fredag, april 21, 2017

Karaktärer och roller

Vad är det som gör att man fastnar eller lägger ifrån sig, gillar eller ogillar en bok? Nog har det väl oftast med huvudpersonerna att göra?!
Veckans Bokbloggsjerka undrar:
Hur viktiga är karaktärerna tycker du?

Väldigt viktiga, är det korta, raka och enkla svaret. Det finns rollfigurer man blir rent av förälskad i, det finns andra man hatar - och, för all del, älskar att hata!
Här finns för övrigt en språklig krumelur: engelskans "character" blir ofta "karaktär" på svenska trots att betydelsen från början är olika.

Jag låter Wikipedia reda ut skillnaden: "Karaktär" betecknar en persons, plats eller situations kännetecken, egenskaper eller läggning, sådant som "karakteriserar" personen, platsen, föremålet eller situationen. Fast användningen av ordet i betydelsen "roll" eller "rollfigur" blir förstås allt vanligare.

I mitt fall tror jag att det är figurer som rört mitt hjärta, framkallat min medkänsla, som känns allra viktigast. Jag tänker på pojken i "Den mystiska händelsen med hunden om natten", jag tänker på Kejsarn i Portugallien, Rosario i Majgull Axelssons "Rosario är död". Men visst, personer som fått mig att skratta och le uppskattas förstås också. Som när Barbro Alving skriver om sig och sitt i "Sol över torpet" till exempel. 

Copyright Klimakteriehäxan

12 kommentarer:

Hanneles bokparadis sa...

jag tycker nog tvärtom...

Midnattsord sa...

Jag valde med att tolka karaktärer som personer/rollfigurer. Karaktärer ska kännas levande för mig och väcka antingen gillande eller ogillande. Många fina exempel du tar upp.

Musikanta sa...

För mig är huvudrollsinnehavaren i en bok oerhört viktig. Även andra personer. Ibland får jag nypa mig i armen för att komma ihåg att det inte är riktiga personer i en roman utan uppdiktade. Senast var det nog Bricken i Vibeke Olssons romaner som jag sörjde tillsammans med.
Ingrid

Marie Eggimann sa...

Ja jag är lite småkär i Alan Banks, kommissarien i Peter Robinsons böcker.

Robert W sa...

Jag har svårt för detta att det talas om karaktärer i böcker, när man menar romanfigurerna.
Personerna är viktiga. Som du säger - det kan gärna finnas någon som man älskar att hata :)

Mrs Calloway sa...

har inga som helst problem med karaktärer, personer, romanfigurer. de behöver inte endast framkalla positiva känslor. tvärtom

Sara Pepparkaka sa...

Du har rätt i att det finns personer man älskar att hata också.

Vargnatt sa...

Ja alla behöver ju inte vara sympatiska för att lämna avtryck :)

Sara sa...

Ja, det kan jag hålla med om, att man vill känna något för personerna man läser om.

Åsa C sa...

Ja fy vad hemsk "Rosario är död" var! Vissa "figurer" glömmer man aldrig, även då historien är så där rent vidrig och man rentav önskar att man kunde glömma bara för att den gjort en så upprörd.

Lottens bokblogg sa...

Jag tror aldrig jag gråtit så mycket under läsning som när jag läste Rosario är död.

bloggbohemen sa...

Jag är ett stort fan av Ruth Galloway - det är en karaktär jag verkligen fallit för. Karaktärerna är verkligen viktiga för hur man uppfattar en bok.