lördag, juni 24, 2017

Gladare gossar – det tackar jag för!

Det var en gång en tavla som gjorde mig ytterst deprimerad, morgon efter morgon. Tre barn stirrar rakt fram med nollställda, oengagerade, trista ansiktsuttryck.

Jag skrev om mina känslor för den där bilden, hur gärna jag skulle vilja slippa se den, här på bloggen och i företagets interntidning. Fick otroligt mycket medhåll men också lite motstånd: så där fascinerade var vi, skrev en, när teven hade kommit till byn. Vi satt där och tittade, fullständigt bortkollrade, inget kunde störa oss!

Nu nästan fyra år senare har något hänt. Pojkarna har blivit gladare! "Sedan fick de wifi" har någon skrivit på kopian av den nya versionen, uppsatt på väggen bredvid Claes Juranders otrevliga original.
Och inte bara grabbarna på pinnstolarna har fått mungiporna uppåt, det hade samma effekt på mig.

Vem som står för förbättringen är höljt i dunkel, men hen ska ha ett stort tack. Tänk ändå hur mycket bättre saker och ting kan bli med hjälp av modern teknik och lite fingerfärdighet!
Lägger in originalbilden här för snabb jämförelse. Visst  håller ni med mig? Tänk vad ett leende är värt!

Copyright Klimakteriehäxan

4 kommentarer:

Musikanta sa...

Haha, jag håller nog ändå på originalet och köper förklaringen med TV. De är djupt koncentrerade - inte det minsta ledsna. Kul inlägg du skrev den gången.
Ingrid

Anonym sa...

Föredrar klart den glada varianten!
Christina M

Klimakteriehäxan sa...

Ingrid - smaken är som baken, som bekant!!!
Christina - vi är i samma lag du och jag!

Hannele på Hisingen sa...

nja, jag såg nog mest förvånad ut när min faster fick en svart-vit tv . med reklam - för så var det i Finland från början, typ 1961