fredag, juli 03, 2009

Saker som slängs

Vi slänger mycket, vi moderna människor. Ratar saker som någon annan kanske skulle kunna ha glädje av. Langar prylar som till och med kunde ha inbringat en slant på loppis. Aldrig glömmer jag väl min reaktion när en välavlönad väninna råkade nämna att hon lämnat två – TVÅ – Armani-dräkter på soptippen, i stället för att överlåta dem till närmaste second hand-butik, som skulle ha tjutit av lycka.

Så här på sommaren slängs det också en himla massa saker på fel ställen. Folk som haft picknick i grönskan reser sig och går, medan engångsgrillen, pet-flaskorna och vinlådan ligger kvar till allmänt beskådande. Pappers- och plastpåsarna fångas upp av en vindfläkt och virvlar runt i luften. Tyvärr ingen vacker dans. Krossade glasflaskor blänker glatt i solskenet, men utgör ett hot mot alla bara fötter och tassar.

Det finns pappers- och skräpkorgar. Ibland används de, ibland blir de överfulla, ibland tas det som ordentligt lagts ner där upp igen, av skator och råttor och en och annan pantburksletare. Men så finns det slängda prylar som inte kan undgå att väcka intresse och nyfikenhet.

Hur går det till exempel till när ett par svarta damsandaler hamnar högt uppe i luften, på en ledning flera meter över marken? Vem har lyckats slänga upp dem dit - för de kan ju näppeligen ha hamnat där av en ren händelse? Vilket är budskapet? Handlar det om stor dramatik? Eller är det en understrykning av Povel Ramels gamla populära uppmaning "Ta av dej skorna"? Eller ville en man bara hindra en kvinna från att gå bort från honom?

Och vem har lämnat en hel väska bredvid en papperskorg på Bergsunds strand? I väskan kan man se att det finns kläder, ett litet hänglås, en tidning, ett snyggt rött flätat läderskärp och en bok.
”Kvinnans och mannens sexuella lycka” heter den, och det är en riktig tegelsten, i stort format.

Visst kan man fundera över den historia som naturligtvis finns bakom den övergivna väskan. Var boken inspirerande? Så inspirerande att läsaren fått med sig en partner in i buskaget och blivit kvar där? (Svaret är med största sannolikhet nej, för väskan hade uppenbarligen stått där under en riktigt rejäl åskskur som kom ner under förmiddagen.) Kanske upptäckte kvinnan att det där bältet inte längre gick runt midjan och lämnade alltihop i vredesmod? Eller så fick hon värmeslag, och när hon hämtades glömde ambulanspersonalen att lasta in hennes tillhörigheter? Det handlar definitivt inte om en sentida efterföljare till slit-och-släng-Lena-Larsson, för till exempel det där bältet ser alldeles nytt ut.

Nu tänker någon förstås, att om jag blev så intresserad var det väl bara att gräva lite i den där trunken, så fanns kanske ledtråden till dess ägare. Man hade kunnat ringa och säga ”hej, har du saknat den så vet jag var den finns!”
Men dels är det inte så frestande att gräva i saker som finns i skräpkorgars omedelbara närhet, dels behöver jag inte ha visshet.
Jag spekulerar så gärna fritt … också om saker som slängs ...

Copyright Klimakteriehäxan

8 kommentarer:

Gunilla sa...

Ja, så här i sommartider kan man låta tankarna fara lite hur som helst. :)

Hannele sa...

Armani-kläder i sopor... minns mitt chockerande minne från rika Sverige 1971, när jag såg "svärmor" slänga massa fina kläder rakt ner i sopnedkastet... (så fina kläder hade min egen mor aldrig haft).

londongirl sa...

Jag ryser när jag läser dina rader om Armani.
Usch vilket slöseri det är egentligen! Maken och jag har faktiskt bestämt oss för att någon gång i sommar åka på bakluckeloppis och sälja en massa saker som vi inte vill ha kvar. Vi har ju åren efter varandra tömt våra barndomshem och "blivit med" alldeles för mycket prylar. Saker som känns fel att slänga för det är fina saker...
Med all säkerhet kan det komma till användning hos någon annan.

Visst sätter både de där skorna och väskan igång fantasin! :-)

Bloggblad sa...

De där sandalerna ser ju ut som en väl genomtänkt installation!

Bloggblad sa...

Förresten är jag inte förvånad över det där med att slänga märkeskläder... jag känner en ung mamma som slänger urvuxna märkesbarnkläder... Min dotter förfasar sig, hon som tar emot kassvis med ärvda kläder och skänker vidare till andra sen.

Klimakteriehäxan sa...

Återvinning är ett vackert ord, inte sant? Och de där Armani-dräkterna, ett outplånligt minne, kanske ska jag understryka att jag hade inte gått i dom, så det var inte en personlig förlust om ni förstår vad jag menar!
Om skorna: jag skulle tro att det behövdes några kast för att få dom på "rätt" plats!

Anonym sa...

Jag har hört (fast vet inte om det är en "urban myth") att när en tjej blir av med oskulden så slänger hon upp skorna sådär som ett tecken....

Klimakteriehäxan sa...

Förlåt, käre Anonym, men borde inte hängande skor vara en betydligt vanligare syn om den myten vore det samma som sanningen?