tisdag, augusti 03, 2010

En födelsedagsklänning

När Tage har namnsdag fyller Dottern år. Dags att fira i dag, med andra ord.
Men eftersom själva födelsedagsbarnet befinner sig drygt femtio mil bort, i Oslo, blir det varken traditionsenlig hembakad tårta eller kram. Förmodligen klarar hon sig bra ändå, det blir ju ändå så förr eller senare.

Här hemma råkar den där bemärkelsedagen sammanfalla med ett sällan upplevt och tämligen kortvarigt utbrott av garderobsstädning. Då inser jag, att på den av mina kläder redan ansträngda stången hänger fortfarande en rad små plagg, i storlekar från 90 till 120 centilong - sparade guldkorn. Där finns lussesärken, den som blev så lyckad att jag ”förstorade” den år efter år tills det absolut inte gick längre. En finare tärna har aldrig skådats, men det hade ni redan räknat ut.

På en hängare finns också en riktig födelsedagsklänning: den söta blommiga Dottern hade den dag hon fyllde fyra. En ljuvlig kreation från Polarn & Pyret, affären där jag hängde på låset varje gång det var readags. Minsann har jag också sparat den lila tröjan med tillhörande byxor, en velourskapelse med blombroderi – ett älsklingsplagg i 110 centilong. Och så en riktig favorit från H&M:s åtminstone förr så pålitliga barnavdelning: en lång klänning i mjukaste bomullsjersey, mönstrad med blå blommor på vit botten.

Varför sparar man sådant? Kläder som förmodligen är helt ointressanta för alla andra, utom för mig som minns hur det var, vad vi gjorde, hur det kändes?
Något riktigt vettigt svar på den frågan har jag inte. Att spara till de eventuella barnbarnen är inget jag aktivt ägnar mig åt. Och mycket har jag låtit gå vidare till andra ungar.
Men nu ska jag i alla fall packa ner också de här souvenirerna i en speciell låda, där de får samsas med andra högst konkreta minnen.

Det är ganska lätt att förutse, att så här arton år senare har inte den där flickan valt en födelsedagsklänning i pastellblommig bomull till dagens firande. Säkert är hon jättefin ändå, även om anblicken knappast slår den av den jublande glada fyråring som dansade till Lek & Låtlaget innan vi åkte hem till tårtan och paketen.

Förresten tänkte jag att man kunde ju ändå blommografera, det vore väl trevligt med en liten bukett från mamma och pappa! Fast när jag insåg att minsta blomsterkvasten skulle gå på nästan 700 kronor, då blev det inget av det heller.
Jag tillägnar i stället Dottern den rosa buketten gerbera på bilden, inhandlad för 19:90 på Lidl häromdagen.
Känns som ett långt bättre köp …
Och Tage, du kan också få ta åt dig av blommorna om du råkar hälsa på här!
Grattis, båda två!

Copyright Klimakteriehäxan

8 kommentarer:

mossfolk sa...

Jag vet att min mamma har sparat den vita spetsklänning med rosa rosetter som jag själv valde till min första skolavslutning. Bland annat :)
Att skicka blomogram är hutlöst dyrt. Mina sådana planer brukar sluta med ett vanligt födelsedagskort...

Vitsippan sa...

Känner igen mig, gjort detsamma.Det är väl en naturlig tendens för Mammor att spara en klänning el.ett plagg från tiden då barnet var litet och lätthanterligt, inte sa emot, utan tacksamt,gjorde som vi sa och ville. Det tror jag.

Kram Mi

Vitsippan sa...

Känner igen mig, gjort detsamma.Det är väl en naturlig tendens för Mammor att spara en klänning el.ett plagg från tiden då barnet var litet och lätthanterligt, inte sa emot, utan tacksamt,gjorde som vi sa och ville. Det tror jag.

Kram Mi

Susjos sa...

Fina klänningar ;)
Och trist att det ska kosta så mycket med blommogram :)
Grattis till Tage och dottern din!

Annaa M sa...

Hos oss är det inte jag som har sparat, det är barnen själva som har valt ut vad de vill ha kvar. Själv såg jag till att spara min examensklänning från första klass och få med mig den när jag flyttade hemifrån. Äldsta dottern hade den på sin första skolavslutning. Det min mamma sparade kom inte fram förrän mina barn var vuxna, sorgligt. Så jag ska se till att de får med sig sina fullpackade galonbagar när de väl slår sig till ro någonstans.

Annaa M sa...

Hos oss är det inte jag som har sparat, det är barnen själva som har valt ut vad de vill ha kvar. Själv såg jag till att spara min examensklänning från första klass och få med mig den när jag flyttade hemifrån. Äldsta dottern hade den på sin första skolavslutning. Det min mamma sparade kom inte fram förrän mina barn var vuxna, sorgligt. Så jag ska se till att de får med sig sina fullpackade galonbagar när de väl slår sig till ro någonstans.

Monica sa...

Känns bekant... :) Och klänningen är verkligen ljuvlig!

Anonym sa...

Försenat grattis till både dottern + Tage!

Jag har förmågan att hamstra nästan allt och när jag kommer mig för att rensa ut och slänger/ger bort är det ALLTID precis en vecka innan jag förstår varför jag hamstrat just den grejen...........

Jättesöt klänning!

Kulsprutan