Fler bilder som berättar utan ord hittar du om du klickar här! Trevlig måndag!
Copyright Klimakteriehäxan
måndag, juli 20, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Klimakteriehäxan – finns hon? Ja! Om du inte redan är en, så blir du sannolikt en, tro mig. Och kanske känner du igen dig i mig, i alla fall lite!? Min blogg är till främst för mig själv och min skriv- och fotoklåda, det är bara att erkänna. Men du är väldigt välkommen hit! Kom, kom igen, kommentera gärna!
Nu finns "I ljust minne bevarad" som ljudbok , gratis att lyssna på. Klicka bara på länken! Det tar två timmar och sexton min...
Vi fick en skål bigarråer av snälla grannen häromdagen och det var länge sedan jag åt något så underbart!
SvaraRaderaJag går förbi ett bigarråträd hos en granne på mina stavpromenader, det kryper i fingrarna att sno några, men det är insyn där från en himla massa grannar (f.d. elever också...) så jag törs inte.
SvaraRaderaBigarråer är godare än de här, som är rätt små och växer på ett träd som vem som helst kan plocka från, faktiskt, i a f om man är riktigt lång ...
SvaraRaderaOch Bloggblad, bilder får man ju ta i alla fall!!!
Godis, visst är det det. Jag har mumsat i mig bären, men då har jag köpt dem. Vacker bild på snart mogna bär. /Amanda
SvaraRaderaJa, så gott men man får se upp så man inte äter för många/Lis
SvaraRaderaJag har precis frossat i körsbär - läcker bild :)
SvaraRaderaJo jag såg matchen mellan Vinciguerra och Söderling - en toppenmatch!
Vilken fin bild på nyttigt godis!
SvaraRaderaRoligt att man skönjer andra körsbär högre upp i trädet. De i fokus har nått olika mognad, eller är de mogna och bara har olika grad av surhet/syrlighet? Tack för din kommentar hos mig, nää det är inte kapris! Ett bevis på att vattnet vi badar i där ute på landet är rent. :-)
SvaraRaderaJätteläckert godis. Jag önskar mig ett bigarråträd, vi har bara sura körsbär.
SvaraRadera