tisdag, maj 10, 2011

En gripande historia

Har just slagit ihop pärmarna på en sprillans ny bok, så ny att den faktiskt kommer ut i dag. ”Kupongtjuven” heter den – och jag rekommenderar den, varmt.

Det är DN-veteranen Christina Kellberg som gör sin debut i bokform. Hon har, triggad av barndomsminnen och familjehemligheter, bedrivit släktforskning med ett strålande resultat och kan nu berätta en fascinerande historia med fokus framför allt på sin mormor. Men vi får samtidigt en bild av författarinnans föräldrar och hennes egen barndom, i kombination med ett stycke välskriven samtids- och kvinnohistoria som märkvärdigt nog är spännande att läsa, trots att man vet redan efter att ha läst baksidestexten att det i stora delar är en mycket sorglig för att inte säga svart berättelse som inte kan få ett lyckligt slut.

Tre generationer kvinnor skildras i en serie gripande bilder, från mormoderns trista äktenskap till svartabörshandel och änglamakeri, via mamma Anna-Märtas ofullbordade drömmar om ett bättre liv, till den lilla Christina som tvingas bevittna sina föräldrars jobbiga relation, fläckad av både alkohol och misshandel.

I själva verket är Christina en person jag en period umgicks flitigt med. Vi gick i samma årskurs på Journalistinstitutet och blev goda vänner. Hon klev snabbt därifrån in på Dagens Nyheters redaktion, medan jag hamnade på Expressen, i tidningshusets andra ände. Nu för tiden ses vi knappast alls, det blir ju så ibland: vänskapsband slaknar av en eller annan, ofta okänd, anledning.

En gång när vi sågs – det kan ha varit när min bok kommit ut 2008 – frågade jag Christina när hennes första bok skulle finnas på marknaden. Hon tittade på mig, närmast förskräckt, och försäkrade att några sådana planer hade hon verkligen inte. Men skrivandet har hon i blodet, hela hennes yrkesliv har bestått av ordbruk och välförtjänt pris har hon fått för det. Så inget var väl egentligen mer naturligt än att den nu alltså finns:
”Kupongtjuven”, med underrubriken ”Min mormors förlorade heder”. Läs den du också!

Copyright Klimakteriehäxan

2 kommentarer:

Bloggblad sa...

För sent alltså att säga som Martin Ljung: Då ska jag ha den före dig!

Men läsa den ska jag förstås, jag älskar såna berättelser.

Klimakteriehäxan sa...

Du kommer att uppskatta den!