Hur viktigt är en boks omslag?

Man vet hur boken man söker ser ut. Men den går inte att hitta. Kanske, ja troligen, beror det på att man gett den ett nytt omslag. Varför byter man omslag på böcker?

Det är Mia i bokhörnan som undrar, i sin återkommande helgfråga. Och visst kan man undra, inte minst med tanke på att för den som ger ut böcker idag är omslagsdesignen en relativt tung kostnad.

När jag tänker på saken och på olika utgåvor jag sett tänker jag att det helt enkelt handlar om att hitta en ny publik. Titta bara på gamla klassiska flickböcker! Tjejerna får nya frisyrer, ny klädstil, nytt allting. Kulla-Gulla böckerna är ett bra exempel. Eller tänk på nyutgåvorna av Selma Lagerlöfs klassiker, de som nu fick omslag med blommor ur systrarna Jobs produktion, bilder som definitivt tilltalar många som aldrig skulle ha kastat ett öga på något diffust svartvitt.

Skojigaste exemplet som jag nämnt flera gånger förr är Harry Potters genombrott: eftersom så många vuxna läste om honom gjorde man en speciellt utgåva med omslag som inte skulle se barnsliga ut ... och därmed kunde man läsa boken på t-banan utan att skämmas ... så hette det i alla fall.

Lustigt nog har omslagens betydelse inte alls trängt igenom i Frankrike, så vitt jag förstår. Där står bokens titel och namnet på författare och förlag och sällan särskilt mycket mer, men de säljer böcker ändå! 

Nu tror jag i och för sig att även fransmännen är på väg att satsa mer på sina bokomslag. Vill minnas att Stieg Larssons serie om Lisbet Salander inte såg ut som Annie Ernaux underbara roman "Sinnenas tid" (Passion Simple) på bilden här bredvid. Jämför med det svenska omslaget till samma historia! Minns att det var just omslaget som fick mig att slå till, detta var den första bok av Ernaux jag läste. Det har blivit fler.

Bonusfråga: Har du haft en bra påsk? Jo då, tackar som frågar, den var lugn och ganska behaglig!

Copyright Klimakteriehäxan