lördag, maj 15, 2010

Turkisk peppar och gubbgodis

Semesterveckan är slut. Planet från Turkiet har släppt ut mig på svensk mark igen. Och alldeles lagom till hemkomsten slog vädret till och bjöd på sommar också här, tackar!
Har man haft en ledig vecka i ett främmande land, framför allt ett land som är känt för prisvärd shopping (om än med inslag av lite ansträngande prutning) förväntas packningen ha ökat i omfång.

Så var det alltid förr. Minns några tydliga exempel: Dotterns ljuvliga grekiska solklänning som gjorde henne till prinsessa (vad nu det skulle vara bra för?), Sonens tuffa gympaskor i vilka han flög fram, mina snygga väskor och kul t-tröjor till alla … ja det kunde rent av hända att Maken fick ett bälte under någon räd till närmast liggande basar.

Men utan tvekan är det den kvinnliga jaktinstinkten som styr när stegen går mot affärskvarteren, det bevisas gång på gång, så också nu, när de svenska damerna på vårt hotell samtliga (kan man kalla det mangrant?) ger sig ut för att fynda, medan herrarna i bästa fall medverkar som packåsnor, i stort sett utan inflytande över vad som införskaffas. Och jag brukar absolut delta i det där racet, det är ett nöje att shoppa loss ibland, speciellt om det känns som om man får mycket för pengarna.

Därför har den här resan fått ett fullständigt sensationellt resultat vad beträffar just shoppingen.
Jag köpte en burk turkisk peppar redan på Arlanda, för den sortens godis har man så vitt jag vet aldrig hört talas om i Turkiet.
Jag köpte en burk turkisk peppar på Arlanda. Punkt.
Har inte gett mig in i de souvenirstinna butikerna, undvikit stånden med läder och textil, tittat flyktigt i skyltfönstret hos en silversmed som också lockade med klockor. Tack, men nej tack.

Nu vet jag inte vem som är mest förvånad över sakernas tillstånd, jag eller Maken. För faktum är att nu är det han som har handlat. Nej, han har inte vänt upp och ner på varenda skinnboutique öster om Bosporen eller jagat originella slipsar och datortillbehör. Hans shopping består av gubbgodis. En flaska whisky och en flaska konjak – jag överlät godhetsfullt min tullfria ranson på honom.

Så när han så småningom korkar upp och sniffar på de där flaskorna får jag väl helt enkelt ta och suga lite på en "turkisk" pepparkaramell.
Reseminne som reseminne.
Och som tur är är det alltid skönt att komma hem, också när bagagets storlek inte ökat i omfång.
Förresten går det ju jättebra att handla här hemma, innan man vet ordet av är det sommarrea!

Copyright Klimakteriehäxan

7 kommentarer:

  1. Ingen turkisk peppar i Turkiet och ingen schweizernöt i Schweiz. :-)

    SvaraRadera
  2. Ja det är inte långt till sommarens rea nu och då kan du ju shoppa loss för alla de pengar du sparat in på att låta bli i Turkiet. :-)

    SvaraRadera
  3. Välkommen hem och jag hoppas du tog sommaren med dig hit. Gårdagen var rent ut underbar efter en lång kall vinter.

    SvaraRadera
  4. Och inga wienerbröd i Wien heller, Vonkis!
    Londongirl - det vore väl hälsosamt att avstå från shoppingen här hemma också, om sanningen ska fram ...
    Tack Bruno B! Men det ser ut att bli en kort sommar, för i dag är vädret helt annorlunda - fast än ger vi naturligtvis inte upp hoppet!

    SvaraRadera
  5. Anonym2:31 em

    Det är precis DET det jävla ållinklusiv gör för turismen i landet. Förstör!
    Men förallandel visst är det mysigt att bara ta det lugnt en vecka. Sen spelar det väl ingen roll att det finns kultur och förvånansvärda utflyktsmål/smultronställen utanför hotellgränsen. Skitdesamma, kanske?!
    Ursäkta kraftuttrycken om någon störs.
    Hoppas pepparkaramellerena smakade bra. Var var de gjorda? I China kanske.......
    Var konjaken från Cognac?

    Lenas syster

    SvaraRadera
  6. Turkisk peppar görs av finska Fazer! Om nån drack konjak var den kanske fransk. Lokalvarianten kallades brandy och var enligt uppgift helt drickbar - för min del är det inget.

    SvaraRadera
  7. Anonym8:18 em

    Internationellt och bra då!?

    Cognac heter brandy nästan överallt utom om den är bryggd i området Cognac i Frankrike, men det visste du förstås redan, Häxan.

    Ett (skitenkelt) efterrättstips:

    - En burk med persikohalvor. Hyfsat märke helst
    - En hel del brandy.
    - En glasburk som sluter tätt.
    - Tålamod/planering

    Lägg persikohalvorna i glasburken. Fyll på med persikojuicen från burken tills de är till 3/4 täckta.
    Täck till toppen med brandy.
    Skruva på locket, skaka/blanda och ställ i kylen minst tre dagar. Helst en vecka eller längre. Håller i evigheter/åratal.

    Serveras med vispad grädde (även i den kan man slänga i litet brandy om man vill ha det rejält vuxet) - eller vaniljglass.

    Ingen av våra gäster har klagat, men se till att de har chaufför eller tar taxi hem :o) Definitivt ingen barndessert. Men jättegott.
    Sno flarran från maken och testa. Du behöver bara c:a 1/4 av en sjuttifemma ung till en s-t-o-r burk inlagda persikor så han kan ju smutta på resten när det passar. Om han får för dig. KONTROLL !

    Kul att du kom hem till Svea Rike ordentligt askmolnen till trots.

    Kulsprutan






















    En hel del brandy.
    En glasburk som går att tätförsluta.

    SvaraRadera