lördag, december 03, 2016

Glöd som aldrig slocknar

Ibland kallas den för våreld. Fram i september heter den höstglöd. Men den finns året om, den där snälla krukväxten som tål nästan vad som helst tills den en dag blommat klart. Och då får den oftast ingen nåd. Den åker ut.

Det handlar om den vanligaste varianten av kalanchoe, en familj fetbladsväxter med ungefär 125 familjemedlemmar varav hälften har sitt ursprung i Madagaskar. De har olika bladformer, olika blomställningar och förstås olika färger. Dessutom finns numera en variant vars blommor ser ut nästan som små rosor (då heter de calandiva).

Gemensamt för dem alla är att de är överkomliga i pris. Vi behandlar dem därefter: slit och släng. Vilket faktiskt är lite dumt, eftersom de dels kan bli ståtliga gröna plantor som försvarar sin plats även utan blommor, men också för att de visst kan tänkas blomma om.

Idag har jag bredvid mig en rosa höstglöd som var väldigt nära att åka ut i soporna, nu när julstjärnor och tulpaner kräver plats. Men hoppsan! den är ju full i knopp! Lägg därtill att jag alltid brukar plantera ut våreldarna på balkongen när det drar ihop sig till sommar. Sedan blommar de på nytt i flera månader, så himla snällt!

Och jag lovar ingenting bestämt, men nog kan det tänkas att ett eller annat rödblommigt exemplar får komma hem endera dagen, då förmodligen under namnet "julglöd". Kärt barn, ni vet.

Dock har jag nu skaffat en kusin från kalanchoe-släkten som jag inte lyckas identifiera trots träget googlande. Snygg, kraftig bladrosett som skickat upp en intressant stängel med massor av små knoppar som jag hoppas tänker slå ut. En fin siluett mot den vita väggen.
Men vad heter den? Vet någon?

Copyright Klimakteriehäxan

4 kommentarer:

Bloggblad sa...

Just den känner jag inte igen, annars är den här växten en klar favorit i köksfönstret, och ibland på andra ställen.

♥ Hanneles bokparadis sa...

slit och släng på plantor har blivit så vanligt, trist.

Musikanta sa...

För mig finns bara orkidéer, de enda växter som jag klarar. Det blir inte ens en julros i år - de är så tråkiga när de vissnar och jag nänns inte slänga dem. (Jag tillhör de få som är allergiska mot julen för övrigt.)
Ingrid

Klimakteriehäxan sa...

Julros är skitsvår, ska ju stå ute även i kylan. Svindyr är den också. Men du menar kanske julstjärna/poinsettia? De kan vara besvärliga ibland.