lördag, januari 13, 2007

När vanlig tvätt blir vacker

Den våta tvätten kommer ut ur maskinen, nycentrifugerad, hoptrasslad, skrynklig. Det är handdukar, trosor, tröjor, lakan, kalsonger, strumpor i en enda stor familjeblandning. In i torkskåpen ska det, alltihop.

Jag hänger upp en orange handduk. Den hamnar bredvid ett rosa örngott och därintill väntar en brun t-tröja på varmluften. Ett grönblommigt lakan strax bredvid, och ännu en handduk, gladrandig.
Så där ser det ofta ut i torkskåpet när jag har tvättid.
Och då tänker jag på Lena.

Det hände sig en gång på tidigt 70-tal att vi hjälptes åt i tvättstugan, Lena och jag. Vi tömde maskinerna under småprat och jag började hänga.
Plötsligt märkte jag att min väninna iakttog mig med en fullständigt förbluffad min.
-Vad är det?
-Ja men snälla, så där kan du väl inte hänga grejerna?
-Va? Hur då?
Min oförståelse var total.
-Blått bredvid den där blommiga – det skär sej ju som fan!

Jag stirrade på tvättlinan.
-Det ser du väl? framhärdade Lena.
-Har aldrig tänkt tanken, mumlade jag, tog ner det blommiga och flyttade något ljusare blått nära det mörka som redan satt i klädnyporna. Försökte ändå med en invändning:
-Men det spelar väl ingen roll, det ska ju ändå snart tas ner?
-Nej nej, svarade hon, det ska ju hänga här ett bra tag och det är självklart att man måste hänga efter färg och koordinera så långt det nånsin går! Har du verkligen inte tänkt på det? Får ju ont i ögonen annars!

Ja min estetiska kamrat hängde alltså alltid sin tvätt ordnat efter färg. Ton-i-ton, eller komplementfärger ihop. Aldrig något som skar sig.
Hon hade ett utpräglat sinne för form och färg, det är sant och var tydligt både i hennes hem och i hennes sätt att klä sig. Men när tvätten skulle torka?
Jo, så var det. Färgerna på de nyss upphängda plaggen fick inte krocka.

Så kom de upp på linan, hennes tvättade saker, metodiskt och prydligt. Ton i ton, komplementfärger sida vid sida, vitt eller svart som avgränsning ifall ingen annan råd fanns.
Och när jag många år senare såg hennes tvätt som en textil regnbåge mot en fond av blå himmel och Portugals grågröna olivträd förstod jag henne.
Det som annars bara är ett trist måste blev en smekning för ögat, vinden åstadkom en vågrörelse bland ärmar och byxben, en rörelse som underströk tanken. Plötsligt var simpel tvätt omvandlad till skönhetsupplevelse.

Dithän kommer jag aldrig. Men så gott som varje gång jag tvättar tänker jag på henne, som skulle ha fyllt år i veckan men som inte behövt tvätta på flera år nu.
Änglar gör ju inte det. Tror jag.
Gör de det hängs nog tvätten i färgkoordinerad ordning.

Copyright Klimakteriehäxan

11 kommentarer:

  1. Haha, oj vad jag känner igen mig. Inte så att jag medvetet väljer färgerna bredvid varann, men nu när du säger det så... visst! Jag gör så med, har bara inte tänkt på det. Är kanske inte lika slavisk. :)

    SvaraRadera
  2. Vacker berättelse. Många människor har något speciellt, så att man minns dem.'

    Varje gång jag trodde jag var extra snygg på jobbet sa en kompis att tröjan och kjolen var olika toner... Jaha, skulle jag gå hem och byta? Rumskompisen var helt blind och maken kraftigt färgblind.

    SvaraRadera
  3. Vilken vacker berättelse. Idag är det tvättdag och jag kommer att tänka på det när jag hänger min tvätt. Ja, jag kommer nog att tänka på det i fortsättningen ... när jag har tvättdagar.
    Kom också att tänka på väninnan jag har som alltid hänger sina kläder i rätt färgskala. Hennes lägenhet är inte stor men där finns en klädkammare som vårdas ömt.

    SvaraRadera
  4. våghalsiga vera11:31 fm

    Fast om de är änglar blir det nog mest vittvätt....eller?

    Mycket vackert skrivet.

    SvaraRadera
  5. Vittvätt - ja förstås! Tänkte inte på det...

    SvaraRadera
  6. Det har jag aldrig bara tänkt på.

    Min primära tanke har alltid varit att få tvätten torr, inte hur den ser ut när den gör det...men jag antar att jag kommer att tänka på detta varje gång jag hänger tvätt hädanefter :o)

    SvaraRadera
  7. Har heller aldrig funderat i de banorna. Men tänkvärt!

    SvaraRadera
  8. Anonym8:23 em

    Hihihihi.. Jag brukar köra med en lina åt dotter nr 3, lina åt nr 2 och vidare.. Eftersom när jag tar ner och viker så går det fortare.. *s*

    SvaraRadera
  9. Stämningsfull historia om tvättens värde, och goda vänners...

    Jag som är så tacksam över att tvättmaskinerna finns kommer att få det än lättare nu.. :)

    SvaraRadera
  10. Ja jag måste nog trots allt bekänna att jag fortfarande mest går in för att få det torrt... Annars tycker jag att Anne-Majs system låter bra om man tvättar åt många.

    SvaraRadera
  11. Oj, precis sådär är min yngsta dotter. Inte för att hon hänger tvätt annat än efter mycket tjat, men hon är helt besatt av färgmatchning i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

    SvaraRadera