Klokt och självklart

Så här års surrar luften av diverse välgångsönskningar och kloka ord. Märkligt nog hittar man ofta en eller annan fras som känns oväntat äkta, liksom direkt riktad till en själv. Ett mantra att ta till sig, i bästa fall för att i slutändan bli en bättre människa.

Det kan handla om medmänskliga relationer – ni såg kanske Stefan Einhorns debattartikel i helgen, han har ju etablerat sig som snällhetens profet och menar att den som i längden tjänar på att vara snäll, det är den som är snäll mot alla andra. Förmodligen har han alldeles rätt.

Ibland är det rent kommersiella syften bakom. Just idag till exempel har Aftonbladets Viktklubb valt att skicka ut ett specialerbjudande till gamla avhoppare. Ja, jag tillhör den skaran. Men om jag nu, med julbordets alla frestelser i färskt minne, skulle bestämma mig för att bli en bättre och framför allt smärtare människa under det kommande året, så får jag minsann ett spa-paket på köpet.

Och så har vi den redan aviserade och fläckvis till och med utbrutna mellandagsrean: halva priset på allt, och ytterligare tio procents avdrag om du är stamkund.
Det blir kö vid öppningsdags i morgon, som vanligt. Fyndjägare blandat med julklappsbytare, alla relativt utvilade och med ny energi. Kom och köp!

Dock visar det sig att jag redan hittat den slogan jag gillar bäst. En träff mitt i prick, ett talesätt som jag raskt bestämt mig för att omhulda just nu och sisådär en vecka framåt, åtminstone.
”Det är inte vad du äter mellan jul och nyår som är viktigt. Du ska bry dig om det du äter mellan nyår och jul!”
Så klokt. Och så självklart.
Ännu en müsligodis slinker in i munnen, tätt följd av en liten Aladdin-bit.

Ätfrid råder, ända till dagen efter nyårsdagen.
Och sen?
Då får vi se.

Copyright Klimakteriehäxan