söndag, november 27, 2011

Första advent - törs man hoppas på jaktlycka?

Första söndagen i advent. Om fyra veckor har det redan varit jul!
Ute stormar det, regnar, är tio grader varmt. Inne har jag spurtat och fått upp stjärnorna i fönstren. Nu återstår bara att vänta på Känslan. Känslan av förväntningar, av att snart är det en härlig helg, av att ha det mysigt och lugnt, med lagom många roliga paket och lagom mycket god mat.

Men det är förvisso en bit dit. Ta bara en sådan sak som att jul- och adventsstämning illa låter sig paras ihop med flugsurr. Om en fluga inte gör en sommar (jaja, jag vet att det brukar vara en svala), så tror jag mig vid det här laget veta att en fluga kan förstöra en hel novemberhelg. För i den relativa värme som råder har åtminstone en vinterfluga endera vaknat upp ur sin sömn eller helt enkelt vägrat att somna. Och vem sa att vinterflugor är slöa och långsamma?

Jag står vid köksbänken och sysslar med något. Attacken kommer från ingenstans, det är som en projektil vid ena örat, det irriterande ljudet gör en loop runt min skalle, jag ser flugan i ögonvrån i en millisekund – och sedan är den borta. Osynlig. En stund senare vattnar jag en blomkruka och vips är inkräktaren där igen, luftangreppet nytt och hastigheten helt klart i klass med högsommarens rekord. Kanske sätter sig angriparen inne bland växtens blad, försvinner spårlöst gör den hur som helst. Inne i badrummet far något runt min tandborste, som jag just använder. Samma något gör en rundtur bakom duschdraperiet för att sedan raskt gå upp i intet. I vardagsrummet passerar flygaren framför teven, i bästa motljus. Jag far upp: den ska ut! Beväpnad med en rejäl tidning smashar, föser och slår jag efter flugan, i riktning mot den i hast öppnade balkongdörren. Jaaaa! Där for den! Ajöss!

”Ropa aldrig hej förrän du är över bäcken”, kommer ni ihåg det gamla talesättet? Jag har en dagsaktuell variant: Ropa aldrig hej till en vinterfluga som du tror att du fått ut förrän du hunnit stänga balkongdörren igen!
Tillbaka in kom den, blixtsnabbt. Tio grader är trots allt svalare än vår inomhustemperatur, som självklart är skönare även för flugor. Samma gäller för de ilskna vindilarna.

Allting tyder alltså på att denna söndag blir en dag för fortsatt jakt, om än inte på julefrid så i alla fall på småvilt. Kan bara hoppas på jaktlycka.
Och om fyra veckor har det redan varit jul!

Copyright Klimakteriehäxan

8 kommentarer:

Pettas sa...

pst....tänk om det är julflugan som du har fått i hus?

Klimakteriehäxan sa...

OJ finns den????? :-D

Bloggblad sa...

Nu har jag scrollat och läst om ek och om skor. Intressant!

För mig kom känslan i kyrkan idag när vi sjöng Advent och Dotter Sion, det gick så bra och blev så mäktigt med nästan fullsatt kyrka. Sen drog jag en sväng genom Mammons tempel (för nog är hantverkarna på marknaden ute för att tjäna pengar - jösses vilka priser! Visst ska man värdesätta det man gör, men det får vara måtta.)

Törs inte gå nån kvällspromenad i mörkret, det yr en massa grejer genom luften och knakar i träden. Blir brasa i stället.

Tankevågor sa...

Flugor ska inte surra omkring i sen novembertid. De ska ligga och sova! Ingen ordning alls nuförtiden! ;-)

tant Hannele på Hisingen sa...

Ett nytt husdjur, jag hade mina flugor i tändsticksask när jag var liten (jag kommer inte åt mina egna bloggar, gjorde nåt dumt :(

Klimakteriehäxan sa...

Nu är det måndag kväll. Och den j-a flugan far fortfarande runt här. Omöjlig att fånga. Grrrrr.

♥ Hannele på Hisingen sa...

vi hade också en sån nyligen

Klimakteriehäxan sa...

Och nu är det torsdag. Vi tog fram en sprayflaska med insektsdöd. Den står mitt i vardagsrummet, ständigt inom räckhåll. Sen dess har vi inte sett odjuret - kan den ha blivit skrämd av flaskan och dragit????