Att lagra semestern inombords

-Härligt med riktigt bröd igen, utbrast dottern efter första frukosten hemma.
Bara att hålla med. Jag förstår precis.
För det bröd vi satt tänderna i under vistelsen i Italien har varit trist. Väldigt mycket skorpa, väldigt lite smak. Och gammalt redan någon timme efter att det tagits ut ur ugnen. Ingen produkt som hedrar bagarskrået, med andra ord.

Men annars kan man inte klaga på maten.
Pizzan ÄR godare än i Sverige.
Pastan ÄR kokt al dente.
Skaldjuren ÄR fräscha.
Tomaterna ÄR solmogna.
Risotton ÄR nygjord.
Glassen ÄR fantastisk, särskilt den mörka chokladen.
De vita nektarinerna ÄR underbara.
Vinet ÄR billigt.
Alltså är det lätt att uppskatta det man serveras, bortsett från brödet då.

Det finns ett talesätt som går ut på att man ska lagra semestern inombords för att ha något att ta till när snön yr och solen är nästan osynlig.
Min kropp har tagit till sig det resonemanget, och alla mina fettceller har jobbat för högtryck. Nu finns det mycket sparat av den goda italienska maten. Badrumsvågen, som jag i flera dygn tagit omvägar kring, talade sitt tydliga språk när jag med dödsförakt klev upp på den i morse.

Ska jag nu börja ett nytt och bättre liv?
Lovar ingenting bestämt den här gången.
Men sände det italienska brödet – och Ryan air – ännu en bister tanke i morse. Till Italien tog vi oss nämligen med Ryan. Och flyga kan dom nog, men den som blir hungrig ombord får skylla sig själv. Ta mackorna till exempel: de är riktigt trista, brödet nästan italienskt. Samt betingar ett pris av 50 kronor styck.

I morse, däremot, tog jag en liten inrikestur med Malmö Aviation, ett företag jag härmed gör reklam för (ingen som betalar sina resor med egna pengar låter väl maten ombord avgöra valet av flygbolag, det är Ryan air ett bra bevis för så vitt jag förstår).
Men på det här flyget vankades det frukost. Gratis. Och vad fick jag? Jo: gott bröd av flera sorter. Rökt skinka, en rejäl skiva ost, prickig korv, kokt ägg, sallad, tomat och lingonyoghurt. Samt juice och kaffe eller te.

Jag åt upp alltihop utom korven. Där smög sig den starten på ett eventuellt kalorisnålare post-semester-liv.
Man måste väl visa att man uppskattar god mat?

Copyright Klimakteriehäxan