måndag, december 19, 2016

Med julen runt halsen

Smycken kan vara så olika. Gjorda i ädla metaller, med diamanter och pärlor. Billiga bijouterier som tappar sin glans ganska fort. Eller så bär man med största glädje halsbandet av indianpärlor som tillverkats på dagis och överräckts med stolthet.
Alla smycken passar dock inte alltid. Det beror på kläder, på färger och inte minst på tillfälle.

Exempelvis passar mitt julhalsband inte särskilt bra annat än några dagar så här i december. Men då sätter jag det gärna på mig och det ger ganska säkert kommentarer, för det verkar som om jag är tämligen ensam om att äga eller åtminstone ha kvar trähalsbandet som Gudrun Sjödén designade för många år sedan, minst tjugo tror jag men jag vet inte så noga.

Då när det begav sig satte jag upp halsbandet på min önskelista. Maken såg lätt förundrad ut, han var mer inne på de ädlare varianterna, men han gick till Sjödén-butiken. Paketet låg under granen och jag blev glad när jag kunde ha julen runt halsen.

Sedan dess bär jag det varje år och tycker att halsbandet bidrar till julglädjen och feststämningen, med sina granar, de små paketen, polkagriskäpparna och det där i mitten som kanske är en stjärna, kanske ett klot eller möjligen en blomma. Det får man bestämma alldeles själv för vad designern hade i åtanke vet jag ju inte.

Copyright Klimakteriehäxan

3 kommentarer:

♥ Hanneles bokparadis sa...

gillar Gudrun ❤️

Emma, Sol som sol? sa...

Åh! Plötsligt kom jag på en sak jag saknar: mina julsmycken! De som jag har haft på mig sedan jag var liten, min fina brosch jag fick av farmor. De ligger magasinerade i Sverige.

Klimakteriehäxan sa...

Ja Emma varje år säljer ju guldbutikerna julbroscher etc ... men de är i annan stil än Gudruns!!! och jag tycker mitt halsband tål tidens gång väldigt bra! Men synd på arvegodset, att du har det utom räckhåll.