söndag, maj 16, 2010

Turkisk buffé


Det är gott om grönsaker i det turkiska köket: tomater och gurka, förstås. Men dessutom rädisor, morötter, rödbetor och andra (mer exotiska) vegetariska läckerheter som jag inte kan identifiera. Säsongens frukt just nu heter vattenmelon.
Bara att smaska i sig - eller?
Nej alls inte bara att äta.
Inte bara för gommens glädje, utan också för ögats.

För flinka människor med vassa knivar förvandlar de där trädgårdsprodukterna till konstverk, visserligen med begränsad hållbarhet, men häftiga så länge de varar.
Rosenbuketterna av rödbetor och rädisor, den utsirade pumpan, morotsfågeln och gurkblommorna pryder den turkiska buffén.

Skulle förstås också kunna gå under beteckningen "Turkish Delight" ... för visst är det ganska förtjusande?

Copyright Klimakteriehäxan

11 kommentarer:

Londongirl sa...

Vilka konstverk! Men vilket pillgöra att få till det där....undrar just hur många fingertoppar som stryker med innan det blir klart. ;-)

Evas blogg sa...

Otroligt. Vilka matkonstnärer!

Ingela sa...

Det där tyckte mina tjejer var helt fantastiskt när vi var i turkalandet för två år sedan. Och jag med förstås.

Klimakteriehäxan sa...

Visst blir man imponerad! Och, Londongirl, jag såg inga blodspår ...

Bloggblad sa...

Det där vore nåt att bli ihågkommen för! Kan man bli det för rivna morötter också?

F.ö. trodde jag bara att det var i Thailande de lattjade med maten.

Cicki sa...

Så otroligt vackert.

Matildas fikarum sa...

Vilka fantastiska skapelser. Inte skulle jag vilja äta av så fina konstverk! Eller jo... det kanske till och med skulle smaka bättre. Undrar om man kan gå en kurs. ;)

Pumita sa...

Helt sanslösa kreationer, wow!

Anonym sa...

Så vackert! Och visst är det sant att "man äter med ögonen" lika mycket som med munnen!
Praktfullt och nyttigt - vad mer kan man be om?

Kulsprutan

Humlan sa...

Vackert! Tänk så mycket tid dom lagt ner på det som förmodligen bara äts med ögonen.

Klimakteriehäxan sa...

Ja det handlar definitivt bara om att äta med ögonen - skapelserna må se läckra ut, men de stod faktiskt framme i åtminstone ett par dagar ... Hur som helst är det ett häftigt hantverk, jag har inte sett de thailändska varianterna, men vet att man gör så här på fler ställen. Där man har tid, kanske?!