Idag hejar vi på Göteborg!

Göteborg – författare eller handling från Göteborg (Glenn har namnsdag) är det tema som gäller när vi är tillbaka i vardagen igen, på en alldeles vanlig, helgfri tisdag. Skriv-Robert tänker kanske fira även namnsdagsbarnet, det ledet tror jag att jag hoppar över – känner inte en enda med det namnet, faktiskt!

"John Hall" är en riktigt intressant historia från 1700-talet som Sophie Elkan (Selma Lagerlöfs väninna/kollega/partner) skrev om företagaren som föddes stenrik men stötte på problem senare i livet ... Han kom att betyda otroligt mycket för sin hemstad Göteborg och detta är alltså en roman med faktisk bakgrund. Elkan kunde minsann skriva hon också!

På krogen Pärlan har jag aldrig varit, men där var nog Claes Hylinger stammis. Det intrycket får man definitivt om man läser hans "Kvällarna på Pärlan", som jag fick mig livfullt rekommenderad av en man som jobbar på mitt närmaste bibliotek. En lågmäld och rätt charmig bok utan stora åthävor och tämligen befriad från dramatik, hur knepigt det än må låta! Nu finns inte restaurangen längre, så det går inte att försöka återuppleva den exakta Pärlan-känslan. 

Viveka Lärn (f d Sundvall) vann mitt hjärta med sina underbara barnböcker, fulla av humor och värme. Hennes "vuxenromaner" är jag inte lika förtjust i, och "Värmebölja" (en av historierna som tilldrar sig på Saltön) läste jag nyligen inte ens ut för det hände lite för lite i min smak i den ... Men bekanta er gärna med Mimmi (som bor i Kungälv), Eddie (i Lysekil) eller Ludde (som älskar IFK Göteborg), exempelvis. Det finns jättemånga titlar att välja på, bra högläsningsböcker och åtminstone mina barn älskade dem!  Infödd göteborgare är Lärn hur som helst, även om hon förlägger sina historier till olika platser i utanför staden.

Kan inte låta bli att klämma in ännu en författare som såg dagens ljus i Göteborg. Fyrtal slår ju triss eller hur? "En ö i havet" av Annika Thor kan jag rekommendera hur ofta som helst. Tro inte att det "bara" är en ungdomsroman, det är en serie om fyra böcker som verkligen passar även vuxna läsare! Om två judiska flickor som skickas från Wien till Sverige för att undgå nazisterna. Barnen hamnar i Göteborgs skärgård.

Göteborg! Tog bilden för sju år sedan, när jag var på bokmässan.

Copyright Klimakteriehäxan

Om jag skulle visa en selfie ...

 ... skulle jag önska att den kunde se ut precis så här ... för vad kan man hellre vila blicken på än en liten bukett nyplockades vitsippor? För all del, lökbacken utanför mitt sovrumsfönster är inte dålig den heller! Jag skulle helt enkelt göra om alla mina blombilder till selfies. 

Copyright Klimakteriehäxan

Varför? Därför! Nu om presenter

OJ FÖRLÅT JAG HAR TAGIT FEL PÅ VECKA!!! DET ÄR ÄNNU EN VECKA KVAR TILL VALBORG! MEN VI KÖR PRESENTTEMAT ÄNDÅ VA? FÖR SENT ATT ÄNDRA NU!

Snart (på NÄSTA onsdag) är det dags att fira Valborg. Men även om man inte personligen känner något namnsdagsbarn som ska ha en blomma på just den dagen vet vi ju att man detta datum firar kungens födelsedag, i år blir han 79. Vad kan man ge en sån man i present, jag bara undrar? Fast jag behöver ju inte bry mig, avser inte att uppvakta honom. (Han delar dagen med Ledarhunden har jag konstaterat ...) Däremot tror jag att jag kan konstatera att det väldigt ofta är svårt att komma på något bra att räcka över till födelsedagsbarn, särskilt när de passerat leksaksåldern. Veckans Varför? Därför! handlar alltså om presenter!

Varför är en positiv upplevelse som överraskar mottagaren en svårslagen present? 
Därför att den kan öppna dörrar till helt nya erfarenheter.

Varför står det alltid "en god middag" på min önskelista?
Därför att en vällagad måltid i trevligt sällskap passar utan minsta tvekan! Och inte bara mig utan alla (tror jag)!

Varför vill jag faktiskt inte ha presenter som kräver lagringsplats?
Därför att jag har allt jag behöver och mer därtill. Ge mig hellre en blomma, eller en flaska med gott innehåll – sådant som tar slut liksom av sig själv!

Varför blir jag ändå glad över ett hårt paket som uppenbart innehåller en bok när jag redan har så många jag inte hunnit läsa?
Därför att någon har tänkt att just den där boken kommer jag att gilla!

Varför har jag ingenting emot att bli lite firad när jag har födelsedag?
Därför att jag faktiskt tycker att det är härligt att ha levt ett år till! Alla får som bekant inte göra det (och då gäller det inte alls bara väldigt ålderstigna personer).

Förra veckan bjöds vi på selfies av Margaretha, Hannele, Gerd, Paola, Susjos,  Nilla, BP, Anki,  MrsCalloway, Kraka och  Ingrid och alla delade med sig av första-gången-upplevelser av olika slag, upplevelser som stannat i minnet. Nu rundar vi av påsken!

Copyright Klimakteriehäxan

Superaktuellt filmtips!

Påven Franciskus dog tidigt i morse. Det betyder att en mycket speciell procedur inleds i Vatikanstaten. Att välja en ny påve kan ta tid, och världens ungefär 1,5 miljard katoliker får vänta på något så otidsenligt som en röksignal ur en liten skorsten på Sixtinska kapellet för att få veta att man lyckats – om man lyckats. För när en efterträdare utsetts kommer det vit rök ur den där skorstenen (det är röstsedlarna som bränns, hur man röstar är hemligt), upplöser man mötet utan att en kandidat fått flest röster är röken svart.

"Konklaven" är nyckelordet för samlingen om 138 kardinaler som ska rösta fram kyrkans näste ledare, den som ska tillträda ämbetet på "den heliga stolen". Och "Konklaven" heter en långfilm som just nu går på bio. Den tycker jag att ni ska se! Kanske inte för att ni råkar vara direkt berörda av det som händer, men det är en himla bra film som till och med är spännande! Faktum är att påven är en stor maktfaktor, det kan inte nonchaleras.

Britten Ralph Fiennes gör en strålande rollprestation, det är faktiskt lysande skådespeleri rakt igenom. Isabella Rossellini finns också med. Går det att hitta en aktuellare film på bio idag? Jag tvivlar!

Copyright Klimakteriehäxan

CITAT om selfies

Vår tids selfiedyrkare låter sig medvetet förhäxas av sina egna spegelbilder. Så egocentrisk var trots allt inte Narkissos. /.../ Egenkärleken har sina givna gränser, säger myten. Donald Trump bevisar oupphörligen motsatsen.

-Per Svensson skriver i Dagens Nyheter om hur "det egocentriska blivit det nya normala". Vi är mer självupptagna än någonsin! (Artikeln, publicerad i tidningens kulturdel, finns i skrivande stund inte tillgänglig på nätet.) Men i morgon kommer en ny Selfie-omgång här, bildlös utan negativa vibbar ...

Veckans bild

Kom ju iväg till Liljevalchs vårsalong i veckan, det vet ni redan. Jag var förstås inte den enda människan att vara nyfiken på utställningen, trots att den redan pågått ett tag (och tar slut om en vecka, 27 april).

Nu hampade det sig så att jag hade nästan mest utbyte av att titta på de andra besökarna än på de utställda verken, eftersom jag blev ganska besviken på det mesta jag såg.

Men den här unga damen tycker jag var som gjord av pluspoäng! Hon ser inte ut som hon gör av en slump, den saken är väldigt säker! Och kan ses som ett konstverk helt på egen hand tycker jag, där hon fattat posto vid neonskylten "Plurality" av Julian Birbrajer. Ibland släcks delar av skylten så att det står "Purity" i stället och på det viset menar konstnären att budskapet blir dubbelt.

Därmed är saken klar: hon får vara min Veckans bild när jag ska hänga på Åkes initiativ och välja. Inte konstigt alls, eller hur? Men kanske borde fler museibesökare tänka lite mer på hur de tar sig ut bland verken?

En sista titt på årets körsbärsblomning blir det också, jag kan inte låta bli ... men nu har kronbladen börjat singla mot marken och snart är miraklet över även för denna gång. 

Ett konstverk till. Ser ni det också? Odjuret, kanske en drake flåsande med öppen mun?
Att monstret har en grön rosett under hakan får det möjligen att se lite mindre hotfullt ut ...!
Denna otäcka  varelse finns vid min närmaste busshållplats. Och det är naturen som är
 konstnären, även om specifik signatur saknas.

Den här bilden får väl delta utom tävlan, s a s. Men kransen av ägg och fjädrar – visst är den ett litet konstverk? – på vår dörr hälsar eventuella besökare välkomna just nu. Och med den önskar jag också er en fortsatt fin påskhelg!

Copyright Klimakteriehäxan

(Påsk)veckans mening – om våren

Vi som älskar våren, vi tröttnar aldrig på den. Inte på att titta på den, inte på att fotografera den, inte på att prata om den heller. Och om man letar efter Veckans mening, som Skriv-Robert vill få tips om så här på lördagar, kan man också hålla till i vår-facket. För i den nya versionen av "Ronja Rövardotter", som tv-serie på Netflix och SVT Play, har Johan Ulveson (som spelar Skalle-Per) repliken. Han känner att våren kommit till Mattisborgen, vänder sig till Ronja och utbrister:

Vet du hur jag vet att det är vår? Jag vaknar och vet att jag har överlevt en vinter till ... 

Just denna dag som råkar vara påskafton är inte vädret lika charmerande soligt och mysigt som det har varit ett tag nu, men man får finna sig i det. Vår är det bevisligen ändå! Skalle-Pers konstaterande gäller (och ja, jag vet att det faktiskt är två meningar och inte bara en, men jag hoppas ni kan ha överseende med det!). Det är dessutom läge att önska dig som tittar in här en riktigt GLAD PÅSK med lagom många ägg, både ätbara och andra (som man nästan kan spegla sig i ...)!

Copyright Klimakteriehäxan

Påsk i fem punkter

Långfredag. Årets längsta dag en gång i tiden, dagen när man inte skulle ha roligt, inte göra något kul alls. Den tiden är över och det passar mig bra. Synd att vädret som varit så härligt gått över i grått idag, men det kan väl ändra sig igen, får man hoppas ... Man kan också pigga upp sig genom att börja nalla påskgodis ur ägget! Elisa Matilda har i alla fall sin vana trogen fem fredagsfrågor färdiga att besvara. Tema: påsk.

1. Hur ser påsken ut för dig i år? Den blir stillsam. Inleddes med god middag hos grannarna i går. Idag kommer barnbarnen, då blir det äggjakt, och det vet jag att de uppskattar!
2. Har du något favoritrecept som du alltid lagar till påsk? Förr gjorde jag lammstek, nu är jag mer inne på lammfilé (och den hade extrapris till helgen!). Lax, sill och frestelse blir det säkert också, men inte allt på en gång förstås.
3. Hur många ägg räknar du med att äta under påsk? Äter ofta ägg även när det inte är påsk, men några extra blir det väl. 
4. Har du någon tradition på påsken? Tveksamt. Men godis blir det, jag bör kanske tillägga "tyvärr" ...
5. Kommer det förbi några påskkärringar hos dig? Nej de verkar ha dött ut allihop, eller har de störtat under flygturen till Blåkulla?

Copyright Klimakteriehäxan

Vårsalong utan riktiga höjdare

"Colosseum" av Anna  Berglund.

Att besöka Vårsalongen på Liljevalchs konsthall ute på grönskande Djurgården är ett årligen återkommande nöje. I veckan kom jag iväg för att bekanta mig med årgång 2025. 

Inte vet jag vad det berodde på, men det tog tid innan mitt öga såg något som fick mig att stanna till. Det var verket ni ser ovan som tilltalade mig, en tredimensionell "blomma" av blad ur en gammal kartbok vikta till solfjädrar i olika storlekar. Kul idé (kanske för fler med onödigt många gamla böcker?), dekorativ! Återvinning dessutom!

Men sedan kom kameran knappt till användning! Och då borde jag ändå ha glatt mig åt att så många textila verk finns med i årets utställning. Jag vurmar ju för textil konst och tycker att den för det mesta är väldigt styvmoderligt behandlad. Dock blev jag inte särskilt upprymd av det jag såg här. Rent generellt saknades riktiga höjdare! Fast det är det där med smaken ... förstås ... 

Tror att jag egentligen bara såg två saker som jag – i teorin – skulle kunna tänka mig att hänga på mina egna väggar: "kartbladsblomman" (övre bilden) och stadsbilden (längst ner). Undrar om fler reagerat som jag? Fick för mig att jag såg färre "röda prickar" (som markerar att ett verk är sålt) än vanligt, ofta säljs prylarna redan vid vernissagen har jag fått för mig. Allt på Vårsalongen är till salu.

Christine Manderla är kvinnan bakom "A small intervention", ett verk av många textila.
Detta i olja på tyll och organza. Somrigt!

Det finns en särskild avdelning på utställningen för konstnärer upp till 18 år, "Ung
vårsalong" och där hittade jag denna tavla som jag gillade. "Tid och rum", akryl på
 duk, gjord av 17-åriga Julia Bascur.

Copyright Klimakteriehäxan

Trump och jag passar inte ihop

Kan inte sluta tänka på den där listan över ord som Donald Trump, den där olyckan till president som amerikanerna lyckats välja inte en utan två gånger, vill förbjuda. Listan, i original, går från "abortion" till "women" och omfattar mer än 250 glosor. Rubriken som PEN satt är "Chilling Act of Censorship".

Slutsatsen är i alla fall glasklar: jag är inte Donalds idealmänniska. Vi passar inte ihop på minsta vis! Jag är ju kvinna, äldre, överviktig, tar alla vaccinsprutor som erbjuds. Jag tycker abort ska tillåtas, jag tror att vi har en klimatkris, jag tänker fortsätta kalla Mexikanska Golfen för Mexikanska Golfen för det har den alltid hetat. Dessutom använder jag fluortandkräm och räknar ett antal homosexuella personer till mina vänner, kallar mig åtminstone stundtals feminist. 

Lägg till att jag varit gravid inte bara en utan två gånger – "pregnant people" vill inte härskaren i Vita Huset höra talas om, inte om sex över huvud taget, verkar det som (trots att han vet att det bara är "to grab them by the pussy"). Kan nog klämma in ytterligare ett gäng begrepp som stämmer in på mig och som inte längre bör nämnas. Men de lär väl finnas kvar ändå?

Uppenbarligen har någon högavlönad men intelligensbefriad (eller svårt pressad) tjänsteman i Washington DC haft i uppdrag att sammanställa den här listan. Deprimerande är bara förnamnet, men "depression" står faktiskt inte med. Tänker att dess användningsfrekvens i amerikanskt språkbruk borde öka påtagligt ju längre Trumps regim pågår.

Copyright Klimakteriehäxan

Påskläsning

Vad planerar du att läsa i påsk? Det är Enligt O som undrar i Veckans kulturfråga, inför en helg där många har lite extra ledigt och därmed förmodligen också lite mer tid även för läsning. 

Lite oklart är det vad jag ska svara, för nu har jag ännu en sån där period när jag nästan inte läser alls. Lånade hem Elin Wägners "Pennskaftet" från biblioteket när jag plötsligt insåg att jag faktiskt inte läst den (vilket jag kan tycka att jag borde ha gjort för mycket länge sedan). Men när jag öppnar den möts jag av ett sexton sidor långt förord av Horace Engdahl, och då tappade jag lusten, bara så där ... har ändå börjat på själva boken men den har mig inte i sitt grepp.

Traditionellt ska man ju läsa deckare, "påskekrim", efter norskt initiativ denna storhelg. Tänker att någon gång ska jag verkligen bekanta mig med Christoffer Carlsson som står i hyllan men som bara Maken läst. Fast tyvärr har jag annat påbörjat redan, som "Netanyahus" av Joshua Cohen som fått många lovord (Pulitzer-priset) och som känns klart intressant dessutom. 

Vad jag ganska säkert kommer att läsa i helgen är i alla fall flera böcker om Lilla Anna och Långa Farbrorn (Inger och Lasse Sandberg) liksom någon av historierna om Viveca Lärns Mimmi, för barnbarnen är på ingång! Någon barnbok med påsktema vet jag inte att jag har att ta fram dock.

Varje dag en blomma! Eller varför inte många?

Copyright Klimakteriehäxan

CITAT om "förbjudna ord"

Äldre - Kvinna - Jämlikhet - Övervikt - Hat - Historisk - Psykisk hälsa - Jordnötsallergi - Kulturarv - Samhälle - Vaccin 

-Det är svårt att tro det. Men där har ni bara några exempel på ord som Donald Trump anser ska rensas ut ur officiella myndighetsdokument i USA. Listan på förbjudna ord är lång och den förundran den väcker är pyramidal. Hur är det möjligt? Kan ingen sätta stopp för galningen som hamnat i Vita Huset och hanterar världen, oss och framtiden på ett fullständigt intelligensbefriat sätt? Hur mycket ska denne man få förstöra innan han avväpnas? Harvard-universitetet verkar hittills vara ett av få ställen där man inte tiger och tar emot utan tvärtom protesterar och säger sig avse att inte lyda påbudet, vilket de nu straffas för genom indragna statliga pengar. Må de bli fler, de klarsynta. Och må de bli det snart!

Då gratulerar vi Oliver (och Olivia)

I dag har Oliver namnsdag. Har dock inte någon i bekantskapskretsen att uppvakta. Och jag skulle inte haft en aning om denna högtidsdag om inte Skriv-Robert påpekar det när han ger oss ämnet för denna veckas tisdagstrio: Bär, frukt och grönsaker (Oliver har namnsdag).

"Apelsinflickan" är en historisk roman om Stockholm av Lena Kallenberg. Det var dåtidens prostituerade som låtsades sälja citrusfrukt, men det de egentligen saluförde var sig själva. Bra research ger det jag uppfattar som en bra tidsbild, från slutet av 1800-talet. Har jämförts, i positiva ordalag, med Per Anders Fogelströms skildringar av huvudstaden, men är inte alls lika känd.

"Vredens druvor" (Grapes of Wrath) av John Steinbeck är en amerikansk klassiker som också berättar om människor på samhällets mörka baksida. Här är det lantarbetarnas förhållanden som ramar in historien om en familj som i jakten på bättre liv flyr sitt hem och hamnar i slaveriliknande förhållanden hos mäktiga markägare i Kalifornien.

"Mörker och blåbärsris" var såvitt jag minns den allra första romanen jag läste av Kerstin Ekman, som inledde sin litterära karriär som deckarförfattare. Hon satsade redan i starten på historier som utspelar sig i Norrlands inland, och det gör den här. Wikipedia påstår att man inte glömmer bokens huvudperson Helga när man en gång "träffat" henne men faktum är att jag minns henne inte särskilt tydligt ... fast jag kommer ihåg att jag tyckte om boken!

Och låt oss inte glömma det viktiga: stort grattis på namnsdagen Oliver och naturligtvis också Olivia (som måste lyftas fram i rättvisans och jämställdhetens namn eftersom hon delar dagen med den där grabben).

Eftersom det är påskvecka och vår klämmer jag in en bild som inte har ett skvatt med tisdagstrion att göra. Men det här är ju också en trio i rosa, gult och blått: Hyacinter, påskliljor och lungört i det som en gång var en rabatt vid huset i Barndomslandet.

Copyright Klimakteriehäxan

Varför? Därför! Om första gången

En av de allra sista söndagarna som fick etiketten Skyltsöndag här på bloggen hade jag en bild med vars budskap talade direkt till mig, väckte minnen av både det ena och det andra. "Man glömmer aldrig sin första gång" stod det. Perfekt ämne för en selfie eller hur? 

Varför glömmer jag aldrig när jag serverade min Dotter hennes första wienerbröd?
Därför att hela ungen sken upp och såg helt salig ut!!! Det handlade om ren, skär och oförfalskad njutning!

Varför tänker jag ibland på första gången jag drack rödvin?
Därför att jag serverades ett stort glas, kände mig tvungen att dricka upp det – och spydde strax upp alltihop.

Varför minns jag med största entusiasm första gången jag borstade tänderna med eltandborste?
Därför att känslan var fantastisk: som hade jag fått nya, alldeles blanka tänder! Tyvärr vänjer man sig snabbt och känslan mattas av. Men jag fattar inte att inte alla har elborste.

Varför glömmer jag aldrig första gången jag skulle ta mig ned i vatten från ett hopptorn?
Därför att jag med skräck i själen till sist lyckades lämna kanten. På vägen mot sjöns yta hann jag tänka massor och dessutom kändes det som om baddräkten inte följde med i farten, den skar bara in. Det blev också enda gången. Har aldrig hoppat igen.

Varför fick min första stickning mig att inte röra garn och stickor på åratal?
Därför att jag av "slöjdfröken" beordrades sticka ett par sockor. Det tog en evighet. Skaften blev smala och hårda, fötterna stora och lösa. Gick aldrig att sätta på en fot och jag hatade varje maska! Så småningom ändrade jag mig och blev en glad stickerska. Men det tog tid.

Det här var skyltsöndags-skylten som gav mig idén till dagens selfie!

För en vecka sedan klev vi in i garaget och funderade kring vårt förhållande till dess invånare: bilen. Många trevliga bloggare rattade in! I den trafiken noterade jag Debutsky, Margaretha, Hannele, Anki.  Gerd,  MrsCalloway, Ingrid, BP,   Nilla, Lillasyster,  Mia,  Susjos och  Kraka.

Hoppas alla kör försiktigt! 

 
Copyright Klimakteriehäxan

Veckans bild går i grönt

Veckans  bild! Det är Åke som vill se den, ett eller max fem stycken nytagna foton som säger något om den vecka vi just klarat av. För mig har det varit knopparnas vecka. Jag njuter i fulla drag av allt det ljusgröna, det kraftfyllda, den framtidssyftande! Visst kan även rabarber vittna om en ljusnande tid, även om deras knoppar är mer röda än gröna?! Klicka gärna på bilderna så får du se dem större (det vinner de på)!

Här kommer rabarbern!

Skulle gärna vilja veta vad detta är för liten fin blå sak?

Försökte också hitta en ny vinkel på körsbärsblomningen i Kungsan ... och den här
bilden MÅSTE du klicka på för att se den i större format!

Copyright Klimakteriehäxan