lördag, november 08, 2014

På 25-årsdagen

Aldrig kom jag till Berlin medan staden var tudelad. Vet inte varför, jag var ju pigg på resor i största allmänhet, men dit styrde jag alltså inte kosan på alla år.

När jag äntligen kom till det som då blivit det förenade Tysklands huvudstad slet jag nästan ut både fötterna och skorna. Flanerade längs resterna av Muren, kollade in Checkpoint Charlie, såg Kurfürstendamm, Alexanderplatsen ... Ja, vi gick så mycket att vi till sist fick kapitulera och sätta oss på en turistbuss. Vilket inte var dumt alls  från övervåningen ser man andra saker än promenerande på trottoaren.

Men trots att jag aldrig hade varit i Berlin minns jag förstås den där dagen för 25 år sedan. Bilderna på glädjestrålande människor, på alla som försökte hacka ett eget litet hål i den hatade muren, på de som sjöng, hurrade, viftade, kramades.

Nu har två år gått sedan mitt första och hittills enda, men förhoppningsvis inte sista, besök i Berlin. Jag har förstått att mycket hunnit ändras också på den korta tiden, även om de största förändringarna antagligen hade skett redan 2012.
Fast minnena från förr finns väl alltid kvar? Även om de gör ont.

Copyright Klimakteriehäxan

7 kommentarer:

Bloggblad sa...

Jag är inte särskilt berest, men jag fick uppleva muren när det var på allvar, och se hur de körde med speglar under bussen och hur de granskade varje anletsdrag i passet. Jag hade ju läst tyska under murentiden, och många lektioner handlade om delningen, så jag var mkt intresserad. Sen var vi där strax efter öppnandet. Det var också spännande. Då blev jag tagen för en östtysk potatisförsäljare på en parkering... Det var kul.

Vi hade ett s.k. Berlinbarn under den delade tiden, och hälsade på honom efter delningen och fick veta en del om hur de själva såg på det hela. Inte riktigt samma version som i tidningar och tv. Mostern till " vår" kille hade bott i DDR och svor väldigt över att de rev muren.

♥ Hannele på Hisingen sa...

sett hemska dokumentär på tv, splittrade familjer. Jag såg en bit av muren för tio år sedan.

Hannele sa...

jättefina bilder, igen.

Klimakteriehäxan sa...

Bloggblad - bra att ha referenser bakåt ju!
Hannele - bilderna från 2012, förstås. Men jag vill gärna dit igen!

tant Hannele sa...

foton, böcker och kvinnor åldras sällan.

bosse31 sa...

Även jag kom till Berlin efter murens fall. Men bitar av muren finns ju kvar av denna skammens mur.
Murens fall väcker ju hopp om att det "omöjliga" kan inträffa. Ett sådant hopp skulle ju kunna vara att Ryssland bestämmer sig för att leva i fred och vänskap med sina nära grannar!

Anonym sa...

Jag tar fäste på en annan speciell dag i dag.
Grattis Häxan! Om jag inte tar fel byter du nummer idag.
Ha en bra dag och fira mycket!
Kram

Kulsprutan