lördag, juli 05, 2008

En riktig tjejfilm

Jag har sett den. Filmen.
Filmen ”alla” talar om.
Nej, inte ”Mamma Mia”, Björn och Benny hade missat mig på gästlistan till den tjusiga smygpremiären i går.
Jag menar ”Sex and the City”.

Etta på svenska biotoppen sedan någon vecka tillbaka. Nästan fullt i salongen, fast det fanns lite lediga stolar på de främsta raderna.
Och publiken?
Kvinnlig. Räknade personer av hankön, kom upp i högst tio.
Vad beträffar ålder så var vi två som hade fyllt 50, tror jag. Dottern, mitt biosällskap, var mer representativ för genomsnittet.

Att sedan en av de fyra huvudrollsfigurerna firas på 50-årsdagen i filmens slut kom som en total överraskning för mig, som trodde att det förhåller sig med den där kvartetten som med vissa andra seriefigurer, de som aldrig blir en enda dag äldre trots att åren lunkar på. Det är rent av så att Kim Cattrall är 50+ i verkliga livet – och de övriga tre har passerat 40-strecket!

Faktum är att jag, som mig veterligen aldrig sett tv-serien, blev väldigt väl underhållen. Med både fniss och skratt och lite romantik. Hade inte tråkigt alls, gäspade inte trots att timmen var sen och filmen egentligen i längsta laget. Mindre sex än vad jag tror att vi väntade oss, vi som bänkat oss i salongen.

Sedan är det det där med ögonfröjden.
Wow! Folk byter kläder stupiett – och vilka kläder! Ibland syns de så kort stund (modevisningen, till exempel) att man inte riktigt hinner ta in härligheten, som kan vara både helt galen och helt förförisk. Produktplace-ringen huttlas det inte med, designernamnen regnar över en, alla de dyraste finns med.

Och klackarna! Det står Manolo Blahnik på påsarna och varje gång en sko skymtar förundras man över hur någon kan gå på dessa vackra tingestar, så skyhöga att de skulle kunna orsaka svindel för en nybörjare. Man får också en påminnelse om prisnivån: ett par som har en mer framträdande roll än andra, kornblå med kristaller (Swarowski?), har kostat ungefär 6000 kronor. Naturligtvis inget problem för Carrie Bradshaw (Sarah Jessica Parker), framgångsrik författare på Manhattan. Vi andra tycker ju i alla fall att det är kul att titta!

Visst, det handlar ju om vänskap också. Och det går att spåra feministiska frågor, funderingar kring relationer, hur de hålls vid liv, vad som är viktigt. Fast lite känns det som ett alibi för allt det där andra, trots att kvinnor som håller ihop bör visas upp, i mängder av sammanhang.
Och det borde ju även en manlig publik se. Men just den här filmen skulle såväl Maken som Sonen ha stönat högt under, det är jag ganska säker på.
”Sex and the City” är en riktig tjejfilm!

Copyright Klimakteriehäxan

PS Biografägarna gör det dock svårt att älska att gå på bio. Vad sägs om att föreställningen utannonseras till klockan 21.30 – men att filmen, som vanligt, förskjuts av all reklam – i inte mindre än ARTON minuter!?! Helt galet. Filmen är dessutom en bra bit över två timmar lång.
PS 2 Här finns f ö ”Sex and the City”s hemsida.
PS 3 Jag ska se "Mamma Mia" också!

9 kommentarer:

  1. Jag har följt serien, men ännu ej sett filmen. Att jag följde serien var på rekommendation från min dotter. Jag blir verkligen förvånad när du skriver att de firade en femtioårsdag i filmen. Jag trodde, precis som du att det handlade om kvinnor i 30-35 års ålder. Serien för mig har speglat kvinnlig vänskap när den är som bäst. Där man kan prata om allt med sina vänner och veta att det även stannar där, där alla ställer upp som musketörer för en när man mår dåligt. Och så denna underbara humor som hela tiden finns där.

    SvaraRadera
  2. Jag ska se den, har inte sett serien mer än en stund då och då när jag halkat in på den kanalen. Det låter bra att de inte är alltför unga, jag är lite trött på Bridget Jones-stuket. Är ju några år ifrån att jaga killar och dricka mig full till vardags... Nej, förresten - jag gör det inte till fest heller... :)

    SvaraRadera
  3. Hi, redan på rubriken försod man vilken film det var.
    Med tanke på hur skeptisk jag var innan är "riktigt underhållande" ett ganska bra betyg från mig :)

    SvaraRadera
  4. Gillar filmer för vuxna kvinnor.

    Har du sett Something's Gotta Give (Galen i kärlek) med Diane Keaton, fast dåligt amerikanskt slut.

    SvaraRadera
  5. Jag tycker ni ska se den! Men vänta med att ta plats i salongen till en kvart efter utsatt starttid, så slipper ni all den astrista reklamen...
    Hannele, jag har sett och gillade den filmen jättemycket! Det finns många bra för vuxna tjejer, Stekta gröna tomater, Shirley Valentine t ex. Och idag ser det mer ut som bioväder, i a f i huvudstaden!

    SvaraRadera
  6. Anonym10:45 fm

    Jag har värjt mig länge men börjar nu kapitulera. Antar att jag ska se den till slut någonstans! Har läst så mycket positivt om den av kvinnor i min ålder (gravt medelålders!). Hade nog annars trott att detta var en film för tonåringar.

    SvaraRadera
  7. Vilken bra filmrecension, nu har jag lust att se filmen. (Jag har sett till att se serien bara för att alla var så förväntansfulla inför filmen men blev lite less.)
    Den nya texten till sången ur Sound of Music är ju helt underbar, den har jag inte sett någonstans tidigare, den ska jag genast spara!

    SvaraRadera
  8. Nej, den serien har inte fått mig på kroken och jag tänker inte se filmen heller... trots din målande beskrivning! Mamma Mia däremot har jag redan bokat biljett till. Var så illa tvungen eftersom jag inte heller fanns med bland premiärgästerna. Vilken miss! ;)

    SvaraRadera
  9. Anonym10:05 fm

    Jag har tänkt att gå och se den så nu ska jag nog göra slag i saken. Vad jag har hört så är de som gillar serien rätt besvikna, medan många andra verkar tycka att det var en helt ok film. Som ögongodis är den säkert utmärkt. :) Ha det bra!

    SvaraRadera