söndag, augusti 01, 2010

Drömmen om strykfritt

Vi hade terylenekjol. Det var ett måste, det var det enda tänkbara. Kjolen var veckad, ofta rutig. Den behövde inte strykas, vecken överlevde ändå – även om de blev lite uttänjda, tillplattade, över rumpan när man suttit länge.
Terylenekjolen kunde man skölja upp i handfatet på kvällen. På morgonen var det bara att ta på sig den igen och gå till skolan. Inga problem. Ingen strykning. Framför allt ingen strykning.

Jag står och tänker på terylenekjolarna medan svetten lackar. Strykjärnet är på högsta värme, jag har efter lång tvekan tagit mig an ett gäng sommarkläder som inte blivit använda eftersom de inte strukits. Linne och bomull är ju underbart att ha på kroppen. Men plaggen som sytts i de där naturmaterialen kräver undantagslöst strykning. Vilket inte är en aktivitet man drömmer om när termometern visar +28 och man helst av allt inte vill ha några kläder alls.

I dag, den sista semesterdagen, bet jag ihop. Fram kom strykbrädan, stänkflaskan, järnet. Brallor, klänningar, tunikor fick sig en omgång, i tur och ordning.
Nu kan jag gå till jobbet, fortfarande sommarklädd, nystruken. Dock vet man att skrynklorna snart dyker upp, gör mödan osynlig.
Nog var det något visst med terylene.
Och sedan kom väl banlon också? Precis lika strykfritt …

Hallå alla produktutvecklare: NÄR kommer de verkligt strykfria naturfibrerna? Den dagen drömmer jag om!
För terylenekjolens tid är nog trots allt över för evigt.

Copyright Klimakteriehäxan

9 kommentarer:

  1. När du skriver detta minns jag banlonpolo, brrrrr, vilket fruktansvärt plagg. Som att linda en gammal plastpåse runt halsen, sedan skulle man på dans också, nej jag föredrar definitivt skrynklig bomull.

    SvaraRadera
  2. Håller med. De där konstfibrerna funkade som en bastu man bar med sig. Men visst är det synd att man blir så himla skrynklig, så himla fort!!!

    SvaraRadera
  3. Mmmmmm, jag hade banlonpolo i många färger... svettlukt... men lättvättat.

    Terylenekjol hade jag inte, däremto terylenebyxor. Och elastabyxor. Och twistkjol. På rean i somras hittade jag en jättesöt vit twistkjol i jeanstyg... köpte direkt förstås och mindes när mamma sydde twistkjolar åt mig. Allt hette visst twist då... man hoppade twist och åt twistgodis i twistkjolar...

    Jag tycker att strykning är riktigt trevligt om jag kan lyssna på en bra sommarpratare samtidigt. Ska göra det sista idag - hörde denne fågelman som föreläsare för nåt år sen. Men pratar han bara fåglar stänger jag av och tar nån annan som jag missat.

    SvaraRadera
  4. De flesta plagg blir faktiskt mindre skrynkliga om man inte stryker dem. Gäller kanske inte strikta skjortblusar och sånt. Nästan strykfria naturfibrer finns uppenbarligen. Beskådar fascinerat dotterns herrskjortor av fina märken från second hand butiker i utomländer. Aldrig en skrynkla!

    SvaraRadera
  5. Strykfria herrskjortor i all ära, till en början funkar det - men efter sisådär tio tvättar måste järnet bestämt fram igen ... men det strykfria lintyget, det väntar vi på! för även om linne "får" vara skrynkligt behöver det ju slätas ut emellanåt.

    SvaraRadera
  6. Jag blir svett av bara tanken, herregud de andades ju inte, men du har en poäng ...det var garanterat skrynkelfritt!

    SvaraRadera
  7. Anonym11:24 fm

    Vit veckad (strykfri)terylenekjol, rosa jumperset och vita taxklackade slingbackskor. Det var uniformen då det begav sej!
    En rad pärlor runt halsen hörde förstås till.

    Kulsprutan

    SvaraRadera
  8. Usch ja, vilket hemskt material i kläder.

    Tacka vet jag gabardin-byxor+kjolen i samma.
    Den där banlonpolon har nog alla som upplevt som var födda på -40talet.
    Minns även skumgummi-underkjolarnas tid 7 åt gången, fastnade i öppningen på bussen när jag skulle kliva ombord.Förr älskade jag att stryka, för jag var så frusen.

    Det är så stiligt o.fräscht med nystrukna blusar, så det var väl värt besväret.

    SvaraRadera
  9. Åh, det är inte såna där polyesterblandade herrskjortor, det är fantastiska tyger i renaste bomull eller med sidenblandning, tvättade många gånger. Har aldrig sett sådana plagg i verkligheten förr. Sonen har lagt beslag på en av dem och det märks verkligen skillnad mot hans vanliga. Det handlar inte om kemikalier utan om en utsökt bomullskvalitet, förmodligen särskilt långa starka fibrer.

    Jag strök mycket mer förr. Det blir liksom en annan sorts plagg när man inte stryker.

    SvaraRadera