fredag, juni 09, 2017

Heffaklumpen och Martina

Vilket är mitt tidigaste och/eller starkaste minne av böckernas underbara värld?
Det är Annika som undrar, i veckans Bokbloggsjerka.
Jag väljer mellan två svar. Äsch, tar med båda!

Det första är "Nalle Puh" av AA Milne, för det var den allra första bok jag läste på egen hand. Jag var hemma, låg sjuk i sängen när mamma hörde mig skratta. Oväntat! Hon kom inrusande och trodde att något var riktigt på tok. Men det var det inte. Jag förklarade vad som var så roligt:
-Ha-ha-han jahagar en he-he-heffaklump! Hihihaha!
Förmodligen blev jag fortare frisk tack vare det där.

Men det andra jag tänker på, det är känslan att ivrigt vänta på det nya numret av Allers för att få veta hur det gick för blåögda, skönlockiga Martina i "Barn 312". Jag ville förstås också se ut som hon gjorde, tecknad av Kurt Ard, men var rätt chanslös. Hon var ju så söt!

Fick nöja mig med historien, som alltså gick som följetong, skriven av Hans-Ulrich Horster. Läste faktiskt om den för några år sedan och fattade vad det var som var så fängslande, om än ganska oskyldigt och romantiskt. Spännande ändå!

Copyright Klimakteriehäxan 

19 kommentarer:

Marie Eggimann sa...

Jag skrattade mycket åt Lotta-böckerna. Fina minnen.

Klimakteriehäxan sa...

Och Sprakfålen! Och Cherry Ames! Och Pippi, inte att förglömma!

Mrs Calloway sa...

jag fick En världsomsegling under havet av Jules Verne en gång när jag låg hemma och var sjuk på mellanstadiet. den skickades med skolbussen från samhället upp i skogstrakterna där jag bodde. vilken lycka!

♥ Hanneles bokparadis sa...

(jag samlade och klippte ur feministiska kvinnor ur morgontidningen, typ Fredrika Bremer... och veteranbilar runt 1965)

Klimakteriehäxan sa...

Mrs Calloway - sånt glömmer man inte!
Hannele - 1965 - menar du att du var BARN då? :-D

Bokdamen sa...

Minns att jag tyckte Barn 312 var spännande när jag läste boken.

Musikanta sa...

Min favoritbok alla kategorier när jag kunde läsa bra själv - när jag började första klass - var Svenska folksagor i Sagabibliotekets sagaförlag. Framför allt älskade jag Prins Hatt under jorden. Jag gillade också Franska och Italienska folksagor som jag läste om och om igen. Elsa Beskows sagor läste jag förstås också - det var ju före Astrid Lindgrens tid. Men jag minns att jag gillade Pippi när hon kom - då var jag väl 8-9 år. Två års ferier av Jules Verne var också en favorit.
Ingrid

Annette sa...

Vilka fina minnen! Jag minns att jag läste i lekskolan, men de riktigt starka läsupplevelserna som jag minns är från när jag var i tioårsåldern. När man glömde tid och rum och bara läste och läste...

Robert W sa...

Jag lånade så konstiga böcker på biblioteket. Minns en bok om en man som läste så många riddarromaner att hans hjärna krympte. Långt senare insåg jag att jag faktiskt som barn hade läst Don Quijote!

Robert W sa...

Jag hade också ett minne från barndomens läsande att en pappa och ett av hans barn råkade ut för en snöstorm. För att rädda sig fick pappan döda hästen, så att de kunde krypa in i den varma djurkroppen för att överleva.

Det dröjde många år innan jag upptäckte att det var en av böckerna i Utvandrarserien jag hade läst. Fast det var inte en häst utan en oxe.

tant Hannele sa...

(elva-tolv år räknas väl som barn - försöker tänka på annat än Blyton :)

når jag var typ 6 år läste jag gamla hemska illustrerade läkarböcker på biblioteket med min lillebror.

Klimakteriehäxan sa...

Musikanta, Annette, Bokdamen - när man blev så där uppslukad, visst var det ljuvligt!
Men Robert - visst var det väl en häst som Karl-Oskar tvingades avliva? Jag minns definitivt ingen oxe!
Hannele - Blyton minns vi ju allihop, också!

Klimakteriehäxan sa...

Robert - jag blev tvungen att googla - det VAR en oxe.

Åsa C sa...

Tror säkert att Nalle Puh förkortade sjukdomstiden, endorfiner utsöndras ju bl.a då man skrattar... :)

KajsaLisa sa...

Puh är en underbar klassiker och då menar jag givetvis MilnePuh och inte DisneyPuh

MissMagic sa...

Det känns så fel att jag aldrig läst nalle Puhs originalböcker. Vill så gärna! :) Disney är knappast samma sak kan jag tänka mig XD

Klimakteriehäxan sa...

Original-Puh är ljuvlig, de gamla teckningarna också!
Och apropå vad man minns - både Robert W och jag mindes ju att det var en häst som Karl-Oskar slaktade i Nybyggarna - så "mindes" jag att Martina i Barn 312 hade ett fint tunt halsband. Hade hon ju inte. Armband!!! Minnet luras.

[Anna] sa...

När jag var yngre läste jag måna allers och hemmets hos min mormor och morfar :) Jag hade glömt det men minnet kom tillbaka nu, tack för det :)

Koko sa...

Min farmor prenumerarade på Hemmets veckotidning, det var alltid roligt att läsa den hos henne. Många år senare har jag noterat att konceptet är precis likadant fortfarande... :-)