofta denna. Utmärkt, om man ser till innhållet. Föredrar dock definitivt originalförpackningens "design"! |
Fast vacker? Nä det kan man inte säga vare sig om pappkartongen eller plastpåsen mangon förpackas i. Bästa färgspraket får man av den äkta varan, eller hur LillaSyster?
Skulle också kunna påstå att mango är något jag inte vill vara utan. Därmed har jag också hoppat på Åkes lördagståg!
Copyright Klimakteriehäxan
![]() |
| Att gå till en handelsträdgård är ett bra sätt att få november månad lite färggladare än den gråa etikett vi vanligtvis klistrar på sen. Se så vackert planterat med skimmia och någon sorts palettblad (tror jag) i Ulriksdals slottsträdgård! Visst är det härligt att också hösten blommar! Det är LillaSyster som kämpar mest energiskt för en Färgsprakande November. |
Det finns bloggutmaningar och så finns det Utmaningar. När vi nu kommit fram till Z i vår jakt på innehåll i ABC+, trevligheternas eget alfabet, handlar det verkligen om en med stort U! Svårigheter är till för att övervinnas. Föga hjälper det att jag känner en med förnamnet Zander (eller åtminstone hans mamma). Bara att bita ihop!
ZebrarandigtZest
Ett underbart, jättetrevligt, mycket användbart ord för den som liksom jag spelar Wordfeud. Annars förekommer det mest i recept och energiska kockar har minsann ett zestjärn, ett litet specialrivjärn (jag har inget) med vilket man går loss på citrusfrukters skal. Det blir smaksättning framför allt i desserter och bakverk.
Zappa
En aktivitet som ibland överanvänds, men som är skön att ta till när man känner sig lite uttråkad i tv-soffan och inget program lockar. Med lite tur ramlar man över något som funkar som avkoppling och förströelse i en halvimme eller så, så tack för zapp-knappen på fjärrkontrollen!
![]() |
| Anders Andersson, mycket etablerad journalist bl a som expert på ekonomiska frågor, blev naturfotograf när han gick i pension. Och vilka bilder han tar! På såväl stora som små djur, inhemska och exotiska. Den här heter "Stor och liten" och är tagen i Masai Mara, Kenya. Man kan köpa hans fototavlor här! De är numrerade, signerade och i ram. Kanske ett julklappstips? |
Copyright Klimakteriehäxan
"Ro utan åror" blev min vän och kollega Ulla-Carin Lindquists första och sista bok, i vilken hon beskriver sin tid efter diagnosen, med en del tillbakablickar. Jag var synnerligen inblandad i dess tillkomst, vilket man kan läsa om i "I ljust minne bevarad". Den texten hittar du alldeles gratis här, även om den senare kommit ut i lätt bearbetad tryckt version (som inte finns att köpa annat än direkt från mig, inte heller på bibliotek). Och om du inte har läst Ulla-Carins fantastiska bok, som hyllats unisont och gått på segertåg runt om i världen, gör det nu!
"Fjärilseffekten" skrev Karin Alvtegen och även här drabbas en vuxen kvinna av denna dödsdom som kan ta olika lång tid att få effekt men där ingen bot finns att få. Vilket är ett faktum än i dag.
"Tisdagarna med Morrie" (Tuesdays with Morrie) skrev den amerikanske sportjournalisten Mitch Albom. Den handlade om en av hans mest älskade collegelärare och deras allt intensivare relation medan sjukdomen fortskred. Blev en internationell bestseller och oförglömlig film med Jack Lemmon i sin sista stora roll.
Det finns fler ALS-böcker, intressant på sätt och vis eftersom sjukdomen är relativt "ny", oklart vad den kallades för innan forskningen kommit fram till diagnosen. I Sverige skrev Maj Fant 1994 självbiografiska "Klockan saknar visare" och Flora Wiström står bakom "Stanna". Från Sydafrika kom "Aagat" av Marlene van Niekerk. De två sista har jag stående olästa i hyllan och det beror i det sydafrikanska fallet självklart på dess tjocklek – en tegelsten.
Över 400 personer i Sverige beräknas få ALS i år. Ungefär dubbelt så många lever med sjukdomen. Fler män än kvinnor drabbas, generellt. Och trots intensiv forskning är ALS i mångt och mycket fortfarande en gåta. Den som vill stödja forskningen kan exempelvis göra det här.
Copyright Klimakteriehäxan
Copyright Klimakteriehäxan
Älskar höstens trädprakt. Ibland består den av kala svarta grenar mot blå himmel, ibland håller de kvar sina löv i gult och rött, som om de vill klamra sig fast vid sommaren så länge det någonsin går ... Bloggvännen Åke vill se vad hans bloggarkollegor plåtat i veckan som gått. Här alltså mitt bidrag! Det är väl arboristen i mig som styr ... och visst passar mina bilder också in i LillaSysters satsning på en färgsprakande november! Allt för att kämpa emot den envisa stämpeln som säger att den månad som börjar i dag bara är grå och tråkig.
Klimakteriehäxan – finns hon? Ja! Om du inte redan är en, så blir du sannolikt en, tro mig. Och kanske känner du igen dig i mig, i alla fall lite!? Min blogg är till främst för mig själv och min skriv- och fotoklåda, det är bara att erkänna. Men du är väldigt välkommen hit! Kom, kom igen, kommentera gärna!
Nu finns "I ljust minne bevarad" som ljudbok , gratis att lyssna på. Klicka bara på länken! Det tar två timmar och sexton min...