Jag gör ett försök med bokstaven F, som här får stå för Fascinerande läsning. Om ni inte är bekanta med "Florence Stephens förlorade värld" av Lena Ebervall och Per E Samuelson så se till att bli det! Otroligt bra och, som alltid när det gäller de här författarna, gediget researchad historia. Huvudpersonen var en rik flicka i början av sitt liv, men lurades grymt på alla sina tillgångar på ett sätt som inte ens den mest naiva människa borde ha gått på. Men det gjorde hon. Och blev ändå livet ut trogen kungen, som av allt att döma var hennes far, och dennes familj.
Donna Leon, amerikanskan som satt Venedig på deckarkartan, är alltid både underhållande och lättläst. "Falska bevis" (Doctored Evidence) är bara en (nummer tretton faktiskt) i den långa raden av historier om brott som blir lösta av kommissarie Brunetti medan pastan kokar och folk tar sig ett glas rött.
En serie av helt annan typ skrevs förstås av Enid Blyton. "Fem söker en skatt" var den första, gavs ut 1942. Sedan blev det ett tjugotal till, hett älskade av barn över hela västvärlden som hängde med George och hennes kompisar och den härliga hunden på utflykter (med för mig exotisk matsäck), alltid med ett visst mått av dramatik i storyn. Fascinerande, som sagt.
Copyright Klimakteriehäxan
Boken om Florence Stephens har jag inte läst men jag såg en dokumentär på SVT-play. Ett rörande människoöde. Femböckerna älskade jag som barn. Donna Leon har jag nog aldrig läst.
SvaraRaderaBoken är bättre än filmen, tycker jag. Donna Leon är behagligt att ta till när inte hjärnan kräver en massa motion.
RaderaFem-böckerna gillade jag! Undrar om de håller än
SvaraRaderaTror att de håller ganska bra faktiskt!
RaderaEnid Blyton älskar jag fortfarande
SvaraRaderaGammal kärlek rostar aldrig!
RaderaFemböcker har man ju läst för evigheter sedan och gillat jättemycket. Tack för övriga tips.
SvaraRaderaFunderar allvarligt på att leta upp och läsa om nån Fem-bok, faktiskt.
RaderaJag känner till böckerna men har inte läst någon av böckerna.
SvaraRaderaRekommenderar Ebervall/Samuelson å det varmaste.
RaderaDonna Leon läste jag träget under flera år. Gillade både henne och Brunetti. men sedan tog det slut. som det tenderar att göra med deckare. jag hinner helt enkelt inte. Blyton kan jag mycket väl ha läst. den tragiska historien om Florence Stephens känner jag till
SvaraRaderaDet kan bli för mycket av det goda ibland. Jag har inte heller läst Donna Leon på ett tag.
RaderaTack och lov att du tog Enid Blytons bok med, annars hade jag som vanligt stått här som ett levande frågetecken;-)
SvaraRaderaBlyton i våra hjärtan!!!! Men Brunetti, har du ingen relation till honom?
RaderaJag älskade Fem-böckerna när det begav sig. Och ett par andra av Enid Blytons serier.
SvaraRaderaOch jag brukar skryta med att jag översatt ett par av hennes böcker till svenska! Dock ingen fem-bok.
RaderaJag har någon idé om att läsa Donna Leons serie, från början till slut. Än så länge har jag bara läst den första ...
SvaraRaderaOj det låter som att du skulle kunna få en överdos ... men vem vet?
RaderaJag har läst en hel hög med Fem-böcker. Men inte något av de andra två.
SvaraRaderaDen där svenska författarduon är synnerligen läsvärd!
RaderaFem-böckerna läste jag och älskade som barn, och jag läste om en del av dem för några år sedan med stor behållning.
SvaraRaderaJag har inte läst om nån, ska banne mig göra det!
RaderaRoligt det vore att läsa Enid Blyton igen. Läste böckerna som liten.
SvaraRaderaJag ska göra slag i saken. Går ju fort, de är inte tjocka!
Radera