Prisvärd

Du ser den precis överallt: på stranden, i handen på en gående på gatan, fastklämd på cykelns pakethållare, i tvättstugan, i mataffären, fylld med packning till bilsemestern, på tåget också – ja till och med på flyget. Den har gjort sig oumbärlig. Den verkar tåla allt. Den åberopas som måttenhet. Den tar ingen plats men rymmer det mesta. Den finns över snart sagt hela världen. Den väger nästan ingenting i sig själv men tål obegripligt hög belastning. Den kostar bara fem kronor.

Alla har minst en. Jag har säkert åtta, och det beror framför allt på att den är outslitlig.

Vad är nu detta för livsnödvändig pryl jag hyllar så oförblommerat?

Visst har du förstått att det handlar om Ikea-kassen, den blå som ligger i kassan, med handtag i två längder, att ta med hem i stället för den gula som du lånat under din köprunda i varuhuset?!

Hur klarade vi oss innan den fanns, det är frågan. Vi gjorde naturligtvis det, men i dag är det lika otänkbart att vara utan Ikea-kasse som att inte ha mobil. Fast det finns en enorm skillnad mellan de två sakerna: den dyra mobilen måste ständigt förnyas, den går sönder, den blir omodern. Ikea-kassen, däremot, går i princip aldrig sönder och har sett exakt likadan ut (bortsett från färgen) så länge jag kan minnas.

Ikea-kassen, som fyndigt nog heter Frakta, borde få pris. Designpris, kanske, eller något från en eller annan vetenskapsakademi.

Vem är upphovspersonen? Vem ska hyllas? Till vem kan man, i brist på finare belöning, sända en tacksamhetens tanke? Kamrat Google ger ingen hjälp i den jakten. Så tills vidare finns det bara ett pris som gäller för denna superpryl – en femma jämnt.

Copyright Klimakteriehäxan