måndag, oktober 11, 2010

Guld värt

Plötsligt har det här och där poppat upp en sorts "affärer" som känns lite ovanliga. I gallerior finns de, på nätet förstås också. Det är företag som köper guld. Och dit går folk med sina trasiga smycken, omodernt arvegods och annat i ädlaste metall som kan omsättas i kontanter. Suget efter guld är större än på mycket länge.

Det som hänt är att guldets värde plötsligt rusat i höjden. För två år sedan betalades ett uns (1 uns = 27,3 gram) med runt 5000 kronor. Nu är investerare villiga att betala mycket mer. Priset var i förra veckan uppe i nästan det dubbla och kurvan pekar uppåt.

Guld ger ingen ränta, men det förlorar aldrig sitt värde, även om det kan minska igen. Guld är tryggt, anser de riktigt rika och shoppar feta tackor för mångmiljonbelopp. Banker kan gå omkull, företag krascha. Aktier, optioner och fondandelar kan bli lika viktiga som toapapper. Men guldtackorna, de ligger kvar.

Därför är det fint att veta, att också jag äger en guldtacka. Fick den i present för många år sedan av en kompis som jobbade i Abu Dhabi. I de där gulfemiraten är det inte märkvärdigare att köpa guld än någon annan vara som behövs för livets nödtorft, så hon köpte några som trevliga souvenirer till vänner som i likhet med mig aldrig kommit i närheten av de där exotiska miljöerna.

Och jag måtte väl ha fått med en släng av den där trygghetskänslan, eftersom jag låtit också min tacka ligga orörd. Nu kastar jag ömma blickar mot den och känner hur den ska ge mig en massa bekvämlighet på ålderns höst.
En trygghet som är guld värd.
Synd bara att den inte väger mer än ett gram.

För den som inte är i samma lyckliga omständigheter som jag finns tröst att hämta i schlagervärldens skattgömma. Eller vad sägs om "Jag skulle äga miljoner om tårar var guld" (Agnetha Fältskog)? Kan väl i alla fall passa att nynna på på väg till pantbanken, för där lär det också vara guldrusch. Carolina Gynning har gjort "Allting som jag tar på blir till guld", Thåström står bakom "Flicka med guld" och Eva Dahlgren har ett "Hjärta av guld" på repertoaren. Peter Jöbacks "När guldet blev till sand" ur Kristina från Duvemåla ser saken ur en lite annan vinkel.

Och så finns ju det gamla talesättet "att tala är silver men tiga är guld".
Jaha, visst blev det lite tystare nu? Såvitt du inte blev inspirerad att sjunga, förstås.
"Gyllne morgon, gyllne morgon" är ett alternativ från Frälsis. Vem vet? Allt är ju inte guld som glimmar ... och ibland kan saker som till synes är oväsentligheter vara guld värda ...

Copyright Klimakteriehäxan

3 kommentarer:

♥ Hannele på Hisingen sa...

nu när du säger det, om jag inte minns fel, köpte min pappa (nja, kanske till sej själv)

Ibland måste man vara anonym sa...

Morgonstund har guld i mun.
Eller som vi sa i ungdomen,
Morgonstund har något gult i mun.

Vonkis sa...

Nej men, skulle ju också skriva om morgonstunden...