Hur lyder Veckans mening, den som jag stannat upp inför om än aldrig så kort stund och av vilken anledning som helst? Det är
Skriv-Robert som satt denna sten i rullning. Och eftersom jag, som ni som följer den här bloggen vet, är inne i någon sorts långvarig lässvacka har jag inget ur en bok att komma med. Däremot noterar jag tacksamt att Svenska Dagbladet som sommarläsning ämnar publicera inte mindre än tjugo utsnitt
ur nyutkomna svenska memoarer, med start i dag. Först ut är Marianne Lindberg de Geer, en dam med mycket skinn på näsan, väldigt rött läppstift och en stor och uppskattad konstnärlig produktion bakom sig (ja hon fortsätter, tro inget annat!). Hennes bok heter "Utan hänsyn" och i en dagboksanteckning skriver hon om presidentvalskampanjen i USA som hon följer med intresse och där Donald Trump är en stark kandidat. Hon uttrycker också mina känslor, och ja, man bävar inför nästa omgång:
Nej, jag har inte nerver att se den där grisen manipulera sig till seger igen.
När jag fortsätter läsa hennes text inser jag att jag kanske borde ge mig på hela boken, vi verkar tycka lika om fler saker. Som exempelvis om Katarina Frostenson, som först kom ut med "K" och sedan fortsatte sin högst egna version av skandalen inom Svenska Akademien där hennes man, den s k Kulturprofilen, stod i centrum, med att publicera uppföljaren "F". Lindberg de Geer skriver:Förlaget vädrar morgonluft och hoppas på storförsäljning, men om folk reagerar det minsta som jag gör, kommer ingen att vilja dyka djupare ner i hennes förvirrade verklighetsuppfattning.
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
Har jag förstått det rätt nu? Marianna Lindberg de Geer har alltså skrivit en bok om bland annat DT, K och F. Lite märkligt kan jag tycka. Delar i och för sig hennes åsikter, precis som du, men som bok... Det hade passat bättre som krönikor i tidningar. Men jag har kanske missförstått det hela.
SvaraRaderaVerkar vara en av rätt många böcker i dagboksstil. Har fått bra kritik. Smart dam.
RaderaFrostensons språkbehandling är fantastisk. men det är svårt att förstå hennes fascination av den s. k. kulturprofilen. Marianne Lindberg de Geer är en festlig dam med bestämda åsikter.
SvaraRaderaJag läste inte ut "K". Stod inte ut med hennes självgoda stil.
Raderahar läst A, F, K av Frostenson, riktigt obehagligt när hon ofta skriver flera gånger om sin 'oskyldige' make i stil med:
SvaraRadera..."och i synnerhet för den oskyldigt dömde" (sid 27)
För mig räckte det med mindre än 100 sidor i "K". Tänker aldrig läsa henne mer.
RaderaJag gillar båda meningarna :)
SvaraRaderaJag är också helt med på noterna!
RaderaGillar helt klart båda meningarna. (Men Frostensons s.k storhet har jag aldrig förstått och det verkar vara fler som inte gjort det)
SvaraRaderaBlir nu intresserad av att läsa Marianne Lindberg de Geers bok.
Det verkar som om jag kan tänkas gilla boken bättre än hennes konstverk, som oftat lämnar mig tämligen oberörd ...
Radera