tisdag, november 01, 2016

Tisdagstema: SPÖKLIKT

Hur ser din relation till fladdermöss ut? Går tankarna med en rysning till blodsugande vampyrer? Eller är du tacksam för att de käkar insekter, till exempel myggor, som annars kanske skulle besvärat dig? Eller har du tagit intryck av den nya forskning som hävdar att genom att studera fladdermössens sätt att flyga kan man lära saker som bl a förbättrar framtidens drönare, kameraförsedda högteknologiska minifarkoster?

Fladdermössen är hur som helst fascinerande. De är inte bara mästerflygare som manövrerar med hjälp av sina känsliga vingar, de är helt enkelt de enda däggdjur som kan flyga. De syns inte till i dagsljus och de är (jo faktiskt) totalt ofarliga för människor. Dessutom är de rätt söta om man tittar dem i ansiktet och till råga på allt otroligt mjuka i "pannan", det vet jag eftersom jag faktiskt klappat en en gång! Den hängde upp och ner och sov på en vägg, i skydd av en bräda ...

En som tjusats av fladdermusen är alldeles uppenbarligen akvarellernas mästare Lars Lerin. Han har samlat på sig massor av olika sorters djur, fjärilar, skalbaggar, fåglar som han konserverat och sen använt som motiv. Och i hans utställning på Sandgrund i Karlstad finns den, fladdermusen som jag fotograferat. Kanske ser han den som ett naturens eget konstverk.

Vacker kan man kanske inte påstå att den är  men vad sägs om lite spöklik?
SPÖKLIKT är faktiskt denna veckas tisdagstema, väl tajmat med Halloween-firandet som för varje år verkar bli alltmer omfattande.
Och hur djurintresserad man än är så kommer de sällan helt till sin rätt när de nålats upp på en papp- eller träskiva. Men fladdermusen ska behandlas med aktning, som det nyttovarelse den är. Även om den råkar likna ett spöke.

Copyright Klimakteriehäxan

10 kommentarer:

Stare Ström sa...

Ja, fladdermöss ska vi vara rädda om. De är ju faktiskt fridlysta numera!

Emma, Sol som sol? sa...

Vi hade fladdermöss i Sverige och vi har dem även här, gillar dem.

Gillar dock inte att komma upp i sovrummet i Sverige och hitta en bit fladdermus, den andra biten hade katten i magen.

Och vilken cirkus vi hade när en kom in i vardagsrummet och flög runt-runt-runt... Katten satt på soffryggen och följde den med blicken, hennes huvud rörde sig alltså runt-runt-runt det med. Såg helfestligt ut. Kan avliva myten med att de drar sig till vitt, vi kunde inte fånga den med ett vitt lakan. Däremot så gormade jag till mannen min att öppna fönstret och när det var gjort så flög fladdermusen en lov förbi och sedan rakt ut i natten och friheten.

Gu så besviken katten var.

Musikanta sa...

Fladdermusen är nioåringen Casimirs favoritgosedjur. Som väl är finns denna varelse numera som sådan. På landet på Öland långt till närmsta granne cirklade de runt i ljuset från husets ytterlykta till barnbarnens stora förnöjelse.
Ingrid

Violen sa...

Cool bild! Som Stare säger, vi ska vara rädda om fladdermössen! Själv tycker jag inte att de är så skräckinjagande men jag har aldrig haft några tätt inpå mig.

Göran sa...

Fick du lov att skjuta vampyren med en musköt?

Mias Mix sa...

Ja den kan vara spöklik! Men mest äcklig tycker jag. I Australien varnade de för dem. Träden var alldeles fulla och om någon trillade ner skulle man absolut inte röra dem för då kunde man få tbc.

♥ Hanneles bokparadis sa...

blev så glad en mörk sommarkväll när jag hörde och såg fladdermöss flyga utanför vår altan, häftigt! ❤️

Klimakteriehäxan sa...

Stare Ström - fridlyst sen 1986, det hade jag missat!
Emma - det visste nog inte din katt heller, men man ser scenen framför sig och fnissar!
Ingrid - originellt gosedjur
Violen - de håller sig nog helst på visst avstånd om man inte krockar med dom när dom jagar mygg
Göran - jag vet förstås inte vad som orsakat hålet!
Mia - det kan ju inte vara sant eller hur???
Hannele - jag tycker de är svåra att upptäcka

Paula i pörtet sa...

Hej! Jag hittade för inte så länge sen ett praktverk som handlade om fladdermusen, nämligen Johan Eklöfs Fladdermöss - i en värld av ekon. Har redan glömt hur många tusen arter det finns av fladdrisarna, men många var dom! I boken fanns massor av fantastiska foton, men huva så skräckinjagande de ser ut, det kan nog ingen ta ifrån dem. Sen att dom är ofarliga för oss människor är en annan sak. Vi hade fladdermöss uppe i ladan, hittade en liten stackare i ett träd. Inte ett dugg otäck. Men, när dom kom i en stor svärm nere i Sala silvergruva då duckade jag, med besked. Men det var väl mest den kusliga inramningen jag bävade för, är ingen vän av underjorden...
Har inte ännu tagit mig till Lars Lerins utställning men har läst och bläddrat i alla hans böcker och han är en stor favorit!

Klimakteriehäxan sa...

Paula - du blir inte besviken när du väl kommer till Lerins Sandgrund! Och fladdermöss - ja dem vet jag ju faktiskt otroligt lite om ...