Passion med bäst-före-datum

Passion har begränsad hållbarhet.
Det visste vi väl redan lite till mans, men nu finns det vetenskapligt belagt också.
En passion kan i bästa fall hålla i två år, men ofta bara i ett.

Inte nog med det: passion tar sig samma uttryck oavsett etnicitet, kultur och miljö. Detta har bl a amerikanska och italienska forskare kunnat konstatera. Och nu, lagom till Alla Hjärtans Dag, redovisar facktidskriften Chemistry World resultaten av detta samarbete, som möjligen kan leda till större förståelse för allt konstigt människor kan ta sig för när det ”bara sagt klick”. Det handlar om de biologiska reaktioner som ligger bakom när kärleken ställer allt på huvudet och ruskar om tillvaron rejält.

Så i stället för att prata om Amors pilar och ”Stupid Cupid” har man i stället gått in för att studera hormondansen i människokroppen. Försökspersoner mitt uppe i häftig förälskelse har bjudit på informationerna.
Efter ingående intervjuer om sin relation utsattes var och en sedan för en speciell sorts hjärnröntgen medan de fick se bilder på den högt älskade. Samtidigt ombads de tänka på ljuva stunder de upplevt med sin partner.
Jo då, det fungerade.

Slutsatsen – efter ytterligare tester och experiment – blev att halten av hormonet serotonin sjönk. Studier har visat, att människans förmåga att bedöma framtida konsekvenser av sina handlingar kraftigt reduceras om serotoninmängden minskar. Går det riktigt långt kan det leda till impulshandlingar, står det i en uppslagsbok jag konsulterat. (Det är lätt att dra sig till minnes en och annat attack av låg och förmodligen kärlekspåverkad serotoninhalt i bekantskapskretsen, eller hur?)

Samtidigt gick mängden neurotrofiner upp – det handlar om utveckling av nervsystemet. Visst blir vi känsligare på både det ena och det andra sättet när kärleken är ung! Och det manliga könshormonet testosteron ökade i kvinnor som var nyförälskade, men sjönk i män som blivit kära. Man och kvinna möts, bilden är glasklar…

För att komplettera resultaten och bli säkra på sin sak gjorde forskarna en testomgång till, nu med femton personer som blivit övergivna av sina partners. Då visade det sig att intensiteten i känslorna för den hälft som packat och dragit ofta ökade – saknad och kärlek byggde på varandra – innan normala hormonnivåer så småningom kom tillbaka.
Och då blev det snart dags att ta en ny dramatisk åktur i kärlekens berg-och-dalbana, får man förmoda.

Så nästa gång någon passionerat försäkrar att han eller hon ska älska dig för evigt – kom ihåg att efter max två år blir det förmodligen annan låt i skällan.
Passionen har sitt bäst-före-datum.
Men det kan ju vara trevligt ändå!

Copyright Klimakteriehäxan