söndag, september 16, 2012

Voilà! Skyltsöndag på franska!

Ibland vill människan skylta med sin kärlek, ropa ut över hela jordens yta hur underbart det känns, hur lyckan bara spränger och bultar lite här och där i kroppen.
Kanske blir föremålet för den ömma lågan överöst av ömhetsbetygelser, men dessutom av presenter. Och då passar sådana gåvor som bär på ett tydligt budskap extra bra, det har ju exempelvis Efva Attling förstått att omsätta och dra nytta av när hon formger sina smycken.

Så där tror jag att också den människa har tänkt som bestämt sig för att brodera den här kudden och sedan sälja den. Men vad skulle motivet vara? tänkte hon (nog var det väl en kvinna?). Något med äkta känsla, självklart. Rosor blir bra. ”Jag älskar dig” i korsstygn, kanske? Rätt långt. Tar plats. Och tid.

Dessutom är det ofta så att svenskar är rädda för att använda just den frasen och hellre tar till ett inlån från utriket. ”I love you” som nu för tiden till och med kan förkortas till ”I love u” skulle ju betyda mindre jobb med nål och tråd! ”Ich liebe dich” är förhållandevis jättelångt och tyska framstår sällan som särskilt charmigt (åtminstone utanför Tyskland är det väl säkrast att jag lägger till).

Men så är det det där med franskan. Det låter ju så romantiskt, inte sant? Få se, hur är det de säger nu igen? Jovisst: ”Je t´aime”! Kanonbra, det tar vi!
Så skrider hon till verket, låter nålen hoppa upp och ner genom tyget med stor frenesi, bokstav efter bokstav kommer på plats, i stjälksöm.  

Kanske utropar hon också ett helfranskt ”Voilà!” när storverket är klart. Stoppar i en innerkudde, ställer ut sitt handarbete i skylten, väntar på den kärlekskranka kunden.
Frågan är bara om kund och kudde kommer att hitta varandra. För är kunden franskkunnig förstår han/hon inte budskapet.
Det står ju ”Je t´amie” där bland rosorna.

Men kanske kommer någon köpsugen förbi, någon som nöjer sig med rosor och struntar i själva texten.
Till nästa kudde med kärleksbudskap skulle man annars kunna rekommendera ett italienskt: ”Ti amo” eller det snarlika spanska ”Te amo” (”Te quiero mucho” blir ju en hel bordlöpare!).

Annars finns ju faktiskt alternativet att gaska upp sig, dra djupt efter andan och, på vanlig svenska, säga: "Jag älskar dig". Mer utbroderat än så tror jag inte det behöver vara. 

Copyright Klimakteriehäxan

Det är Pumita som initierat Skyltsöndag - ingen "äkta" bloggkedja, kanske, men vi är några som hängt på. Är du en av dem - lämna länk i din kommentar!

14 kommentarer:

Anonym sa...

Så fel det kan bli - även om tanken var god.

Kulsprutan

Susanne sa...

Hehe, och jag som trodde att du hade fått något krafs på kameralinsen och att man bara hade glömt att sätta pricken på rätt ställe. Det är ju lite jobbigt att sy en prick. Versalt T till på köpet.

Pumita sa...

Hihi, precis så här vill jag att skyltsöndag ska vara! Inte bara annorlunda som du skrev hos mig utan fyndigt och fantasirikt. Dina funderingar kring "skylten" är pricken över i:et.

Fast lite måste jag protestera: jag har pluggat tyska i många år och delar inte din aversion mot "Ich liebe dich"... men i ärlighetens namn, när jag hör frasen tänker jag alltid på lillkillen som sjöng om Zlatan. Riktigt charmigt! ;)

Om man älskar att brodera ska man absolut använda sig av den finska versionen: Minä rakastan sinua. :)

llh sa...

Viken rolig text och bild! Ett rent nöje det här skyltsöndag :)

Klimakteriehäxan sa...

Kulsprutan - ja man får verkligen tro det - att tanken var god, alltså!
Susanne - det varsala T-et, det är liksom det som är pricken över i-et så att säga :-D . kul förresten att du inte enbart kollar fönster!
Pumita - det är nåt med de vassa tyska che-ljuden som skorrar när det ska handla om kärlek ... fast säkert är det bara en av många fördomar! Den finska versionen blir nog vad som förr i världen kallades en festremsa!
Ilh - hoppas din söndag blev trevlig, med eller utan skylt - min piggade du ju upp med din kommentar!

Hannele på Hisingen ♥ sa...

Aj aj aj det bultar och det bankar
på Hisingen...

Bloggblad sa...

Jag kan ytterst lite franska, men nog tusan tittade jag länge och undrade om det inte var något fel... och jag hade rätt, alltså.

Jag har numera Språktidningen (mkt intressant!) och där finns en artikel nu om hur vanligt det är att tatuera in ordstäv och fraser på latin, en latinprofessor fick dagligen mail om hur än det ena, än det andra skrivs på latin. Om man nu inte behärskar latin, varför i hela friden tatuera in nåt man inte förstår?

Skulle nån tatuera in en fras på arabiska? Japanska? Mandarin? utan att kunna språken. Jag undrar...

Della sa...

Härligt skrivet. Såg faktiskt inte stavningen förrän jag läste din text. Liksom bara utgick ifrån vad det skulle stå där... Det ser man hur uppmärksam jag är då. :)

♥ Hannele sa...

Carpe diem.... Bloggblad.

Erik Semlan sa...

Lustigt, jag märkte inte felstavningen först. Söt kudde.
Intressant att läsa din kåserande text kring detta "jag älskar dig", du broderade på bra. :-)

Benita sa...

Snygg är kudden i alla fall, märkte inte heller felstavningen först. :)

Stare Ström sa...

Värre för de som har låtit tatuera in något som blivit felstavat!

Bloggblad sa...

Hannele: De gustibus non est disputandum!

Klimakteriehäxan sa...

Tänk att jag har så bildade läsare - Hannele och Bloggblad - att jag nu kan få kommentarer på latin!!! Inte dåligt!
Om tatueringar vet ni nog redan vad jag tycker. Inte.
Det var väl bra ändå att några gillar kudden - kanske den finner en köpare trots allt!