Han hade förstås flugit in genom den vidöppna balkongdörren, flaxat genom vardagsrummet och kanske gjort en sväng ut i hallen innan han hittade mig.
Det blev inget långvarigt möte.
Talgoxen återvände raskt samma väg han kommit, for ut i solen, utan att lämna minsta spår efter sig.
Undrar fortfarande vem som blev mest förvånad, han eller jag?

Copyright Klimakteriehäxan
Jag blir alldeles förskräckt om fåglar kommer in... in i huset är det länge sen men på altanen flyger de in ibland - och det har hänt att de kommer med sån fart att de kör rakt in i nästa ruta och dör... Jag tycker om fåglar på lite håll... inte flaxandes runt mig.
SvaraRaderaDe som grannarna ideligen matar (året runt) har blivit väldigt påflugna (passande ord dessutom!) och låter oss inte äta ifred ute.
Jag blev lika förvånad och småchockad när jag hittade en fladdermus på köksgolvet. De ser ju lite läskiga ut de små liven
SvaraRaderasnopet, sånt som händer på sommaren, oväntade möten,
SvaraRaderaäven med naturen