Ni ser den, både på mitt foto och hemma hos er själva: tv-rutan.
I inte mindre än 46 år har jag arbetat med tv, i en mängd olika funktioner och med många olika sorters program. Jag jobbar fortfarande, men är förstås också en flitig tittare på allt möjligt. Nyheter naturligtvis, dokumentärer, sport, långfilmer, pratprogram. Väljer också bort en hel del som inte går att stå ut med, som serierna där folk ska paras ihop inför kamerorna.
Hur som helst har tv-rutan blivit en oundgänglig pryl i hemmet, mitt och de flesta andras. Det har gått några år sedan den täcktes av skjutdörrar i trä och mamma hade lagt en liten spetsduk ovanpå, och på den satt en liten blomvas – ja stod där inte en ljusstake också tro?
Nu är den så kallade "bull-tvn" utbytt mot en platt och skärmen har växt med många tum. Svartvita bilder minns vi knappt, i stället handlar det om hd och kanalbyte via en fjärrkontroll med så många finesser att man snabbt trycker fel.
Just i dagarna firar Sveriges Television sin 60-åriga existens. Vad kommer att hända med SVT som 60-plussare? Om tio år har vi svaret!
Copyright Klimakteriehäxan
Denna veckas tisdagstema är alltså RUTA och andra bloggares rutor hittar du vägen till här.
Hoppsan!! Likadan ruta som jag men jag nöjer mig med att enbart titta :)
SvaraRaderaI teves barndom kring 1960 var jag med i en barnensemble i svenskspråkiga YLE;s barntablå. Programmet hette Vi på lilla torget, med en snäll polis och en hoper ungar, varav jag var en....
SvaraRaderaSen tog det stopp på min mediekarriär. VR-glasögonen utsedda till årets julklapp idag, hur länge nöjer vi oss med platt-tv?
Den rutan är nog väldigt vanlig!
SvaraRaderasjälv har jag levt utan tv ett par decennier... plus mina första tio levnadsår. Men svensk tv är bra! (I Finland hade vi reklam-tv från början)
SvaraRaderaUndrar om man skulle klara sig helt utan tv.n....... Jag hade en tvfri kväll härom dan och himmel vad mycket man hann fixa :-)
SvaraRadera