Koltrastfilm utan fågel

Yllka Gashi spelar huvudrollen Fahrije. Foto Alexander Bloom.

Tänk att jag har kommit iväg på bio igen! Jag är väldigt överraskad själv! 

Men goda vänner hade sett "I koltrastens land" och rekommenderade den varmt. Klart jag blev intresserad, jag som har pippi på fåglar och älskar koltrasten, min favoritsångare alla kategorier!

Filmen är verkligen inte vilken rulle som helst. Den utspelar sig i Kosovo, på albanska, och inte ett enda namn eller ansikte känner man igen. En sann historia ligger till grund för storyn, som handlar om hur många kvinnor fann sig stå ensamma med hus och barn sedan deras män "försvunnit", bortförda och sannolikt dödade, i en orolig tid när det varit krig i landet.

Huvudpersonen är en av de där kvinnorna. Hon har två barn och lever med sin handikappade svärfar. Hon tar körkort trots omgivningens protester och skaffar en skrothög till bil för att öka sin rörelsefrihet. Hemma fortsätter hon sköta bikuporna som hennes man byggt för att kunna sälja honung, men folk köper inte många burkar, pengarna räcker inte.

Alltså formerar sig en grupp kvinnor som vill skapa arbete åt sig själva. De börjar producera ajvar i större skala. Ajvar är en grönsaksröra som tillhör traditionen i köket i Balkan-länderna, den består mest av paprika, olja och mycket kryddor (och är god, för övrigt!). Tilltaget ses med oblida ögon av männen som finns kvar i byn, men kvinnorna kämpar vidare och det blir många burkar ajvar, som säljer bra. 

"Feministisk filmpärla" har den kallats! Och trots många mörka grundtoner förmedlar den en känsla av hopp, att den som ger sig katten på något också kan lyckas, hur svårt det än kan se ut. Samtidigt kan man skänka en tacksamhetens tanke till det faktum att man själv växt upp så långt från krig i vilka män i produktiv ålder försvinner in i ett svart hål för att aldrig mer höras av. Deras öde förblir okänt.

Filmen visades för första gången på Sundance-festivalen i USA, och där fick den inte mindre än tre fina priser. Nu ska den representera Kosovo som landets Oscarsbidrag. 

Men när de 90 minuterna hade passerat satt jag faktiskt där i biosalongen och kände mig lite lurad. Var hade koltrasten gömt sig? Den gåtan kunde Google lösa. "Kos" är ordet på albanska för "koltrast". "Kosovo" är genitivformen, alltså "koltrastens". Fast det leder ju till en ny fråga: är det gott om koltrastar i det där landet? För att få svaret blir man kanske tvungen att åka dit ... det skulle jag nog inte ha något emot faktiskt!

Copyright Klimakteriehäxan