Granen lever - leve granen!

Ni vet hur det är: varje julafton vid pass kvart i fyra på eftermiddagen blir Musse Pigg lika glad.
-Pluto! We have chipmonks in our tree! ropar han förtjust när han upptäcker att hans julgran lever. Det är Piff och Puff, som förvandlat hans gran till en enda rishög, men som ändå gör Musse så lycklig.

Med åren har man lärt sig att varje julgran utökar antalet husdjur med någon miljon eller så. Fast vi brukar inte umgås så nära med dem, inte klia dem under hakan eller ens jaga dem med flugsmälla. De är helt enkelt för små för alla liknande aktiviteter.

Men i år lever vår julgran på ett nästan sensationellt sätt. Förstår inte hur jag ska ha hjärta att hiva ut den på lördag, när Knut framkallar julens slut.
Hela granen är nämligen full med blommor. Små söta, stjärnliknande blommor, på varenda gren, med bara några centimeter emellan, ibland som i små klasar. Man kan ana att späda ljusgröna skott är på väg också, fast vi är inte riktigt där än.

Vad är väl ett par tecknade jordekorrar mot detta äkta svenska skogsmirakel, jag bara undrar?
En gran som på det nya året klär sig i festskrud alldeles själv vore väl värd ett bättre öde än att sönderdelas i en flismaskin eller offras på den kommande majbrasan?
Vad sägs om ett fyrfaldigt leve för denna livskraft, denna sjudande energi, denna skönhet, detta tecken på en framtid (som granen dock inte får uppleva, det är sant)?!

Och för att fira detta storslagna finns för första gången här på min blogg en BILD.
Det har blivit enklare att publicera sådana i nya blogspot-modellen. Fast jag lovar inte att det blir en massa foton ändå, lite mer tid tar det ju, trots allt. Så håll till godo med mina granblommor!

Copyright Klimakteriehäxan