Tittar på klockan och inser att jag suttit ett par timmar och tittat på hyllningarna för Michael Jackson, utan att vara fan eller ens särskilt intresserad. Men fastnade gjorde jag ändå.
Politiker, pastorer, basketspelare, artister, vänner och familjemedlemmar har avlöst varandra på scenen. Det är ganska mäktigt, imponerande i sitt slag, ibland leendeframkallande, stundtals rörande.
En sak stannar kvar, ett påpekande som de svenska kommentatorerna gör, flera gånger: Det där borde han ha fått höra medan han levde.
Så är det nog. Vi borde dela ut rosor lite oftare än vi gör. För hur stora buketterna än blir är det ju faktiskt för sent när mottagaren inte längre kan ta emot dem själv och njuta av prakten.
Och apropå Michael Jackson, så är det en dagsens sanning att jag väldigt ofta tänkt på honom under rätt många år när jag varit i närheten av Liljeholmsbadet. Jag har nämligen tänkt att ett sådant här "vykort" skulle ha klippts in i MJ:s video av superhitten "Bad" ...
Copyright Klimakteriehäxan
Mer om ceremonin exvis i SvD och om anstormningen av fans i DN. Plus alla andra tänkbara mediasajter, svenska och internationella ... Fast det är den här som hela tiden har vetat mest om Jackson-storyn.
tisdag, juli 07, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det enda jag hört och sett av detta var just de orden du skriver... " detta borde han fått höra medan han levde". Så sant, så sant!
SvaraRaderaDå börjar jag här och nu - Du har en mycket trevlig blogg som det alltid är givande att läsa - men det har du väl hört förut antar jag ;)
SvaraRaderaTack SNÄLLA Gunilla!!!
SvaraRadera